I den svenska samhällsdebatten kring läkemedel varnas ofta för kostnadsökningar och att landstingen har svårt att klara av kostnadsutvecklingen. Men nya beräkningar från LIF visar att felaktiga slutsatser riskerar att dras när försäljningen redovisas utifrån listpris.
I takt med att företagens återbäring till samhället ökar för de läkemedel där så kallade sidoöverenskommelser tecknats om rabatter på listpriser riskerar slutsatser dragna utifrån sådan bruttoförsäljning att bli allt mer felaktiga. Enligt en ny prognos från pris- och subventionsmyndigheten TLV beräknas återbäringen bli 2,8 miljarder kronor under 2018. Samtidigt pekar LIFs beräkningar på att kostnadsökningen för originalläkemedel under året blir 2,7 miljarder kronor.
Beräkningarna från LIF baseras på företagens försäljning av humanläkemedel till listpriser, dvs. apotekens inköpspriser (AIP), under perioden december 2017 till och med november 2018. Den totala försäljningen under året beräknas till ca 41 miljarder kronor, varav ca 24 miljarder utgörs av originalläkemedel, vilket inkluderar kostnadsökningen på 2,7 miljarder.
Återbäring ökar kraftigt
TLVs prognos för återbäringen omfattar de 44 läkemedel där sidoöverenskommelser tecknats mellan landstingen och företagen. Den totala försäljningen för dessa läkemedel var knappt 6 miljarder kronor under året. Prognosen visar att återbäringen ökar kraftigt, från 947 miljoner kronor 2017 till 2,8 miljarder 2018. En stor del av ökningen beror på de avtal som tecknades i början av året för läkemedel inom hepatit C. Enligt den modell för fördelning som finns kring återbäringen tillfaller ca 1,7 miljarder kronor landstingen, medan staten får 1,1 miljarder kronor.
Karolina Antonov, analyschef på LIF, förutspår att den totala återbäringen inom läkemedelsförmånen kommer att öka ytterligare under 2019, detta delvis på grund av patentutgångar och nya återbäringsavtal inom biologisk behandling med TNF-hämmare mot reumatiska och andra inflammatoriska sjukdomar.
Karolina Antonov menar att det är viktigt att påpeka att olika aktörer räknar på olika sätt vad gäller läkemedelskostnader.
– Med de siffror som finns kring försäljning och återbäringsavtal kan man nog slå fast att på övergripande nivå är det inte kostnadsökningar på läkemedel som är hälso- och sjukvårdens stora kostnadsutmaning, säger Karolina Antonov.
SKL varnar för högre kostnader
Nyligen publicerade även Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, en ny Ekonomirapport. Där redovisas bland annat kraftiga kostnadsökningar inom hälso- och sjukvården under perioden 2012-2017. Specialiserad somatisk vård har ökat med i genomsnitt 4,6 procent per år, och kostnadsökningen för hela hälso- och sjukvården har legat på 4,2 procent per år i genomsnitt. Kostnadsökningarna för läkemedel inom öppen- och slutenvård har varit mer måttliga på 2,5 procent per år.
Samtidigt förväntar sig SKL att läkemedelskostnaderna brutto kommer att öka såväl under 2018 som 2019. Detta förklaras enligt SKL bland annat med ökad användning av nya cancerläkemedel och att befolkningen ökar i åldersgrupper där förekomsten av cancer är högre. Den demografiska utvecklingen är enligt SKL en viktig förklaring till att kostnaderna kommer att öka.