Nature and MedicineEn bra miljöövervakning måste bestå av flera olika indikatorer som sammantaget kan ge en bra bild av miljöeffekter av läkemedel och hur olika åtgärder kan minska miljöbelastningen. I en ny rapport föreslås att man på sikt använder fyra olika indikatorer för att bedöma och följa hur miljön påverkas av läkemedel. Det finns en rad olika tänkbara indikatorer för att följa läkemedels effekter på miljön. En indikator som ligger nära till hands är att mäta halter i miljön. Det har gjorts länge, men dessa mätningar håller olika kvalitet, säger Bengt Mattson som dels ansvarar för miljöfrågor på LIF – de forskande läkemedelsföretagen, dels ansvarar för frågor kring miljö och socialt ansvarstagande på läkemedelsföretaget Pfizer. Han ingår också i en arbetsgrupp som tagit fram förslag om miljöindikatorer inom ramen för den nationella läkemedelsstrategin. En viktig utgångspunkt i arbetet har varit att formulera indikatorer som Sverige självt kan besluta om. Miljöfrågor har ofta en gränsöverskridande karaktär – vilket innebär att miljöarbete också måste bedrivas på EU-nivå men också i globala sammanhang. Men i arbetsgruppens arbete med miljöindikatorer har man medvetet begränsat sig till svenska förhållanden.

Sverige ska kunna styra indikatorerna

Bengt Matsson
Bengt Matsson
– Vi ska utforma indikatorer där vi inte gör oss beroende av beslut från institutioner i Bryssel eller de globala läkemedelsföretagen. Visst skulle vi kunna formulera krav och önskemål med höga ambitioner men det finns risken att inget händer om vi inte själva har rådighet över besluten som behövs, säger Bengt Mattson. En stor brist med de mätningar av läkemedelssubstanser i miljön som gjorts är att olika metoder har använts. Det saknas en gängse standard för hur mätningar ska genomföras och dokumenteras. Men detta är en förutsättning för att mätningar över tid ska kunna användas för att bedöma förändringar i miljöbelastningen, betonar Bengt Mattson. – Att samordna resurserna är nödvändigt. Annars finns en risk att enskilda landsting eller andra aktörer fortsätter att mäta på ett ostrukturerat sätt. En ytterligare begränsning är att sådana mätningar enbart kan berätta något om det som varit. Standardiserade metoder och en samordning av mätningar skulle öka kvaliteten, säger han.

Mätning självklar men otillräcklig indikator

Mätning och uppföljning av läkemedel i miljön är den mest uppenbara miljöindikatorn. I rapporten föreslås att 22 substanser ska mätas framöver. Av dessa finns några i den så kallade Watch list som ingår i EU:s ramprogram för vatten och som Sverige är skyldigt att börja mäta. En del andra ingår redan i Naturvårdsverkets nuvarande övervakningsprogram. Arbetsgruppen nöjde sig inte med denna miljöindikator utan diskuterade även tre kompletterande indikatorer i sin rapport: • Hur många av Sveriges avloppsreningsverk har infört moderna metoder att ta bort läkemedelsrester i avloppsvatten? • Hur ofta ställs miljökrav i offentliga upphandlingar av läkemedel? Och hur sker uppföljning av kraven? • Hur är effekten av ekonomiska stimulanser för miljöbedömda läkemedel inom systemen för generiskt utbyte och läkemedelsförmånerna? Arbetsgruppen konstaterar att för närvarande är det inga kommunala reningsverken som infört modern teknik, såsom ozonbehandling och aktivt kol för att rena bort läkemedelsrester, även om de första pilotanläggningarna är på gång. Därmed är den indikatorn inte meningsfull förrän tekniken börjat användas bredare. Eftersom Socialdepartementet för närvarande avvaktar i fråga om ekonomiska stimulanser för gröna läkemedel inom utbytes- och förmånssystemen är inte heller den sista indikatorn meningsfull i dagsläget.

Följ upp miljökrav i upphandlingar

Lite annorlunda är det med miljökrav i upphandlingar av läkemedel. – Det finns ett intresse från landstingen och något som är mycket viktigt – i den frågan har Sverige frihet att besluta vad vi vill utan att det ska krocka med EU-regler. Enligt gällande direktiv får hållbarhetskrav ställas i upphandlingar, säger Bengt Mattson. En sådan indikator ska kvantifiera bedömningen av hur stor vikt miljökraven haft i köpbesluten. När det väl finns en samstämmighet på nationell nivå och hos SKL (Sveriges Kommuner och Landsting), regioner, landsting och kommuner borde det gå relativt snabbt att få rutiner på plats för en miljöindikator, bedömer Bengt Mattson.

Välkomnar hållbarhetskrav som gör skillnad

Och han menar att för att vi ska få en fullständig bild av om vi går mot en mer hållbar utveckling behöver vi få alla fyra indikatorer på plats. – Om kanske fyra, fem år kommer reningsverken att ha den nya reningstekniken på plats och blir det enkelt att följa upp den indikatorn. Får vi ett politiskt beslut om generikasystemet så blir det ganska enkelt att mäta hur försäljningen av läkemedel som ger en låg miljöbelastning utvecklas. Det är oklart vad som kommer att hända med förslagen från arbetsgruppen. – Från läkemedelsbranschen välkomnar vi hållbarhetskrav. Men de måste följas upp och betyda något. Det är ingen vits att bara ställa en massa miljökrav i en upphandling om det aldrig görs en uppföljning och utvärdering av vilken betydelse miljökraven fick i upphandlingen, säger Bengt Mattson.

Bilder

Granskning av läkemedel och miljö. Foto: IStockPhoto (omfattas inte av CC. All rights reserved) Bengt Mattson. Foto: Gunilla Lundström (omfattas inte av CC. All rights reserved)