Annika Wallenskog och Lena Micko
Landstingen och regionerna går för fjärde året med ekonomiskt överskott. Under 2017 blev det sammanlagda överskottet 2,6 miljarder kronor för landet. Det är en minskning jämfört med 2016 men en ökning jämfört med 2015. Ekonomin i landets kommuner är starkare och där landade överskottet för 2017 på 24 miljarder kronor.
– Vi ser också en positiv bild för 2018, men vi på SKL brukar samtidigt säga att "vargen kommer", sade Lena Micko, ordförande i SKL, när ekonomirapporten presenterades.
Med "vargen" avses framför allt den demografiska utmaningen för kommunerna och landstingen framöver. Fördelningen av medborgarna i olika åldersgrupper förändras – mest dramatiskt är att andelen som arbetar minskar samtidigt som andelen unga och äldre som använder samhällstjänsterna ökar. Antalet personer i arbetsför ålder, 20–64 år, förväntas att endast öka med 6 procent under de närmaste tio åren. Samtidigt förväntas unga upp till 19 år öka med 11 procent och personer äldre än 80 år med 44 procent.
Den så kallade försörjningskvoten är ett annat sätt att beskriva utvecklingen. Den beskriver hur många personer, utöver dem själva, som 100 personer i arbetsför ålder behöver försörja. Kvoten beräknas öka från 75 personer år 2016 till 89 personer år 2026.
– Antalet personer i arbetsför ålder hade till och med minskat med 100 000 personer fram till år 2025 om det inte kommit fler utrikes födda. Det centrala är att behovet av välfärd ökar snabbare är skatteunderlaget gör, sade Lena Micko.
Landstingen når inte överskottsmål
Målet att landstingen och regionerna, inräknat statsbidragen, ska generera ett överskott på 2 procent uppnås sällan. Prognoserna pekar neråt och 2-procents-målet uppnås varken för 2018 eller 2019.
Landstingen har i genomsnitt höjt landstingsskatten med 50 öre under en tioårsperiod och inget landsting har sänkt skatten sedan 2009. Även om de totalt sett redovisar ett ekonomiskt överskott för 2017 varierar situationen mellan dem. Räknat i kronor per invånare når Norrbotten, Gävleborg och Värmland de bästa resultaten. Jämtland står i en klass för sig när det gäller underskott i ekonomin. Även Blekinge, Skåne och Östergötland visar underskott för 2017.
– Några landsting och regioner har gått med underskott under lång tid så de har en hel del att jobba med, sade Annika Wallenskog, chefsekonom på SKL, under presentationen.
Pressen ökar på landstingen när de stora årskullarna födda efter andra världskriget når en ålder där vårdbehoven ökar.
Annika Wallenskog konstaterade att den kraftiga högkonjunkturen inte bara gett kommuner och landsting ökade skatteintäkter, kring fem procents ökning under några år, utan även bidragit till en stor brist på arbetskraft inom kommuner och landsting. Sjukvårdsbehovet från allt fler äldre förstärker trycket på sjukvården.
– Ingen gång under 2000-talet har vi haft en så stor brist på arbetskraft i kommuner och landsting som nu. Och bristen kommer att bli värre framöver på grund av demografin. Den nuvarande utvecklingen där kommuner och landsting skulle behöva anställa fler personer än de som tillkommer i arbetsför ålder är ohållbar, sade Annika Wallenskog.
Vill ha mer villkorslösa pengar från staten
Statsbidragen är viktiga för landstingen och kommunerna och från SKL vill man gärna se en större andel generella statsbidrag. Men mer statsbidrag räcker inte för att klara utmaningarna.
– Vi vill se att människor jobbar två år längre och att fler arbetar heltid. Heltid är inte normen i alla yrken. För att bromsa kostnaderna i sjukvården, till exempel vård av kroniska sjukdomar, är det förebyggande arbetet mycket viktigt, sade Lena Micko.
Teknik och digitalisering bör användas mer för att öka effektiviteten.
– Det handlar bland annat om att utföra arbetsuppgifter, inte minst inom administrationen, med datorer. Många forskarrapporter talar för att datorlösningar kan minska behovet av nya anställningar – även om vi ändå måste anställa många personer, sade Annika Wallenskog.