microscope slideAlla svenskar påverkas av cancer – antingen själva eller av sjukdom på nära håll. Varannan person i Sverige drabbas av cancer under sin livstid och var tredje svensk dör på grund av cancer – trots att kvaliteten på svensk cancersjukvård ligger i topp i internationella jämförelser. En bred samling företrädare för cancerforskning och cancervård föreslår ökade satsningar inom hela cancervårdkedjan i den forsknings- och innovationsproposition som regeringen ska lägga fram hösten 2016.

Forskningsproppen

Undertecknarna (se faktaruta) av ett underlag som skickats till regeringen menar att det finns ett gyllene tillfälle för Sverige att ha både vård och forskning i världsklass. Men då förutsätts att Sverige ses som en helhet och att det skapas en sammanhållen modell där alla parter inom cancervård och cancerforskning samverkar. Inom cancerområdet händer enormt mycket, konstaterar undertecknarna. Det pågår en revolution med nya innovationer inom diagnostik och behandling som ger radikalt bättre möjligheter att behandla och bota cancerpatienter. Men vården befinner sig bara i början i riktning mot en mer individualiserad medicin, det vill säga ”rätt behandling till rätt patient i rätt tid.”

Allt kan bli bättre

Det finns förbättringsmöjligheter, anser undertecknarna, i hela vårdkedjan från tidig diagnostik till behandling och rehabilitering. För att framsteg ska göras behövs att man med vetenskapliga metoder testar nya metoder inom hela vårdkedjan. De enormt stora datamängder som skapas varje dag i vården kan kopplas till biologiska material i Sveriges unika biobanker. Detta kan skapa förutsättningar för nya forskningsmiljöer och bli ett attraktivt alternativ för forskare, globala företag och investerare inom cancersjukvård.

Hur ska vision förverkligas?

Undertecknarna vill realisera en vision med en cancerforskning i världsklass och en högkvalitativ jämlik individualiserad vård där patienter har tillgång till information och har inflytande över sin vård. Men det kräver ett antal förändringar och insatser jämfört med dagens situation:

  1. Ett nationellt enhetligt system för biobankers hantering av prover, förvaring och sökbarhet.
  2. Fler avancerade molekylära diagnosmetoder. Utvecklingen kräver en ny organisation av vården, nya kompetenser och yrkesroller inom molekylär biologi och bioinformatik.
  3. Satsning på klinisk informatik och kraftfullt IT-stöd. Cancervården behöver realtidsdatabaser, beslutsstöd i hela vårdkedjan och en svensk standard för informationsstruktur i vården. Information ska vara sammanlänkad nationellt och sökbar.
  4. Understödjande behandling och rehabilitering av kronisk sjukdom blir allt viktigare i takt med att fler personer överlever cancersjukdom eller behandlas för spridd sjukdom under lång tid. Studier där patienter aktivt deltar behövs för att få fram ökad kunskap om hur cancervården ska möta deras problem och behov av stöd.
  5. Så kallade CCC, Comprehensive Cancer Center, bildas efter internationella exempel. På CCC bedrivs preklinisk och klinisk forskning, vård, utbildning av vårdpersonal och allmänhet, befolkningsstudier och cancerförebyggande arbete.

”Tillsammans kan vi skapa cancervård och forskning i världsklass”

Följande personer har undertecknat underlaget till regeringens forskningspolitik:
  • Kristian Pietras, professor och koordinator för Biocare, strategiska forskningsprogrammet inom cancer vid Lunds och Göteborgs universitet.
  • Klas Kärre, professor och ordförande för Cancerfondens forskningsnämnd.
  • Carl Borrebaeck, professor och director vid Create, health translational cancer center, Lunds universitet.
  • Mats Gudmundsson, Roche, Läkemedelsindustriföreningens fokusgrupp cancer.
  • Eva Eliasson, Pfizer, Läkemedelsindustriföreningens fokusgrupp cancer.
  • Katarina Johansson, ordförande för Nätverket mot cancer.
  • Rune Toftgård, professor och koordinator för Stratcan, strategiska forskningsprogrammet inom cancer vid Karolinska institutet.
  • Cecilia Olsson, ordförande för Sjuksköterskor i cancervård.
  • Agneta Montgomery, docent och ordförande i Svensk kirurgisk förening.
  • Ulf-Henrik Mellqvist, docent och ordförande i Svensk förening för hematologi.
  • Martin Hallbeck, vetenskaplig sekreterare, Svensk Förening för Patologi.
  • Martin Erlandson, överläkare och ordförande i Svensk onkologisk förening.
  • Tobias Sjöblom, docent och programsamordnare för U-can, Uppsala-Umeå comprehensive cancer consortium.

Bilder

Mikroskop. Foto: IStockPhoto (omfattas inte av CC. All rights reserved)