Michael Borre är professor i urologi vid Universitetssjukhuset i Aarhus och ordförande i DMCG, Sammenslutningen af Danske multidisciplinære cancergrupper.

Danmark ses idag ofta som en föregångare både när det gäller satsningar på cancervård och tidig användning av nya cancerläkemedel. Det är en utveckling som gått parallellt med en stark framväxt av Life Science i det sydvästra grannlandet.

En viktig drivkraft bakom de senaste decenniernas utveckling var statistik i slutet av 1990-talet som visade att Danmark hade den högsta cancerdödligheten inom EU. Den nedslående statistiken låg till grund för den första nationella cancerplanen från år 2000. Nya nationella planer kom sedan 2005 och 2010. I augusti 2016 var det dags för den senaste; Kræftplan IV som även kallas "Patienternes kræftplan".

Dansk cancervård stod i centrum på ett Skandinaviskt rådslag för framtidens cancervård som nyligen arrangerades av tidningen Dagens Medicins tre utgåvor i Sverige, Norge och Danmark.

Massiva investeringar

Med den första cancerplanen inleddes en massiv insats på cancerbehandling i Danmark. Man skaffade modern teknisk utrustning och genomförde omfattande koncentrationer till färre enheter för att höja vårdkvaliteten. Antalet avdelningar där man utredde lungcancer minskades från 90 till 13. Antalet avdelningar som opererade äggstockscancer minskades från 58 till 4. Det berättade Michael Borre, professor i urologi vid Universitetssjukhuset i Aarhus och ordförande i DMCG, Sammenslutningen af Danske multidisciplinære cancergrupper, under rådslaget.

– Bildandet av multidisciplinära arbetsgrupper på nationell och lokal nivå var viktigt för att flytta fram positionerna för riktlinjerna och för att patienter i högre grad fick den behandling som rekommenderades, sade han.

Med hjälp av de så kallade kræftpakker eller pakkeforløb, i Sverige benämnda standardiserade vårdförlopp, som introducerades på hösten 2007, kunde flaskhalsar och vårdköer tas bort. Och det har påverkat utfallet i rätt riktning. Ett pakkeforløb är en konkret logistisk plan över hur vården av en specifik cancerdiagnos ska utföras och inom vilken tid.

– Kurvan över nya cancerfall har planat ut och femårsöverlevnaden har förbättrats från 48 procent år 2000–2002 till 61 procent för perioden 2012–2014. Det har blivit bättre men mycket återstår – vilket blir särskilt tydligt när vi jämför våra data med norska och svenska data, sade Michael Borre.

Patienternas cancerplan

I Kræftplan IV finns ett tydligare perspektiv på den enskilde patienten än i de tidigare danska cancerplanerna. Danska hälso- och sjukvårdsmyndigheter har målsättningen att nio av tio cancerpatienter 2020 ska känna sig delaktiga i beslut om deras vård och att de har informerats om biverkningar av deras läkemedel. Och minst nio av tio patienter ska uppleva att de har en patientansvarig läkare.

– Patienten ska uppleva en samlad resa från diagnos till rehabilitering efter behandling. Men jag är tveksam till om läkare är de bäst lämpade att koordinera vården och säkra vårdförloppet, sade Michael Borre.

En målsättning i Kræftplan IV är att minska de geografiska skillnaderna. Trots att Danmark är ett litet land geografiskt sett råder stora regionala skillnader. Andelen cancerpakkeforløb som slutfördes 2015 inom föreskriven tid varierade från 76 procent till 84 procent bland de fem sjukvårdsregionerna. En annan målsättning är en fortsatt ökning av specialiserade palliativa enheter. Antalet har ökat under flera år, men regeringen vill se en fortsatt utbyggnad både i kommunerna, primärvården och på sjukhusen.

Danmark ska nå toppen i Norden

Regeringens mål med satsningarna på cancervården är att tre av fyra cancerpatienter ska överleva sin sjukdom och att överlevnaden till år 2025 förbättrats så att den i Danmark är på samma nivå som den högsta i Norden.

– Det är ett mål som kan nås. Jag menar att vi i Danmark är lika skickliga på att behandla den enskilde patienten. Det som betyder mer för patientens prognos är dennes grundsjukdomar och livsstilen. Vi ska bli bättre på att sätta diagnoser tidigare och få in patienterna i kræftpakker. Och krafttag ska tas mot rökning. De som föds nu ska aldrig börja röka och målsättningen är att inga barn och unga ska röka år 2030, sade Michael Borre.