Fördjupad läkemedelsgenomgång ändrade behandling för varannan hjärtpatient

Hjärtpatienter som erbjuds fördjupad läkemedelsgenomgång i kombination med motiverande samtal känner större trygghet, mindre oro och ökar sin följsamhet till behandling. Det är de första preliminära resultaten av pilotprojektet God Läkemedelsanvändning för äldre i Småland (GLAS). Varje år orsakar läkemedelsrelaterade problem onödigt lidande för många äldre och stora kostnader för samhället. Äldre patienters ofta komplexa situation med åldersförändringar och multisjuklighet medför en högre känslighet för läkemedel och därmed en större risk för biverkningar.   – Syftet med GLAS är att förbättra kvaliteten på användningen av läkemedel till äldre. Det kan man göra genom att minska läkemedelsbiverkningar och läkemedelsrelaterade sjukvårdsbesök, förbättra den äldres kännedom om egna läkemedel och höja kunskapen och kompetensen hos patienter, anhöriga och personal, säger läkaren Göran Peterson, professor vid … Läs mer

Om Eva Nordin

Frilansande moderator och skribent med 18 års bevakning av hälso- och sjukvård, forskning och vårdpolitik. Har tidigare arbetat som Dagens Medicins korrespondent i Göteborg och därefter som fast frilansskribent för Svenska Läkaresällskapet samt Sjukhusläkaren.

Bättre samordning ska ge patienter nya läkemedel snabbare

Den viktigaste orsaken till att nya effektiva läkemedel inte kommer alla Sveriges cancerpatienter till godo, så snabbt och rättvist som de borde, är bristen på samordning mellan olika aktörer. Det anser Jan Liliemark vid Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. På DN Debatt den 19 oktober i år larmade läkare och patientföreträdare i en debattartikel i Dagens Nyheter om att nya kostsamma läkemedel inte kommer alla cancerpatienter till godo så snabbt och rättvist som de borde. På Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, bedriver man just nu ett intensivt arbete för att komma till rätta med detta problem. Tanken är skapa en samverkansstruktur, som snabbare än i dag ska arbeta fram både underlag och tydliga rekommendationer för användning av nya effektiva, men även kostsamma läkemedel. – Det finns ett gemensamt intresse hos landsting, leverantörer och patienter att nya läkemedel och behandlingsmetoder ska komma ut i vården snabbare än de gör i dag. Men … Läs mer

Om Mattias Mitz

Frilansande skribent med 12 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Är intensivårdssjuksköterska och har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin, Biotech Sweden och Svensk Farmaci.

En utredning med slagsida

Om Anders Blanck

Anders Blanck är
VD på LIF, bransch-
organisationen för
forskande läkemedels-
företag verksamma i Sverige.

Redan när Läkemedels- och apoteksutredningens delbetänkande presenterades i månadsskiftet oktober-november kommenterade LIF förslaget och ifrågasatte inriktningen på förslagen. Nu har vi sammanfattat våra synpunkter i ett remissvar till Socialdepartementet. Vårt remissvar berör huvudsakligen delar av utredningen som inte varit föremål för så mycket medialt intresse – nämligen de delar som handlar om det framtida prissystemet för läkemedel. Vi anser att förslagen på detta område inte innebär några som helst förbättringar för svenska patienters tillgång till läkemedel, och dessutom att pressen på läkemedelsföretagen blir så stor att förslagen för att åter få fart på den svenska läkemedelsforskningen riskerar att stupa innan de ens har kommit i gång. Utredningen föreslår att Sverige ska införa vad vi uppfattar som en av de mest repressiva prismodellerna i Europa. Kombinationen av en mängd skilda prispressande åtgärder för tankarna till … Läs mer

Vill minska ojämlik vård för cancerpatienter

En jämlik cancervård är i fokus i flera av höstens riksdagsmotioner. Riksdagsledamoten Suzanne Svensson (S) vill se mer forskning för att bland annat öka kunskaperna om vad som ligger bakom ojämlikheterna i svensk cancervård. RIKSMÖTET 2012/13 I sin motion (Motion 2012/13:So241) tar Suzanne Svensson, undersköterska från Blekinge, upp att socioekonomiska skillnader som utbildningsnivå påverkar både risken att drabbas av cancer och möjligheten att överleva en cancerdiagnos. Hon anser att cancervården i Sverige därmed inte lever upp till hälso- och sjukvårdslagens målsättning om vård på lika villkor för hela befolkningen. – Det står klart att alla i Sverige inte får en jämlik cancervård. Det handlar inte om illvilja från vårdens sida utan visar snarare på ett högst mänskligt beteende, där exempelvis en patient som har en akademisk utbildning och är van att ifrågasätta och kan diskutera sin behandling, får en annan vård än den som inte kan … Läs mer

Om Mattias Mitz

Frilansande skribent med 12 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Är intensivårdssjuksköterska och har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin, Biotech Sweden och Svensk Farmaci.

Framtidens vård behöver en helt ny organisation

En rejäl översyn och omstrukturering av vården och dess finansiering. Det efterlyser riksdagsledamoten Finn Bengtsson (M) i tre av sina motioner till riksdagen. RIKSMÖTET 2012/13 Finn Bengtsson, riksdagsledamot för Moderaterna, överläkare i klinisk farmakologi och professor i psykiatrisk behandlingsforskning vid Linköpings universitet, har i sina närmare 40 motioner till riksdagen i huvudsak behandlat vårdområdet. Flera motioner rör vårdens finansiering och styrning. Finn Bengtsson vill bland annat se en tydligare koppling mellan utförande och finansiering av vården, där han i dag anser att det finns en konstlad uppdelning mellan kostnader för sjukvård och sjukförsäkring. Ersätt sjukvården när patienter blir friska – Problemet i dag är att det inte finns någon naturlig kommunikation mellan dessa viktiga trygghetssystem. Det jag vill se är att vården på ett tydligare sätt får ersättning när behandlingen gör att en patient blir frisk. Då … Läs mer

Om Mattias Mitz

Frilansande skribent med 12 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Är intensivårdssjuksköterska och har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin, Biotech Sweden och Svensk Farmaci.

Uppsala värd för samtal om minskade klyftor mellan vården och vetenskapen

Klyftan mellan vetenskaps- och teknologisamhället å ena sidan och sjukvårdssektorn å den andra växer. Men det finns mycket att vinna om utvecklingen kan vändas. Det är en utgångspunkt för en global konferens som arrangeras i Uppsala den 22 november 2012 av den världsledande tidskriften The Economist. Konferensen ”Life Science frontiers: Bridging the gap between science and healthcare” inleds med en beskrivning av faktorer som kan bidra till helt nya möjligheter att både förebygga och behandla sjukdomar. Det handlar om framsteg inom genforskning, diagnostik och IT. Men enbart detta räcker inte. Det behövs även förändringar i regelverken och finansieringen av hälso- och sjukvården för att sjukvården ska bli både mer framgångsrik och effektiv. I en inledande diskussion kring dessa frågor deltar Ulf Landegren, professor och verksam vid forskningsinstitutet SciLifeLab i Uppsala. Även Richard Bergström, chef för Efpia, den europeiska … Läs mer

Om Sten Erik Jensen

Frilansande skribent med 29 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin och Läkemedelsvärlden.

Efterlyser nollvision för skador och dödsfall i sjukvården

En nollvision för vårdskador och en nationell handlingsplan för att förebygga skador och dödsfall orsakade i vården. Det efterlyser riksdagsledamoten Hans Hoff (S) i en motion till riksdagen (Läs Motion 2012/13:So236). RIKSMÖTET 2012/13 I sin motion konstaterar Hans Hoff att det varje år skadas omkring 100 000 patienter i sjukvården. Av dessa får nästan 10 000 människor bestående men och 3 000 avlider i onödan. Det innebär att det i genomsnitt skadas cirka 270 patienter per dag och att det avlider 8 patienter om dagen av skador de har fått i sjukvården. – Det är hemskt att det ser ut så här. Alla som arbetar i vården vill göra väl, men det är något som brister, framför allt när det gäller den systematiska uppföljningen, vilka lärdomar man kan dra av fel i vården, och spridning av nya kunskaper om förebyggande arbete. Därför vill jag se en nationell nollvision och en handlingsplan för att komma tillrätta med problemen, säger Hans … Läs mer

Om Mattias Mitz

Frilansande skribent med 12 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Är intensivårdssjuksköterska och har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin, Biotech Sweden och Svensk Farmaci.

Har vi råd att vänta på att använda läkemedel tills patentet har gått ut?

”Låt andra länder utveckla läkemedel – sen kan vi använda dom i Sverige när patentet har gått ut!” För inte så länge sedan skulle en sådan formulering mötas som ett skämt. Sverige ligger ju i framkant i världen; vår sjukvård är bland de första att testa, börja använda och utvärdera nya läkemedel. Så är inte längre fallet. Under 2000-talets första decennium har det skett en dramatisk förändring. Idag beskriver formuleringen praxis i sjukvården 2012, vilket visades i en inledande film. Seminariets moderator, Anne Carlsson, ordförande i Reumatikerförbundet, ställde frågan om filmens bild stämmer överens med verkligheten. – Patienter får inte det liv de förtjänar när läkemedel och andra behandlingar inte används. Och för yngre hjärt- och lungsjuka kan utebliven behandling betyda att de inte kan arbeta. Med rätt behandling höjs livskvalitet och förmåga att arbeta vidare trots sjukdom, sade Inger Ros, ordförande i Hjärt- … Läs mer

Om Sten Erik Jensen

Frilansande skribent med 29 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin och Läkemedelsvärlden.