För det är verkligen något fantastiskt som håller på att hända, och utvecklingen går allt snabbare. Hela människokroppen ned till minsta beståndsdel kartläggs, och forskare inom akademin och i företagen hittar hela tiden nya sätt att behandla svåra sjukdomar. För några år sedan fanns inte mycket hopp för personer med hepatit C. I dag pratar vi helt naturligt om att hela sjukdomen kan utrotas. Inom cancerområdet flyttas forskningsfronten i en svindlande hastighet framåt. Begrepp som kronisk cancer blir i ökande grad mer relevant än femårsöverlevnad. Nya genterapier, immunoterapier och skräddarsydda behandlingar börjar på allvar utmana ett av mänsklighetens största gissel.
Som vanligt i samband med årsskiften publiceras olika topplistor dels över det år som just gått och dels över hur det nya året kan tänkas bli. Tidningen Dagens Medicin har exempelvis publicerat en lista över vad redaktionen anser vara de tio främsta forskningsnyheterna under 2016. Det amerikanska sjukhuset Cleveland Clinic har å sin sida vid ett medicinskt toppmöte låtit över hundra läkare och forskare diskutera och rösta sig fram till en topplista över de tio medicinska innovationer som kommer att få störst genomslag under 2017. Dessa och andra liknande listor domineras av läkemedelsutveckling. Det är kanske inte så förvånande då läkemedel är och förblir den viktigaste behandlingsformen vid sjukdom. Men det blir tydligt att läkemedelsföretagen står för en stor del av den kontinuerliga medicinska utveckling som leder till bättre medicinska resultat och till att fler överlever allvarliga sjukdomar.
I toppen av listorna finns det stora globala forskningsgenombrott som utgörs av att nya diabetesläkemedel kan minska risken för personer med diabetes typ 2 att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar. Det är något som förväntas få stor betydelse för diabetesvården och leda till stora hälsovinster för många patienter. Inom det heta forskningsområdet immunoterapi har en rad studier presenterats som ger hopp inom olika cancersjukdomar, som exempelvis leukemi. Cleveland Clinic förutspår att immunoterapi, där kroppens egna celler modifieras genetiskt för att användas som vapen mot cancercellerna, på sikt kan komma att ersätta dagens cellgiftsbehandlingar.
Om man blickar framåt finns inget som tyder på att den höga medicinska utvecklingstakten skulle avta. Den kommer snarare att öka ytterligare. Analysföretaget QuintilesIMS prognostiserar i en aktuell rapport att antalet nya läkemedel når historiskt höga nivåer under den kommande femårsperioden. Varje år beräknas i genomsnitt 45 nya läkemedelssubstanser introduceras, av de cirka 2 000 läkemedelskandidater som i dag finns i sena forskningsfaser. Det gäller läkemedel inom exempelvis cancersjukdomar, autoimmuna sjukdomar, hjärt-kärlsjukdomar och neurologiska sjukdomar.
Men trots att den medicinska utvecklingen ser så positiv ut präglas det svenska offentliga samtalet om läkemedel och forskning mer av oro än av framtidstro. Det finns en påtaglig oro i våra landsting och regioner om att pengarna inte ska räcka till allt det nya. Ofta beskrivs ett medicinskt genombrott mer som ett kostnadshot, än som ett hopp om bot eller lindring.
Oron är egentligen obefogad. Kostnaderna för den nationella läkemedelsförmånen har mer eller mindre legat stilla i tio år, samtidigt som kostnaderna för hälso- och sjukvården under samma period ökat med långt över 100 miljarder kronor. Oron har sin grund i att vi har ett system för prissättning och subvention av läkemedel som skapades i en annan tid och som har blivit oerhört komplext och svåröverskådligt.
Nu ska statlige utredaren Toivo Heinsoo utreda och föreslå ett läkemedelssystem för framtiden som kan möta den fantastiska medicinska utveckling som nu sker, och samtidigt ge trygghet för landsting och regioner. Vi kan nu skapa ett system som säkrar tidig och jämlik tillgång till läkemedel för patienterna, som innebär incitament för läkemedelsföretag att utveckla behandlingar med högt medicinskt värde, och ger en trygghet för samhället att systemet har en långsiktig ekonomisk stabilitet.