Antalet nyupptäckta fall av cancer har minskat med i genomsnitt tolv procent under pandemin, visar registerstudien från RCC i Samverkan.
– Det är en svår avvägning, men en lärdom borde vara att försöka hålla screeningverksamheterna igång även under en pandemi, säger professor Hans Hägglund, nationell cancersamordnare och chef för Regionala Cancercentrum i Samverkan, RCC.
– Betydelsen av att fortsätta med screening är så pass stor för att kunna upptäcka cancer tidigt och att inte behandlingen fördröjs. Det handlar ändå om 65 000 nya diagnoser per år och 20 000 dödsfall.
Färre söker vård – pausad screening
I en ny rapport från Regionala cancercentrum i samverkan, RCC, kopplas omkring 3 500 färre cancerdiagnoser under pandemin till att färre patienter sökt vård och att regionerna dragit ner på cancerscreening. Det gäller screeningprogrammen för bröst- och livmoderhalscancer samt i Stockholm även tjocktarmscancer.
I analysdelen av rapporten skriver RCC också att det inte kan uteslutas att covidvården kan ha trängt undan vårdinsatser inriktade på diagnostik eller behandling av patienter med cancer.
Hans Hägglund manar regionerna till eftertanke kring beslut om att pausa screeningverksamhet, vilket på regionnivå främst motiverats med överflyttning av resurser till annan verksamhet, bemanningsproblem och risk för smittspridning.
– Av de enheter som finns för bröstcancerscreening så har det varit pausat i mer än hälften – i vissa fall delvis neddraget, i andra helt stängt, säger Hans Hägglund.
Han tillägger att det kan krävas extraresurser för att klara de utmaningar som screeningprogrammen ställs inför.
– Regionerna bör överväga att tillföra extra medel till screening när det nu finns ett behov av att komma ikapp med verksamheten, som redan innan pandemin hade svårigheter inom många regioner med bemanningsproblem och att hinna ta emot patienter i planerad takt.
Stora regionala skillnader
RCC-rapporten om färre upptäckta cancerfall är en registerstudie som bygger på anmälningar till 14 av 30 patologilaboratorier i Sverige.
De laboratorier som är den del av rapporten täcker misstänkta tumörer för omkring 55 procent av Sveriges befolkning – dock med en överrepresentation av storstadssjukhus.
– Minskningen av antalet nyupptäckta cancerfall med tolv procent kommer nog att gå ner något när man räknar in hela befolkningen, eftersom pandemin inte slagit lika hårt i många landsbygdsregioner.
Rapporten visar en stor variation mellan olika områden, från en minskning av cancerdiagnoser under pandemin på 1,6 procent vid Länssjukhuset Ryhov Jönköpings laboratorium till 30,9 procent vid Karolinska Huddinge.
Även inom Region Stockholm finns en stor spridning med en måttlig minskning på 4,8 procent vid Södersjukhusets laboratorium.
Hans Hägglund medger att det är svårförklarligt.
– Men vi har tidigare sett av annan data från Region Stockholm en 30-procenting minskning av nydiagnostiserade cancrar under våren, vilket stämmer bra överens med vår data.
Av statistiken framgår också att en återhämtning till mer normala nivåer av cancerfall var märkbar under sommaren efter den stora nedgången under vårmånaderna.
Kan öka dödlighet i cancer
RCC pekar i sammanhanget på riskerna med försenade diagnoser som kan ge svårare sjukdomsförlopp och ökad dödlighet i cancer.
Hans Hägglund gör ändå bedömningen att cancervården som helhet kunnat prioriteras under pandemin och att exempelvis inte cancerkirurgi påverkats i någon större utsträckning.
– Vi ser ett stort behov av samverkan både inom den egna regionen och mellan regionerna för att komma ikapp i cancervården. Det gäller om det skulle uppstå flaskhalsar i diagnostik och behandling.
– Vårt budskap till patienterna är att söka vård, titta efter alarmsymtom och att inte missa någon screening som man blir kallad till. På 1177.se under sökord alarmsymtom finnes en bra lista över symtom att vara extra vaksam på, säger Hans Hägglund.