Redan när Läkemedels- och apoteksutredningens delbetänkande presenterades i månadsskiftet oktober-november kommenterade LIF förslaget och ifrågasatte inriktningen på förslagen. Nu har vi sammanfattat våra synpunkter i ett remissvar till Socialdepartementet. Vårt remissvar berör huvudsakligen delar av utredningen som inte varit föremål för så mycket medialt intresse – nämligen de delar som handlar om det framtida prissystemet för läkemedel. Vi anser att förslagen på detta område inte innebär några som helst förbättringar för svenska patienters tillgång till läkemedel, och dessutom att pressen på läkemedelsföretagen blir så stor att förslagen för att åter få fart på den svenska läkemedelsforskningen riskerar att stupa innan de ens har kommit i gång. Utredningen föreslår att Sverige ska införa vad vi uppfattar som en av de mest repressiva prismodellerna i Europa. Kombinationen av en mängd skilda prispressande åtgärder för tankarna till … Läs mer
En utredning med slagsida
Om Anders Blanck
Anders Blanck är
VD på LIF, bransch-
organisationen för
forskande läkemedels-
företag verksamma i Sverige.
Vill minska ojämlik vård för cancerpatienter
En jämlik cancervård är i fokus i flera av höstens riksdagsmotioner. Riksdagsledamoten Suzanne Svensson (S) vill se mer forskning för att bland annat öka kunskaperna om vad som ligger bakom ojämlikheterna i svensk cancervård. RIKSMÖTET 2012/13 I sin motion (Motion 2012/13:So241) tar Suzanne Svensson, undersköterska från Blekinge, upp att socioekonomiska skillnader som utbildningsnivå påverkar både risken att drabbas av cancer och möjligheten att överleva en cancerdiagnos. Hon anser att cancervården i Sverige därmed inte lever upp till hälso- och sjukvårdslagens målsättning om vård på lika villkor för hela befolkningen. – Det står klart att alla i Sverige inte får en jämlik cancervård. Det handlar inte om illvilja från vårdens sida utan visar snarare på ett högst mänskligt beteende, där exempelvis en patient som har en akademisk utbildning och är van att ifrågasätta och kan diskutera sin behandling, får en annan vård än den som inte kan … Läs mer
Om Mattias Mitz
Frilansande skribent med 12 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Är intensivårdssjuksköterska och har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin, Biotech Sweden och Svensk Farmaci.
Framtidens vård behöver en helt ny organisation
En rejäl översyn och omstrukturering av vården och dess finansiering. Det efterlyser riksdagsledamoten Finn Bengtsson (M) i tre av sina motioner till riksdagen. RIKSMÖTET 2012/13 Finn Bengtsson, riksdagsledamot för Moderaterna, överläkare i klinisk farmakologi och professor i psykiatrisk behandlingsforskning vid Linköpings universitet, har i sina närmare 40 motioner till riksdagen i huvudsak behandlat vårdområdet. Flera motioner rör vårdens finansiering och styrning. Finn Bengtsson vill bland annat se en tydligare koppling mellan utförande och finansiering av vården, där han i dag anser att det finns en konstlad uppdelning mellan kostnader för sjukvård och sjukförsäkring. Ersätt sjukvården när patienter blir friska – Problemet i dag är att det inte finns någon naturlig kommunikation mellan dessa viktiga trygghetssystem. Det jag vill se är att vården på ett tydligare sätt får ersättning när behandlingen gör att en patient blir frisk. Då … Läs mer
Om Mattias Mitz
Frilansande skribent med 12 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Är intensivårdssjuksköterska och har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin, Biotech Sweden och Svensk Farmaci.
Efterlyser nollvision för skador och dödsfall i sjukvården
En nollvision för vårdskador och en nationell handlingsplan för att förebygga skador och dödsfall orsakade i vården. Det efterlyser riksdagsledamoten Hans Hoff (S) i en motion till riksdagen (Läs Motion 2012/13:So236). RIKSMÖTET 2012/13 I sin motion konstaterar Hans Hoff att det varje år skadas omkring 100 000 patienter i sjukvården. Av dessa får nästan 10 000 människor bestående men och 3 000 avlider i onödan. Det innebär att det i genomsnitt skadas cirka 270 patienter per dag och att det avlider 8 patienter om dagen av skador de har fått i sjukvården. – Det är hemskt att det ser ut så här. Alla som arbetar i vården vill göra väl, men det är något som brister, framför allt när det gäller den systematiska uppföljningen, vilka lärdomar man kan dra av fel i vården, och spridning av nya kunskaper om förebyggande arbete. Därför vill jag se en nationell nollvision och en handlingsplan för att komma tillrätta med problemen, säger Hans … Läs mer
Om Mattias Mitz
Frilansande skribent med 12 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Är intensivårdssjuksköterska och har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin, Biotech Sweden och Svensk Farmaci.
Socialdemokraterna vill ha en nationell kommission för jämlik hälsa
Skillnader i folkhälsa och ojämlik vård drabbar inte bara patienterna. Det leder också till stora kostnader för samhället. För att råda bot på problemet vill riksdagsledamoten Agneta Gille (S) se en nationell kommission för jämlik hälsa. RIKSMÖTET 2012/13 I en motion till riksdagen (2012/13:So456) som Agneta Gille lagt fram tillsammans med partikamraterna Lena Sommestad och Pyry Niemi, vill hon att den föreslagna nationella kommissionen för jämlik hälsa aktivt ska arbeta för att minska de skillnader i bland annat livslängd som finns i landet, men också göra vården mer jämlik. Det är ett arbete som hon anser saknas i dag. – Vi vet att det i Sverige finns stora skillnader när det gäller folkhälsa, men också att vården varierar beroende på var man bor. Vi har goda kunskaper om de ojämlika förhållandena, som bland annat leder till olika livslängd. Problemet är att kunskaperna inte leder vidare till konkreta åtgärder. Detta är något som … Läs mer
Om Mattias Mitz
Frilansande skribent med 12 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Är intensivårdssjuksköterska och har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin, Biotech Sweden och Svensk Farmaci.
Var fjärde riksdagsmotion vill förändra sjukvården
Under årets allmänna motionstid, då riksdagsledamöterna får ge förslag till vad riksdagen ska besluta, har 3245 motioner lämnats in, 45 fler än förra året. Av samtliga motionsyrkanden är det mer än 800 som berör vårdområdet. RIKSMÖTET 2012/13 Den allmänna motionstiden pågår från riksmötets början till femton dagar efter att regeringen lämnat sin budgetproposition till riksdagen. Under motionstiden får riksdagens ledamöter lämna in motioner om alla frågor som riksdagen kan besluta om. Anders Norin, biträdande kammarsekreterare vid riksdagen har läst alla årets motioner. – I princip kan ledamöterna föreslå vad som helst i en motion där riksdagen har rätt att fatta beslut. Den enda begränsningen, och den är vi stenhårda på, är önskemål om att myndigheter och domstolar ska bedöma specifika ärenden på ett visst sätt, säger Anders Norin. Det är dock förhållandevis få motioner som kommer ända fram till ett beslut i den … Läs mer
Om Mattias Mitz
Frilansande skribent med 12 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Är intensivårdssjuksköterska och har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin, Biotech Sweden och Svensk Farmaci.
Hur snabbt är en lagom snabb introduktion av nya läkemedel?
Den optimala introduktionen av ett nytt läkemedel är en kombination av tidig introduktion hos patienter med medicinsk nytta av behandlingen och att sjukvården hinner dokumentera hur effektivt och säkert läkemedlet är. Därmed går det att utvärdera det nya läkemedlets plats i sjukvården och man hinner upptäcka eventuella säkerhetsrisker innan alltför många patienter har behandlats. Idag är introduktionen av nya läkemedel allt annat än optimal. Allt färre patienter får ta del av de senast godkända och mest effektiva läkemedlen. Under perioden 2001-2003 introducerades 57 nya läkemedel i Sverige. Tre år efter introduktionen var den totala försäljningen av dessa cirka 2 miljarder kronor, eller 35 miljoner kronor per nytt läkemedel i genomsnitt. Under perioden 2007-2009 lanserades 54 nya läkemedel. Den sammanlagda försäljningen av dessa var efter tre år cirka 1 miljard kronor, eller 19 miljoner kronor igenomsnitt. Under millenniets första decennium har … Läs mer
Om Sten Erik Jensen
Frilansande skribent med 29 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin och Läkemedelsvärlden.
Svällande bipacksedel beslutas av EU
Informationen i bipacksedlar som följer med läkemedelsförpackningar styrs i detalj av EU-kommissionen via ett EU-direktiv. Även om det finns synpunkter och önskemål om att bipacksedlar kan göras mer användarvänliga kan det vara en omfattande process som kan ta flera år. Sedan länge ska det finnas en bipacksedel i varje läkemedelsförpackning. Bipacksedeln ska bland annat innehålla information riktad till patienten om indikation, hur det ska användas, varningar och biverkningar. Men uppnås syftet? Förstår användaren innehållet i bipacksedeln och bidrar den till en bra följsamhet till läkarens ordination? Detta har bland annat undersökts i en studie (LÄNK artikel Ipsos-studien). Biverkningar och varningar tar allt mer plats Under åren har informationen på bipacksedlarna successivt blivit allt mer omfattande. Biverkningar, uppmaningar om försiktighet och varningar tar allt större utrymme. Det är företaget som ansvarar för ett läkemedel som skriver … Läs mer
Om Sten Erik Jensen
Frilansande skribent med 29 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin och Läkemedelsvärlden.
