Den psykiska ohälsan har ökat hos befolkningen de senaste 20 åren. Bland barn och unga har den fördubblats på tio år. 2015 kom regeringen och SKL överens om en riktad satsning på psykisk hälsa under tre års tid. Socialstyrelsen har i uppdrag att följa upp satsningen , och har nu utvärderat resultatet av de första två årens arbete.
Rapporten visar att en stor del av medlen till landsting och kommuner har använts till att göra behovsanalyser och ta fram handlingsplaner. Däremot syns få effekter i form av ökat vårdutbud, ökad bemanning eller ökad tillgänglighet för patienterna.
Enligt Socialstyrelsen är detta inte överraskande och behöver inte heller vara problematiskt – om bilden ändras framöver.
Uppdatering av handlingsplaner tar tid
– Utifrån hur överenskommelsen är formulerad är det inte konstigt. Det är faktiskt ett villkor för att få ta del av stimulansmedlen att man utarbetar behovsanalyser och handlingsplaner. Men vi har reagerat på att det finns mycket instruktioner om att planerna hela tiden ska uppdateras. Det tar ju i praktiken tid från arbetet att gå vidare, förankra planerna och implementera dem, säger Kristina Sinadinovic, utredare på Socialstyrelsen.
Myndighetens analys visar att handlingsplanerna varierar stort både vad gäller innehåll och struktur. En del är systematiska med tydliga uppföljningsmöjligheter, andra inte. Det skiljer också mycket mellan olika län vad gäller hur väl förankrade planerna är hos de aktörer som ska genomföra dem.
Men hon och hennes kollegor har också intervjuat representanter för kommuner, landsting och regioner som arbetat med att ta fram de länsgemensamma handlingsplanerna. Det samlade intrycket är att många av dem är nöjda med de planer som nu lagts fast.
– De har identifierat behov, och åtgärder som de anser möter behoven. Nu är det viktigt att låta dem ta steget vidare, utan att kräva nya handlingsplaner eller ändra inriktningen på satsningen, säger Kristina Sinadinovic.
Risk att praktiken blir lidande
De intervjuade vittnar om att förutsättningarna och kraven ändrats under uppdragets gång, och det har funnits fortsatt efterfrågan på revideringar och breddningar för att få tillgång till stimulansmedlen. Men trots att instruktionerna från SKL kritiseras för att ha varit för otydliga och föränderliga, är många positiva till satsningen. De anser att det är bra att fokus har flyttats från psykisk ohälsa till psykisk hälsa, med större satsningar på förebyggande arbete och på samverkan mellan olika nivåer och aktörer i samhället.
Om ett år publicerar Socialstyrelsen en slutrapport om effekterna av stödet.
– Nu har det kommit en ny överenskommelse för 2018, och återigen finns krav på att revidera och lämna in handlingsplaner för att få del av stimulansmedlen. Vi ser en risk att om det upptar mycket tid, blir den andra delen lidande – att omsätta planerna i praktiken. Självklart behöver handlingsplaner revideras, men det ska ju inte göras på teoretisk basis. Det bör föregås av praktiskt arbete, så man ser vad som fungerar och inte, säger Kristina Sinadinovic.