Ingen skulle få gipsa ett brutet ben efter en tiodagars kurs och utbildning från några i en hast inköpta handböcker. Men när det gäller forskning om ledning och organisation av sjukvården tycks den betraktas så lättsinnigt. Detta vill Hans Winberg, generalsekreterare för den oberoende stiftelsen Leading Health Care, ändra på.
Att den medicinska forskningen håller hög klass lär ingen betvivla och att den medicinska standarden är och ska vara hög är självklart bra, menar Hans Winberg. Det är sällan medicinska aspekter som torgförs när kritiska röster om sjukvården höjs. Kritiken handlar oftare om effekter som kan härledas till sjukvårdens organisation, ledning och styrning: om långa väntetider, oprofessionellt bemötande och så vidare.
Politiker och tjänstemän ute i landstingen sitter verkligen inte passiva utan beslutar om och genomför förändringar. Ibland leder dessa åtgärder till en bättre vårdkvalitet på kort eller på lång sikt. Men ett problem är att forskningen om konsekvenserna av olika åtgärder är begränsad och fragmentarisk.
Saknar forskning som går på djupet
– Det finns många enskilda kartläggningar av enskilda beslut och åtgärder på landstingsnivå, men det saknas en systematisk och djupgående forskning. Det talas mycket om evidens för medicinska metoder men sällan om evidens för vårdpolitiska åtgärder. Vi vet egentligen ganska lite om vad som kännetecknar den bästa vårdpolitiken – något som en samhällsvetenskaplig vårdforskning skulle kunna bidra med, säger Hans Winberg.
Det han tänker på är en forskning som ställer frågor om hur sjukvården som system påverkas av omgivande strukturer och incitament. Det handlar till exempel om lagar och förordningar, ersättningsmodeller, professionella normer etcetera. Genom en djupare förståelse av hur ”systemet vården” påverkas kan bättre arbetsmetoder och innovationer lättare få fotfäste och bidra till en utveckling av vården.
En ny medicinsk behandling kan få organisatoriska konsekvenser långt utanför det rent medicinska området. Till exempel ledde introduktionen av moderna effektiva läkemedel mot astma till att många astmaavdelningar på sjukhusen kunde stängas tack vare att patienterna klarade sig bra utan sjukhusvård. Och magsårsmedlet Losec innebar en drastisk minskning av magsäckskirurgi.
Dagens läkemedelsutveckling måste förändras
Kliniska prövningar är grunden när effekt och säkerhet hos läkemedel under utveckling prövas. Samtidigt svarar de för en mycket stor del av utvecklingskostnaden. Men detta system blir ohållbart i längden när läkemedlen blir allt mer specifika och att antalet patienter ”ska betala tillbaka” utvecklingskostnaden blir färre. Hans Winberg ser stora förändringar i framtiden tack vare ny teknik.
– Det är nödvändigt att dramatiskt minska utvecklingskostnaderna utan att riskera människors säkerhet. Vi kommer att se hur få väl utvalda patienter först kommer att använda de nya läkemedlen under noggrann uppföljning. Dessa realtidsdata, ”real world evidence”, kommer att ersätta kliniska prövningar. Om läkemedlet har bra effekt och acceptabla biverkningar kan man steg för steg utvidga användningen till fler patienter, säger Hans Winberg.
Intresse men inte för forskare
Under de senaste decennierna har intresset för ledningsfrågor i sjukvården ökat starkt, konstaterar Hans Winberg. Men det är inte främst forskare inom vårdsystem som efterfrågas utan strategikonsulter.
– Det som konsulterna gör är omedelbart synligt i exempelvis omorganisationer medan organisationsforskare studerar processer och hur man utnyttjar olika resurser genom kommunikativa relationer. Tyvärr fungerar ofta omorganisationer inte i praktiken eftersom de slår sönder kommunikationsstrukturer som fungerade bra före omorganisationen, säger Hans Winberg.
Hur många forskar om vårdsystem?
I ett första steg har
Leading Health Care i en pilotstudie undersökt hur många personer i landet som bedriver samhällsvetenskapsbaserad forskning om vård och omsorg. Även om det finns en osäkerhet i siffran och gränsdragningsproblem identifierades 450 forskare. Av dem var det närmare hälften som verkar utanför de traditionella vårdforskningsdisciplinerna.
– Dessa forskare befinner sig utspridda på olika institutioner och har under lång tid haft svårt att få forska. De som beställer forskning har nog underskattat betydelsen av forskning som kan leda till en bättre systemförståelse. Vårdforskning har ofta fått en för stor medicinsk slagsida. ”Alla” önskar en större systemförståelse men vet inte var någonstans de ska leta efter den, menar Hans Winberg.
Vi har länge talat om ledarskap och IT i mestadels tekniska perspektiv men det är inte där lösningen finns. I stället för att leta efter nya tekniska hjälpmedel borde sökarljuset i stället riktas mot vår förmåga att knyta ihop och kommunicera på rätt sätt.
– Nästan aldrig när det uppmärksammas en illa skött patientprocess handlar det om medicinska felgrepp – ändå pratar vi mest om det, säger Hans Winberg.
Inslag av kunskapsförakt
Att det är så beror till en del på bristande medvetenhet och okunskap. Men det finns också inslag av kunskapsförakt. Samhällsvetenskap räknas helt enkelt inte i en del mer naturvetenskapligt orienterade kretsar. Samhällsvetenskapen är inte ”fin nog” och betraktas som ”flummig”.
Det som kan mätas (till exempel antal opererade benbrott) och beräknas (till exempel ekonomiskt utfall i förhållande till budget) är nödvändigt:
– Men om man sätter likhetstecken mellan pengar och resurser är man illa ute. Pengar är bara en omräkningsfaktor för resurser som består av kompetenser, kreativa förmågor etc. Den kritiken kan jag rikta även mot en del ekonomer som är lite för förtjusta i att räkna och inte vill se de verkliga problemen, säger Hans Winberg.
Nätverk kan lyfta vårdsystemforskningen
Leading Health Care vill gå vidare med att i ett nätverk knyta samman de 450 personer som identifierats med att hålla på med vårdforskning på vårdsystemnivå. Först gäller att följa upp den första pilotstudien med mer detaljerade frågor kring vilken forskning som verkligen bedrivs. Att Sverige saknar tradition och fokus inom samhällsvetenskaplig vårdsystemforskning framgår av att en hel del medicinskt inriktade forskare kommit med trots att de ämnesmässigt inte skulle göra det.
– Vi föreslår att ett individbaserat kunskaps- och forskningsnätverk för ledning, styrning och organisering av vård och omsorg byggs upp. Eftersom LHC redan har ett embryo till ett sådant föreslår vi att detta blir basen. Ett sådant nätverk kunde till exempel arrangera en årligt återkommande konferens, ordna forskarskolor och ge ut en populärvetenskaplig tidskrift. Tillämpning och spridning av redan gjord forskning är också en viktig målsättning, säger Hans Winberg.
Bilder
Huvudbild rapporten. Fotocollage av pdf. LIF (CC BY-NC-ND 3.0)
Hans Winberg. Foto: Peter Holgersson (omfattas inte av CC. All rights reserved)
