Läkemedelsbranschen i Sverige var först i Europa med att – redan i februari 2016 – lyfta fram att Sverige skulle bli ett utmärkt nytt hemland för EMA, i händelse av att folkomröstningen i Storbritannien resulterade i Brexit. När detta i juni i fjol var ett faktum gick startskottet för den långa process där land efter land, stad efter stad, ställde sig i kön av kandidater. En process som avslutades på måndagen då lotten föll på Amsterdam.
Jag hade givetvis hoppats på en annan utgång, men när det nu inte blev Stockholm ser vi från läkemedelsbranschens sida mycket positivt på valet av Amsterdam. Nederländerna har djup kompetens inom läkemedelsområdet och en nationell läkemedelsmyndighet som är respekterad och starkt bidragande till vårt gemensamma europeiska system.
För läkemedelsbranschen i Europa har det viktigaste hela tiden varit att EMA-flytten inte får medföra allvarliga störningar i verksamheten till men för Europas patienter och för företagen. EMA är den europeiska unionens kanske mest välfungerade myndighet. Vi får inte äventyra patientsäkerheten, och patienternas tillgång till viktiga läkemedel får inte försenas på grund av flytten. För läkemedelsföretagen är EMA:s arbete helt centralt. När ett företag efter många års forskning och utveckling kring ett nytt läkemedel lämnar över åtskilliga mängder dokumentation till EMA i en ansökan om godkännande, sker detta i dag i visshet om att handläggningen är professionell och effektiv, och så måste det vara även fortsättningsvis. Sett utifrån detta känns Amsterdam som ett tryggt val.
För Sveriges del är inget annorlunda jämfört med före EMA-beslutet. En dröm som inte uppfylls förändrar inget i sak. Men det är samtidigt dags för Sverige att vakna. All utveckling och alla investeringar inom Life Science sker i knivskarp internationell konkurrens. Sverige har ambitionen att utvecklas till en ledande Life Science-nation. För att det ska ske måste regeringen dels visa beslutsamhet och långsiktighet för omvärlden med tydlig signalpolitik, dels via konkreta politiska beslut undanröja hinder och stimulera tillväxt.
Life Science har av regeringen pekats ut som en strategiskt viktig framtidsbransch. Det är nu viktigt att detta arbete prioriteras ännu mer. Det behövs en nationell kraftsamling för att stärka det svenska ekosystemet för Life Science, och göra Sverige mer attraktivt för internationella investeringar. Den uppgiften är inte begränsad till regeringen utan alla aktörer måste bidra. Företag, myndigheter, akademi, hälso- och sjukvård, organisationer och sjukvårdshuvudmän måste alla gå åt samma håll och inse att en stark Life Science-sektor är bra för hela Sveriges ekonomi. Läkemedel är i dag en av våra viktigaste exportnäringar, och varje anställd inom läkemedelsbranschen bidrar mer till Sveriges BNP än i någon annan bransch.