Den galopperande utvecklingen av antibiotikaresistens kan komma att kosta världen ofattbara 100 000 miljarder dollar om året 2050. Vid den tiden beräknas infektioner varje år döda 10 miljoner människor – fler än antalet som dör i cancer. Hårdast drabbas som vanligt låg- och medelinkomstländer.
Men det måste inte bli så här illa, menar författarna till rapporten Tackling drug-resistant infections globally. Lösningen ligger i händerna på regeringar och andra beslutsfattare. För 4 miljarder dollar om året de närmaste tio åren kan vi undvika de värsta effekterna. Om man jämför med vad de så kallade G20-länderna lägger på sjukvård, motsvarar investeringen ungefär 0,05 procent av den summan.
Arbetet med rapporten har pågått sedan 2014, under ledning av ekonomen Jim O'Neill på uppdrag av Storbritanniens premiärminister David Cameron. Sedan starten har åtta delrapporter publicerats, och detta är en slutrapport.
Till läkemedelsbranschen: "Forska – eller betala dem som gör det"
I rapporten presenteras inte bara åtgärdsförslag utan också idéer om finansiering. Ett sätt att möta kostnaderna skulle vara att omfördela medel från andra delar av hälso- och sjukvården – eftersom resistensproblemen ändå riskerar att medföra skyhöga vårdkostnader i framtiden.
Författarna föreslår också en särskild skatt på antibiotika, och en "antibiotika-investerings-avgift" som tas ut från hela läkemedelsbranschen. På så vis ska företag motiveras att investera i forskning och utveckling som hjälper kampen mot antibiotikaresistens. De företag som inte genomför någon sådan forskning alls, föreslås betala en avgift som ska användas för att förbättra de kommersiella möjligheterna för andras produkter. Detta menar författarna är rimligt med tanke på att hela industrin faktiskt är beroende av fungerande antibiotika, som möjliggör allt från onkologi till ledtransplantationer.
Nya belöningssystem ska motivera satsningar
Även om världsmarknaden för antibiotika ligger på omkring 40 miljarder dollar årligen, så kommer bara drygt 10 procent av de pengarna från patentskyddade läkemedel. Det handlar alltså om 4,7 miljarder dollar – en summa ungefär jämförbar med den årliga försäljningen av ett enda storsäljande cancerläkemedel.
"Det är inte överraskande att företag inte investerar i antibiotika trots de mycket stora medicinska behoven. Detta kommer inte att förändras förrän de kommersiella incitamenten bättre matchar folkhälsobehovet," skriver författarna. De betonar att världens regeringar kan styra detta genom nya system för upphandling och distribution av antibiotika, och genom att söka sätt att belöna innovationer – utan att samtidigt uppmuntra till överanvändning av nya läkemedel.
Ett förslag är så kallade market entry rewards, engångsersättningar på ungefär en miljard dollar för varje ny, effektiv behandling mot resistenta mikroorganismer på områden där behovet är akut. Ersättningen ska delas ut oavsett om behandlingen är helt ny, eller bygger på något befintligt läkemedel. "Vi behöver nya sätt att belöna innovation, och samtidigt minska sambandet mellan vinst och försäljningsvolym," konstaterar författarna.
Nya krav på diagnostika år 2020
I rapporten betonas att det inte bara behövs stöd för utvecklingen av nya antibiotika, utan också för andra läkemedel och medicinteknik som minskar problemen med resistens. Främst handlar det om vacciner och bättre diagnostik.
I ett förord skriver Jim O'Neill: "Jag finner det helt otroligt att läkare fortfarande måste ordinera antibiotika enbart utifrån en egen utvärdering av patientens symtom, precis som de gjorde när antibiotikan först började användas på 1950-talet."
Rika länder uppmanas att driva på utvecklingen genom att kräva att antibiotikautskrivning från och med år 2020 bygger på konkreta hälsodata och tester, närhelst sådana finns. Tanken är att det ska öka investeringsviljan i branschen, eftersom den som utvecklar diagnostik ska kunna känna sig säker på att nya tester faktiskt kommer till användning.
Tidig forskning och utveckling med koppling till resistens ska också kunna få stöd från en ny, global innovationsfond. Fonden föreslås få ett kapital på två miljarder dollar över fem år, och vara ett komplement till liknande initiativ världen över, exempelvis Europas Innovative Medicines Initiative.
Världsorganisationer uppmanas leda arbetet
De konkreta lösningsförslagen i rapporten handlar nästan uteslutande om globala åtgärder. FN och de så kallade G20-länderna uppmanas att ta ledningen genom att skapa och driva globala nätverk där arbetet kan koordineras.
"Att handla globalt är avgörande för att vi ska kunna göra framsteg på lång sikt. Vi uppmanar G20 och FN att fokusera på den här frågan under 2016 och att agera både beträffande tillgången och efterfrågan på antibiotika", skriver rapportförfattarna, som också fått uttalat stöd av en rad beslutsfattare, bland dem Japans hälsominister Yasuhisa Shiozaki, den världskände ekonomiprofessorn Nicholas Stern, GlaxoSmithKlines VD Sir Andrew Witty och Angel Gurria, OECD:s generalsekreterare.
Indiens premiärminister Narendra Modi säger i en kommentar att "Indien identifierar antibiotikaresistens som ett av de största hoten mot folkhälsan och håller på att införa ett nationellt program för att begränsa problemen. Vi kommer att helhjärtat stödja globala ansträngningar för att hindra och begränsa antibiotikaresistensen."
Världshälsoorganisationens generaldirektör Margaret Chan välkomnar rapporten, som hon beskriver som grundlig och övertygande.
"Rapportens tio åtgärdspunkter för att möta resistensen betonar många områden som också lyfts i WHO:s globala plan mot antibiotikaresistens. Inte minst för rapporten fram det akuta behovet av incitament för att ta nya produkter in i pipeline. Det scenario som rapporten beskriver för 2050 bör utan tvekan tvinga de sista skeptikerna till handling."