James P. Allison är sedan 2012 professor vid University of Texas MD Anderson Cancer Center, Houston och även verksam vid Parker Institute for Cancer Immunotherapy. Tasuku Honjo är sedan 1984 professor vid Kyoto University och 1996-2000 och 2002-2004 var han även dekanus vid Kyoto University.
Behandlingen av cancer har traditionellt vilat på tre pelare: kirurgi, strålterapi och anticancerläkemedel. På senare år har en fjärde pelare tillkommit, nämligen att man tillför checkpointblockad, vilket innebär att man lossar på bromsarna i immunsystemet så att det angriper cancercellerna.
Årets pristagare har studerat två olika proteiner som håller immunsystemet i schack. Deras forskning har lagt grunden till metoder som går ut på att man lossar på bromsarna som håller tillbaka immunsystemet som därmed kan angripa cancerceller.
Idén att använda immunsystemet för att behandla tumörer är inte ny utan började att formuleras redan i slutet av 1800-talet. Man prövade att använda bakterier för att framkalla infektioner som skulle aktivera immunsystemet. Idén ligger till grund för behandling av cancer i urinblåsan.
I immunförsvarets uppgift ligger att skilja mellan kroppsegna celler och främmande, som virus och bakterier. På 1980-talet upptäcktes att T-cellerna, som har en central roll i immunförsvaret, har speciella receptorer på sin yta som dels fungerar som en bromspedal och dels som en gaspedal. Balansen mellan dessa ligger till grund för att immunförsvaret regleras så att främmande mikroorganismer angrips medan kroppens friska vävnader lämnas ifred.
LIF, de forskande läkemedelsföretagen, välkomnar att immunterapi har belönats med ett Nobelpris.
– Ett Nobelpris som redan gör nytta är verkligen välkommet. Årets pris baseras sig på forskning från tidigt 1990 tal och de första konklusiva kliniska studierna publicerades för endast 6 – 8 år sedan. Idag ligger Allisons och Honjos upptäckter till grund för utvecklingen av ett stort antal nya medicinska behandlingar, säger Johan Brun, senior medical advisor på LIF.
Broms och gas
På 1990-talet forskade James Allison om ett protein, CTLA-4, som fungerar som en bromspedal. När han gav möss en antikropp som binder till CTLA-4 aktiverades T-celler så att de angrep cancerceller i mössen. Möss botades från sin tumör. Efter fortsatt forskning på människor publicerades 2010 en studie som visade att metoden hade mycket god effekt mot spritt malignt melanom.
Ungefär samtidigt forskade Tasuko Honjo om ett annat protein på T-cellers yta, PD-1, som också fungerade som en bromspedal. Djurförsök visade även i detta fall på lovande effekt och 2012 visade kliniska studier att metoden var effektiv mot flera olika tumörtyper, bland annat malignt melanom. I vissa fall ledde behandling till långvarig effekt på tumörer som tidigare ansetts vara omöjliga att behandla.
Patienter får en bättre prognos
Idag vet vi att metoden immunologisk checkpointsterapi dramatiskt har gett många svårt sjuka cancerpatienter en bättre prognos. Som vid all kraftfull behandling finns en risk för biverkningar, men de är oftast hanterbara. Intensiv forskning pågår för i detalj kartlägga verkningsmekanismerna för att minimera biverkningar och göra behandlingen mer effektiv.
Behandling mot PD-1 har gett effekt mot flera olika cancersjukdomar som lungcancer, njurcancer, lymfom och melanom. När man kombinerar behandling mot både CTLA-4 och PD-1 har man fått ännu bättre effekt mot melanom än med bara en terapi.
I sitt pressmeddelande skriver Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet att forskare i mer än 100 år försökt aktivera immunförsvaret för att angripa cancer, men det är först med årets Nobelpristagares forskning som immunologisk checkpointsterapi revolutionerat behandlingen och förändrat vår syn på hur cancersjukdomar kan behandlas.
– Vi kan tack vare årets Nobelpris idag behandla cancerpatienter som med tidigare terapier haft mycket dålig prognos och uppnår ofta mycket längre överlevnad och ibland även bot. Checkpointhämmare dokumenteras var för sig för nya cancerformer men även i kombination med varandra och tillsammans med andra cancerbehandlingar. Cancerbehandling är det enskilt mest intensiva medicinska forskningsområdet idag och checkpointhämmare är det första riktigt stora genombrottet. Fortsättning följer, säger Johan Brun.