Man skulle kunna tro att vi inom branschen tycker att rubriken i torsdagens Svenska Dagbladet, "Miljonrullning till vårdpersonal", är negativ och dålig för läkemedelsföretagen. Inte alls. Jag vill att många fler miljoner ska "rulla", för att använda SvD:s språkbruk. Jag vill att samarbeten mellan företagen och sjukvården ska öka kraftigt under åren som kommer. För det är endast genom att alla inblandade parter arbetar tillsammans som Sverige kan bli en ännu starkare Life Science-nation, präglad av akademisk forskning och sjukvård i världsklass, och av produktion och investeringar av internationellt framgångsrika företag.
Låt mig påminna om varför läkemedelsbranschen frivilliga initiativ Disclosure Code nu införts i hela Europa. De flesta länder står inför mycket stora hälsoutmaningar. Några sådana utgörs av demografiska förändringar som innebär alltfler med åldersdegenerativa sjukdomar, en allt större andel människor med en eller flera kroniska sjukdomar, och med alltfler som lever allt längre med en cancersjukdom. För att klara av utmaningarna måste läkemedelsföretagen, sjukvården och den akademiska forskningen i ännu högre grad arbeta sida vid sida. Samtidigt måste ansvarsfördelningen vara tydlig. Det är läkemedelsföretagen som ansvarar för att nya läkemedel forskas fram. Företagen ska också stå för alla kostnader för kliniska läkemedelsprövningar och för andra samarbeten med hälso- och sjukvården, som vidareutveckling och utvärdering av läkemedel i användning. Därför måste alla samarbeten vara öppna och transparenta.
De ersättningar till den svenska sjukvården under 2015 som LIF:s medlemsföretag rapporterat om under sommaren summerar till cirka 800 miljoner kronor. Av detta utgörs cirka 625 miljoner av direkt ersättning för klinisk forskning och utveckling ute i hälso- och sjukvården. En stor post är också ersättningar till sjukvårdsenheter eller enskilda medarbetare för konsultation. Det handlar om föreläsningar, utbildningar eller andra expertuppdrag.
Eftersom detta var den första samlade rapporteringen blir siffrorna för 2015 en bra referenspunkt för kommande år. Jag ser gärna att företagens investeringar i samverkan med sjukvården ökar. Läkemedelsföretagen behöver ständigt samarbeta med de främsta experterna inom hälso- och sjukvården, och ökade kostnader är ett gott tecken på högre intensitet inom FoU.
Det kan vara värt att påminna om att Sverige har en hel del förlorad mark att hämta igen inom klinisk forskning och utveckling. Den senaste tioårsperioden har antalet kliniska läkemedelsprövningar i Sverige halverats. De senaste åren har dock nivån stabiliserats på en lägre nivå. Totalt sett var de samlade investeringarna i preklinisk och klinisk forskning omkring 8 miljarder kronor bland LIF:s medlemsföretag 2014.
Det finns många goda tecken på att Sverige håller på att ta sig ur svackan inom Life Science. Regeringen har genom samordnaren Anders Lönnberg gjort Life Science till ett fokusområde, och alltfler konkreta statliga satsningar genomförs. Det finns i dag också bland alla inblandade aktörer en samsyn kring att nyckeln för svensk framgång är samverkan. När näringsminister Mikael Damberg i juni presenterade en statlig satsning på 100 miljoner kronor på biologiska läkemedel i Uppsala sade han: "Under ett antal år har sysselsättningen inom Life Science minskat. Men nu ser vi ett strukturerat samarbete från regeringen, industrin, akademin och vården kring Life Science. Det positiva samarbetsklimatet kommer att vända upp kurvor över sysselsättningen igen".
Samverkan mellan vården och företagen är också centralt i det positionspapper om klinisk forskning som SKL antagit under våren. Dokumentet lyfter fram att det är Life Science-industrin som till stor del tar fram nya diagnostiska metoder, läkemedelsbehandlingar och andra tjänster, och att en fungerande samverkan mellan vården och företagen är avgörande för att vården ska fortsätta att förbättras. SKL skriver vidare att: "Denna samverkan är också viktig för Sverige ur ett bredare näringslivsperspektiv. Det är därför viktigt att ledningarna stimulerar till och ger goda förutsättningar för att kliniska prövningar kan genomföras i ökande grad inom svensk hälso- och sjukvård".
Vi inom läkemedelsbranschen är medvetna om att samarbeten mellan företag och sjukvården – särskilt gällande enskilda läkare och annan sjukvårdspersonal – kan väcka frågor kring beroendeförhållanden och transparens. Men detta är sedan över tio år noga reglerat i en överenskommelse mellan SKL och LIF. Det nya är endast att ersättningarna redovisas öppet av företagen. Jag vågar påstå att ingen annan bransch i Sverige kan visa upp ett lika heltäckande etiskt regelverk som läkemedelsbranschen. Vi ser den öppna redovisningen av ersättningar till sjukvårdsenheter och sjukvårdspersonal som en helt naturlig fortsättning på vårt mångåriga arbete med det etiska regelverket och LIF:s samarbetsdatabas.