Efter pandemiåren väntar kärvare ekonomiska år för regionerna, samtidigt som uppskjuten vård ska hanteras.
– Läget är väldigt osäkert, men det kan i alla fall sägas att det blir ett tufft budgetarbete för att nå fram till åtgärder som dämpar ett plötsligt fall efter de rekordresultat som redovisats 2020 och 2021, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges kommuner och regioner, SKR.
Höga statsbidrag som mer än väl kompenserade merkostnader under pandemin gav regionsektorn ett överskott på 21,7 miljarder kronor ifjol. SKR:s ekonomirapport – som presenteras två gånger per år – ger en förhållandevis ljus bild även för 2022 med en resultatprognos på plus 11,7 miljarder kronor.
Men sedan vänder det och totalt beräknas de 21 regionerna gå minus med 7 miljarder kronor under 2023.
Paradoxalt nog väntas det ske under en period som SKR beskriver som en återhämtning efter pandemin med relativt hög tillväxt på 2-3 procent och en normal ökningstakt för skatteunderlag på drygt 4 procent.
– Men det räcker inte eftersom skatteunderlaget urholkas av en högre inflation, konstaterar Annika Wallenskog.
Specifikt för avtalspensioner blir utvecklingen särskilt bekymmersam.
– Pensionerna är värdesäkrade med prisbasbelopp och där räknar vi med en kraftig ökning på sex procent. Totalt för regioner och kommuner ger detta en kostnadsökning nästa år på 31 miljarder kronor och där påverkas regionerna mer än kommunerna, säger Annika Wallenskog.
I ekonomirapporten görs också bedömningen att regionernas historiskt höga investeringar kommer att plana ut på omkring 30 miljarder kronor per år.
Den demografiska utvecklingen och bristen på arbetskraft lyfts fram som ett växande problem för att klara välfärdsuppdrag och en ekonomi i balans.
Örebro en värdemätare
Bland enskilda regioner är Örebro exempel på budgetplanering som utgår från lägre resultatmål nästa år och Kalmar på nedskrivning till nollresultat i år.
Anderas Svahn, socialdemokratisk regionstyrelseordförande i Örebro, pekar på att Region Örebro brukar vara en bra värdemätare för riket som helhet.
– Vi ser också tydligt att vi går mot kärvare tider, men att vi ändå kommer att gå med plus. Budgeten för 2023 bygger på ett överskott på 1,5 procent. Egentligen jobbar vi efter ett tvåprocentsmål, men efter ett par år med mycket höga överskott gör vi bedömningen att vi inte behöver nå dit för ett enstaka år.
Region Örebro räknar med att pensionskostnaderna ökar med 300 miljoner kronor nästa år.
– Alla nämnder får en förhöjd budget med 4,3 procent för att klara ökade kostnader med en högre inflation och där kan jag konstatera att det inte är alla regioner som gör en sådan uppräkning.
– Vi ger också särskild kompensation för att klara uppskjutna vården – 178 miljoner kronor skjuts till för det arbetet för att täcka upp för statsbidrag som vi inte kan vara säkra på att det utgår även för 2023, säger Andreas Svahn.
Region Kalmar släppte nyligen sin första helårsprognos, som indikerar ett nollresultat för 2022 att jämföra med närmare 200 miljoner kronor i budgeterat överskott.
Regionen bedömer det ekonomiska läget, särskilt till följd av kriget i Ukraina, som mycket osäkert och med en drygt 20-procent ökning av kostnaderna för hyrpersonal som särskilt problematisk.
Många osäkra faktorer
Anders Knape är ordförande för SKR:
– Totalt sett är det så många osäkra faktorer att ta hänsyn till. Så sakteliga har vi lämnat pandemin bakom oss för ett nytt skede med storkrig i Europa, skenande inflation och energipriser som vi inte vet vart de tar vägen.
Han levererade ändå en positiv slutkläm vid presentationen av vårens ekonomirapport:
– Kommuner och regioner har en oerhörd förmåga att hantera kriser. Sedan 90-talskrisen har vi tagit oss igenom en rad sådana och alltid landat på fötterna. Vården har utvecklats och kvaliteten höjts efter kriser. Det kommer vi att klara nu också, men i ett kort perspektiv är det ett väldigt svårt läge.