Sedan mitten av 1990-talet har Sverige haft registret SRQ, Svensk reumatologis kvalitetsregister, för uppföljning av vården av reumatiska sjukdomar. Biologiska läkemedel och biosimilarer ställer nya krav, och registret utvecklas ständigt. SRQ har i tjugo år samlat in data om medicinering, biverkningar och behandlingseffekter. Varje år publiceras ett femtiotal vetenskapliga artiklar baserade på registret, som har bidragit till mycket ny kunskap om reumatiska sjukdomar.
I dag matas en stor del av uppgifterna in i realtid, istället för att efterregistreras. Först lägger patienten in egna uppgifter om behandlingsresultaten, antingen på nätet via ”Mina vårdkontakter” eller på en dator i väntrummet.
Under vårdbesöket används de uppgifterna tillsammans med data från vårdgivaren i ett gemensamt kunskapsstöd, som visas på datorskärmen i mottagningsrummet. Där kan vårdgivaren och patienten också se uppgifter som rapporterats in tidigare, och får en överblick som hjälper dem att fatta beslut om fortsatt behandling. Till sist skickas de nya uppgifterna vidare till SRQ.
SRQ har bidragit till forskning om cancerrisker
Vid misstänkta biverkningar skickas en rapport till Läkemedelsverket. Biologiska läkemedel följs upp enligt en särskild rutin.
– Vi samarbetar med forskare runtom i landet för att följa upp säkerheten hos de biologiska läkemedlen. Då kombineras kliniska data från SRQ med andra uppgifter, bland annat från Socialstyrelsens hälsodataregister. På så vis kan vi jämföra hur vanliga olika sjukdomar är i befolkningen respektive hos patienter som behandlas med de här medicinerna, säger Sofia Ernestam som är reumatolog och registerhållare hos SRQ.
Sådana jämförande data är unika i världen, och används för att få mer kunskap om läkemedlens effekter och säkerhet. Till exempel har det blivit möjligt att utreda cancerrisk som följd av behandling med TNF-hämmare. Man har funnit en lätt ökad risk för icke-maligna hudtumörer, men inte för några andra cancerformer.
Biosimilarer driver inrapportering av batch
Sedan förra året är det möjligt att rapportera in batch-nummer i registret, för att vid eventuella biverkningar kunna följa läkemedlet hela vägen tillbaka till tillverkningen. Även om vården uppmanas att rapportera in batch-nummer för alla biologiska läkemedel, var det i praktiken den väntade introduktionen av biosimilarer som drev fram möjligheten att registrera batch-nummer i SRQ.
Den komplexa tillverkningsprocessen för biologiska läkemedel gör att biosimilarer kan skilja sig något från originalläkemedlet, och alla biologiska läkemedel kan skilja sig åt lite mellan produktionstillfällena. Om flera biverkningsrapporter kommer in för samma batch kan det finnas anledning att titta närmare på just den.
100 procent rapportering
Enligt Sofia Ernestam har vårdpersonalen varit bra på att fylla i de nya uppgifterna. Om man ser till de biologiska läkemedel som ges intravenöst, ingick batch-nummer i 75 procent av rapporterna från SRQ:s biverkningsrapporteringstjänst år 2014. För de helt nya biosimilarerna är siffran 100 procent.
Mer utmanande är det med de biologiska läkemedel som patienter tar själva i hemmet. Än så länge finns inget system där apoteken eller patienten rapporterar batch-nummer, och SRQ har efterlyst det.
– Vi försöker påverka i flera olika instanser så att även dessa batch-nummer ska kunna finnas med när biverkningar rapporteras. Det är en fråga som måste lösas, och rimligen sker det genom att registreringen görs när apoteken expedierar läkemedlen, säger Sofia Ernestam.
Registrering vid distansbesök blir viktigt vid switchar
SRQ arbetar nu på att utveckla registret ytterligare. Bland annat kan data registreras vid distansbesök, då patienten lägger in uppgifter i Mina vårdkontakter och därefter har telefon- eller mailkontakt med vårdgivaren. Tanken är att det ska göra uppföljningar ännu enklare, exempelvis vid switchar – byten från originalläkemedel till biosimilarer. Om många patienter i framtiden genomgår switch gäller det att göra inrapporteringen så enkel som möjligt, för att inte registreringsarbetet ska ta för mycket tid från den övriga vården.
På sikt finns också planer på att utveckla registrets nationella biobank så att fler prover kan tas före och efter en behandling. I dag har man tillstånd att lagra ett prov per patient, men forskare vill kunna ta flera prover över tid för att följa upp effekten av såväl biologiska originalläkemedel som biosimilarer.
– Det finns en teoretisk möjlighet att byte mellan biologiskt originalläkemedel och biosimilar skulle kunna leda till antikroppsbildning. Det behöver hälso- och sjukvården mer kunskap om. SRQ kopplat till en biobank kan vara ett bra stöd för det, om man samlar in prover före en switch och ett par gånger efteråt, säger Sofia Ernestam.
En framtid med mer delaktiga patienter
Lite längre in i framtiden ligger möjligheten att patienter skulle kunna bidra till biobanken, genom att beställa egna provtagningar inom ramen för forskningsstudier. Det arbetssättet testas just nu i ett pilotprojekt på Karolinska Universitetssjukhuset under namnet Patientens Egen Provhantering.
Sofia Ernestam hoppas på att patienterna över huvud taget kommer att kunna vara mycket mer aktiva i sin vård och uppföljning framöver. Om patienten är mer delaktig i att sätta sina egna mål för behandlingen, påverkar det också hur behandlingen bör följas upp.
– Om några år tror jag att data från olika källor, såväl från patienten själv som från klinik och forskning, kommer att finnas tillgängliga för både patient och vårdgivare på ett enklare sätt än i dag. Det ska gå att som patient jämföra sina egna resultat med andras, och vårdgivare med varandra. Och de olika systemen kommer att vara lättare att integrera, så att personal i hälso- och sjukvården slipper dubbelregistrera uppgifter. Då kommer kvalitetsuppföljningar att kunna göras mycket smidigare än i dag när vi har hundra separata register utan integration, säger Sofia Ernestam.
Bilder
Skärmdump från SRQ, Foto: Alex Giacomini (omfattas inte av CC. All rights reserved)
Sofia Ernestam. Foto: Alex Giacomini (omfattas inte av CC. All rights reserved)
