Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, och Life Science-samordnaren Anders Lönnberg.

De båda gav på ett frukostseminarium med Läkemedelsmarknaden en uppdatering kring regeringens forskningssatsningar, utifrån forskningspropositionen och de förslag samordnaren lagt fram.

Beskrivningen var att dessa satsningar görs delvis utifrån en stark position. Framför allt inom akademisk grundforskning står sig Sverige bra i internationell konkurrens med tre universitet på världens topp 100-lista. Ett problem är att vi är betydligt sämre på att klara av steget från provrör till färdiga produkter. Ett annat är att hälso- och sjukvårdens deltagande i klinisk forskning inte ökar sett till antalet kliniska läkemedelsprövningar, även om den negativa nedåtgående trenden brutits de senaste två åren.

– Att vi i Sverige ligger högt beror framför allt på att de offentliga investeringarna har ökat. Men vi måste också vara attraktiva för privata investeringar i forskning och utveckling. Här behöver vi göra mer, sade Helene Hellmark Knutsson.

Vad gäller forskningssamarbete mellan företag och akademi menade Anders Lönnberg att en väg framåt är de avtal som i allt högre grad tecknas mellan internationella företag och svenska universitet.

Fokus på klinisk forskning

I seminariepubliken fanns framför allt representanter för läkemedelsföretag och diskussionen kretsade kring samverkan mellan hälso- och sjukvården och företagen. Anders Lönnberg pekade på de senaste årens positiva utveckling där antalet kliniska prövningar nu inte längre minskar.

– Något har uppenbart hänt. Det finns en stämning av samverkan som sakta men säkert sipprar ned i organisationen. Vi står nu inför det stora steget som handlar om att öppna upp hälso- och sjukvården för samarbete med forskningen och med läkemedelsindustrin. När jag åker runt i landet så märks detta. Jag hör från flera landsting att man vill ställa hela sin sjukvårdsapparat till förfogande för utveckling tillsammans med företag inom medicinteknik och läkemedel, sade Anders Lönnberg.

Helene Hellmark Knutsson lyfte fram att regeringens forskningsproposition innehåller ett antal punkter som ska stimulera till mer klinisk forskning. Nu finns också ett samarbetsorgan mellan regeringen och SKL, Kliniska Studier Sverige, som särskilt stöd.

– Landstingen måste se att man inte kan avstå från forskning och utveckling och tro att man ska kunna erbjuda den bästa sjukvården. Fortsätter vi som nu kan kommer vi exempelvis inte att klara av cancervården av rent ekonomiska skäl, sade hon.

SKL-policy positivt

Anders Lönnberg såg ett positivt tecken i att SKL tagit fram en forskningspolicy som tydliggör att forskning och utveckling ska ingå som en naturlig del av landstingens verksamhet. Ett annat var att de särskilda statliga forskningspengarna till landsting med universitetssjukvård, det så kallade ALF-avtalet, i högre grad ska fördelas efter forskningskvalitet.

– Det finns i dag ganska många saker som är svåra att mäta betydelsen av en och en, men totalt sett kommer forskningen sakta men säkert gå uppåt, sade han.

Ett hinder för klinisk forskning som Anders Lönnberg tog upp är att det tar alldeles för lång tid innan nya behandlingar introduceras i Sverige. Han nämnde ett exempel där ett företag inte kunde genomföra en klinisk prövning inom cancerområdet, och skälet var att vi i Sverige inte hade börjat använda det läkemedel som den nya behandlingen skulle prövas emot.

– Sensmoralen i detta, och som jag tycker att forskningspropositionen adresserar, är att man inte kan hoppa över ett forskningsutvecklingssteg. För då får man inte vara med om nästa, eftersom man alltid jämför med närmast föregående terapi. Det betyder inte att vi ska acceptera små förbättringar till dyra kostnader, men vi måste vara med och utvärdera varje steg i utvecklingen, sade Anders Lönnberg.

Läkemedelskommittéer frivilligt

Han fick en fråga kring ett förslag att göra det frivilligt för landstingen att ha läkemedelskommittéer. I dag är det ett lagstadgat krav. Anders Lönnberg menade att det finns ett starkt stöd för förslaget såväl hos myndigheter som SKL, och att ett antal kommittéer så småningom kommer att tas bort. Läkemedelskommittéer kom till i en annan tid, och att fortsätta göra 21 olika utvärderingar av ett läkemedel är inte rimligt, menade Anders Lönnberg.

– Vi har tittat på kloka listor över rekommenderade läkemedel i landstingen i Kronoberg och i Kalmar. Endast 30 procent av läkemedlen på listorna är identiska, medan 70 procent är olika. Att smålänningar i Kalmar och Kronoberg skulle vara så genetiskt olika tror jag inte man kan leda i bevis.