Vattendraget Isakavagu utanför staden Hyderabad i Indien är kraftigt förorenat av läkemedelsrester.
Forskare i Göteborg har i studien visat på ett samband mellan priset på läkemedel och hur bra generell miljölagstiftning är i produktionslandet, liksom hur väl lagen följs. Sambandet kan till stor del förklaras med om läkemedlet är ett originalpreparat eller ett generikum. Joakim Larsson, professor vid avdelningen för infektionssjukdomar vid Sahlgrenska Akademin i Göteborg, har lett forskargruppen bakom studien.
– Det är första gången som det har gjorts en sådan kartläggning och den bekräftar det vi förväntade oss, nämligen att billiga generika betydligt oftare tillverkas i länder med generellt svagare miljölagar och uppföljning av miljökrav, samtidigt som originalläkemedlen oftare produceras i länder med bättre miljökontroll, säger Joakim Larsson
För antibiotika var skillnaderna mellan generika och originalläkemedel inte lika stora, men precis som för andra läkemedel tillverkades ofta de aktiva substanserna i många antibiotika-produkter i länder med låg miljökontroll och uppföljning av miljökrav, delvis på grund av korruption.
Sverige kan självt bestämma
Att det svenska systemet med generiskt utbyte enbart är inriktat på lägst pris tycker Joakim Larsson är olyckligt. Och han är kritisk mot att socialminister Annika Strandhäll i ett uttalande talar för att Sverige primärt ska agera inom EU för att minska utsläppen från läkemedelsproduktion.
– Jag vill också betona att jag inte är ute efter att skrota generiskt utbyte utan menar att vi i Sverige själva kan besluta om subventionsfrågor och även väga in miljöaspekter i utbytessystemet. Sverige bör vara ett föregångsland och inte invänta konsensus innan vi agerar, säger han.
En negativ konsekvens av det nuvarande systemet är att man inte ger företagen incitament till att investera i produktionsmetoder som innebär mindre belastning för miljön. Just produktionen av antibiotika har en global dimension som produktion av andra läkemedel saknar. Stora utsläpp ger allvarliga konsekvenser i närområdet på människor och miljö. Men forskning har visat att oacceptabla utsläpp från antibiotikaproduktion dessutom ökar risken för utveckling av multiresistenta bakterier och resistensgener som sedan kan spridas globalt.
Bland annat Världshälsoorganisationen har slagit fast att bakterier som är resistenta mot viktiga antibiotika är ett av de största hälsohoten mot världens befolkning.
Minska risker för resistens
– Mot bakgrund av detta bör man på så många fronter som möjligt försöka minska riskerna för ytterligare antibiotikaresistens, även om det inte går att kvantifiera hur många patienter som dör av resistens orsakad av utsläpp från antibiotikaproduktion, säger Joakim Larsson.
Konsumentmakten ska inte underskattas. På flera områden har det skett ett utbyte där försäljningen av produkter med en bättre miljöprofil har efterfrågats av konsumenterna. Att detta även skulle gälla för läkemedel bekräftas i ett examensarbete av Goran Jassim på Karolinska institutet för några år sedan. Joakim Larsson vill gärna se att konsumenterna kan väga in miljöhänsyn i valet av läkemedel även för läkemedel, men det förutsätter en större öppenhet från läkemedelsföretagen.
– Idag berättar företagen inte offentligt var deras läkemedel produceras eller hur stora utsläppen är. Det vore bra med en ursprungsmärkning, men i så fall räcker det inte med land. I exempelvis Indien som är en de största producentländerna finns både fabriker som släpper ut stora mängder miljöfarligt avfall men också fabriker där avloppsvattnet renas med omvänd osmos. Och utsläpp kan vara stora även här i Europa, då specifika gränsvärden för läkemedelsutsläpp saknas i stort sett överallt. Så märkningen måste ange vilken fabrik det handlar om. Först då kan konsumenterna själva eller någon annan oberoende part börja undersöka hur miljövänlig tillverkningen är.
Testa miljöpremie
Det finns sedan flera år ett förslag från en statlig utredning att undersöka om en miljöpremie i subventionssystemet på läkemedel som produceras med låg miljöbelastning skulle medföra att konsumenter i större omfattning skulle välja de gröna alternativen.
– Det vore bra om det gjordes en pilotstudie och då vore antibiotika en lämplig grupp läkemedel att testa. Det finns en acceptans och motivation hos de stora läkemedelsföretagen att minska miljöfarliga utsläpp. Jag tror att det behövs både morötter, som en miljöpremie, men också piskor i form av gränsvärden för hur mycket som får släppas ut i naturen, säger Joakim Larsson.
Bengt Mattson, sakkunnig i miljö-och hållbarhetsfrågor på LIF – de forskande läkemedelsföretagen, förvånas inte över att studien visar att det finns en koppling mellan pris på läkemedel och produktionsvillkor.
– Det är egentligen inte överraskande eftersom det ser ut så för andra produkter. Man får den kvalitet man betalar för. Kostar en t-tröja 20 kronor kan man misstänka att något är fel och likadant är det med läkemedel. För produkter med generisk konkurrens är marginalerna små och det kan leda till att producenter känner sig tvingade att välja bort miljöinvesteringar. Då kan en miljöpremie hjälpa till att underlätta för produktion med acceptabel miljöpåverkan.
– Jag håller med Joakim Larsson och ser gärna ser en kombination av incitament som stimulerar en produktion som inte ger oacceptabel miljöpåverkan och en bättre uppföljning av krav från ansvariga miljömyndigheter, säger Bengt Mattson.