Stora förändringar och utmaningar väntar landstingen när den nya patientlagen träder i kraft i januari 2015. De nya regelverken väntas leda till en ökad samordning kring sjukvårdshuvudmännens prioriteringar och förhoppningsvis till en mer jämlik vård.
Hasse Knutsson är utredare vid avdelningen för vård och omsorg på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Han var en av experterna i Patientmaktsutredningen som i juni 2013 presenterade ett slutbetänkande. När regeringen i mars i år lämnade en proposition med förslag till ny patientlag, har hänsyn har tagits till utredningens förslag, menar Hasse Knutsson.
– De ligger mycket nära varandra, regeringen har i stor utsträckning beaktat de synpunkter som SKL har framfört. Vi ser det som mycket positivt att man vill stärka patientens ställning och göra det tydligare och enklare att välja vård utanför det egna landstinget.
Fler förväntas välja andra primärvårdsmottagningar
Hasse Knutsson
Landstingen pressas till utökat samarbete
Ökade patientströmmar kommer att ställa större krav på ett vidgat samarbete eftersom landstingen får ett nationellt planeringsansvar och måste ta hänsyn inte bara till vårdbehoven hos sina egna patienter, utan även till patienter från andra landsting. Hasse Knutsson ser två olika utvecklingslinjer. Det ena är att ökade patientströmmar kan leda till att hemlandstingen inser att det blir mer ekonomiskt fördelaktigt att betala för vård och behandling i ett annat landsting än att själva bygga upp en kostsam verksamhet i egen regi. Alternativt kan landstingen sluta egna avtal med privata vårdgivare. Det andra scenariot är att ett landsting inser att vården är underdimensionerad och därför bygger ut kapaciteten inom ett visst område för att patienter ska kunna få sin vård i hemlandstinget. – Den nya lagen kommer att pressa landstingen till en ökad samordning. I dag råder olika prioriteringsbeslut om vilka behandlingar och åtgärder som ska ges till vanlig patientavgift, eller annan högre avgift, i olika delar av landet. Det kan till exempel handla om assisterad befruktning, sterilisering eller omskärelse av pojkar på icke medicinska grunder. Lagen kommer att påverka landstingens möjligheter att genomföra egna prioriteringar inom den öppna vården, säger Hasse Knutsson. Patienter kommer med den nya lagen även att fritt kunna välja öppenvård hos privata vårdgivare som har avtal med det aktuella landstinget.Nationella satsningar krävs
Hur patientlagen kommer att påverka risken för indikationsglidningar är för tidigt att säga, menar Hasse Knutsson, och betonar att den risken redan finns i det nuvarande systemet. – Med den nya lagen får patienter även möjlighet att välja öppen specialiserad regionsjukvård, så jag är övertygad om att prioriteringsdiskussionerna kommer att få en förnyad aktualitet, säger han. Det kommer att bli än mer viktigt att understryka det hälso- och sjukvårdspolitiska målet om en vård på lika villkor. Flera nationella satsningar kommer att behöva göras för att genomföra den nya patientlagen. Regeringen vill avsätta 24 miljoner kronor under tre år för att underlätta genomförandet. Myndigheten Vårdanalys kommer att få ett särskilt uppdrag att följa hur den ökade informationsskyldigheten och patienternas val i praktiken kommer att fungera. – Det är mycket viktigt att invånare, patienter, hälso- och sjukvårdspersonal och tjänstemän har goda kunskaper om lagen för att den ska få den betydelse som många hoppas på, säger Hasse Knutsson.Detta är den tredje i en serie artiklar om den nya patientlagen, som ska beslutas av riksdagen i juni 2014 och förväntas träda i kraft i januari 2015.Tidigare artiklar:
”Nya patientlagen ger inga utkrävbara rättigheter” Det krävs större satsningar än patientlagen för att uppnå jämlik vård