Bättre samordning ska ge patienter nya läkemedel snabbare

Den viktigaste orsaken till att nya effektiva läkemedel inte kommer alla Sveriges cancerpatienter till godo, så snabbt och rättvist som de borde, är bristen på samordning mellan olika aktörer. Det anser Jan Liliemark vid Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. På DN Debatt den 19 oktober i år larmade läkare och patientföreträdare i en debattartikel i Dagens Nyheter om att nya kostsamma läkemedel inte kommer alla cancerpatienter till godo så snabbt och rättvist som de borde. På Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, bedriver man just nu ett intensivt arbete för att komma till rätta med detta problem. Tanken är skapa en samverkansstruktur, som snabbare än i dag ska arbeta fram både underlag och tydliga rekommendationer för användning av nya effektiva, men även kostsamma läkemedel. – Det finns ett gemensamt intresse hos landsting, leverantörer och patienter att nya läkemedel och behandlingsmetoder ska komma ut i vården snabbare än de gör i dag. Men … Läs mer

Om Mattias Mitz

Frilansande skribent med 12 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Är intensivårdssjuksköterska och har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin, Biotech Sweden och Svensk Farmaci.

En guldgruva för vården, forskningen och patienterna

Utredningen ”Guldgruvan i hälso- och sjukvården – förslag till gemensam satsning 2011-2015″ presenterades i slutet av oktober 2010. Där skriver utredaren Måns Rosén, direktör för SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, att kvalitetsregistren kan bli ännu mer värdefulla och effektiva verktyg för sjukvården än vad de är idag. Men de stora vinnarna är patienterna, betonar han. Nu, två år senare, är Måns Rosén nöjd med hur förslagen från utredningen togs emot. – Så gott som allt som jag föreslog har genomförts. Det blev en kraftfull ekonomisk förstärkning av registren och tydliga mål för dem har formulerats. Vidare finns det tydligt angett att forskning är en viktig funktion för registren. En nationell registerservice inrättas på Socialstyrelsen, och Socialstyrelsen har lämnat ett förslag till regeringen om ett hälsodataregister för primärvården, säger han. Det enda som avviker från utredningens förslag är att enbart … Läs mer

Om Sten Erik Jensen

Frilansande skribent med 29 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin och Läkemedelsvärlden.

Efterlyser nollvision för skador och dödsfall i sjukvården

En nollvision för vårdskador och en nationell handlingsplan för att förebygga skador och dödsfall orsakade i vården. Det efterlyser riksdagsledamoten Hans Hoff (S) i en motion till riksdagen (Läs Motion 2012/13:So236). RIKSMÖTET 2012/13 I sin motion konstaterar Hans Hoff att det varje år skadas omkring 100 000 patienter i sjukvården. Av dessa får nästan 10 000 människor bestående men och 3 000 avlider i onödan. Det innebär att det i genomsnitt skadas cirka 270 patienter per dag och att det avlider 8 patienter om dagen av skador de har fått i sjukvården. – Det är hemskt att det ser ut så här. Alla som arbetar i vården vill göra väl, men det är något som brister, framför allt när det gäller den systematiska uppföljningen, vilka lärdomar man kan dra av fel i vården, och spridning av nya kunskaper om förebyggande arbete. Därför vill jag se en nationell nollvision och en handlingsplan för att komma tillrätta med problemen, säger Hans … Läs mer

Om Mattias Mitz

Frilansande skribent med 12 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Är intensivårdssjuksköterska och har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin, Biotech Sweden och Svensk Farmaci.

Studie kartlägger hur sjukskrivning och rehabilitering koordineras i landstingen

Många olika aktörer är inkopplade i hälso- och sjukvårdens arbete med att stödja personer som behöver rehabilitering för att undvika sjukskrivning eller om möjligt kunna återgå i arbete efter sjukskrivning. Många landsting har därför på olika sätt inrättat koordinatorer av dessa insatser. Nu ska forskare i Umeå kartlägga koordineringen av rehabiliteringsinsatserna i landet. De flesta landsting har infört någon slags koordinering av arbetet inom sjukvården som berör sjukskrivningar och rehabilitering samt samverkan med andra berörda aktörer. Sjukvårdens arbete med vård, rehabilitering och stöd till personer som riskerar sjukskrivning eller redan är sjukskrivna, syftar till att de ska stanna kvar i arbete eller snabbare komma tillbaka till arbetslivet. Nu har regeringen avsatt 1,7 miljoner kronor för en studie för att utvärdera rehabiliteringskoordinatörernas arbete. Studien är nationell men utförs i Umeå. Organisationen och innehållet i … Läs mer

Om Sten Erik Jensen

Frilansande skribent med 29 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin och Läkemedelsvärlden.

SciLifeLab – en trestegsraket på den svenska forskningshimlen

SciLifeLab har på kort tid utvecklats till en betydelsefull kraft inom svensk life science. Beslut om finansiering av forskningsinstitutet togs så sent som 2010. I slutet av 2012 kommer 400 personer att arbeta där och om regeringens intentioner står fast när höstens forskningsproposition beslutas av riksdagen kommer 700 personer att vara engagerade i SciLifeLab hösten 2013. I början av april 2012 presenterade utbildningsminister Jan Björklund en utökad satsning på SciLifeLab, Science for Life Laboratory. Forskningsinstitutet ska bli en nationell angelägenhet. Samtidigt offentliggjordes tillskott av nya pengar från Wallenbergska forskningsstiftelser och att AstraZeneca planerar projekt tillsammans med SciLifeLab. Professor Mathias Uhlén är vetenskaplig ledare vid SciLifeLab Stockholm. Han pekar på att det nu är dags för institutet att ta nästa steg. Inledningsvis har mycket fokus, av förklarliga skäl, handlat om att bygga den tekniska basen. Ett helt nytt hus … Läs mer

Om Sten Erik Jensen

Frilansande skribent med 29 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin och Läkemedelsvärlden.

Ågrenska ska förbättra hjälp till personer med sällsynta diagnoser

Syftet med en nationell funktion är att utifrån ett helhetsperspektiv öka kunskapen om sällsynta diagnoser och att öka förståelsen för personer med sällsynta diagnoser. Det gäller för verksamheter inom sjukvården men också om andra samhällsinstitutioner från barnomsorg och skola till försäkringskassa, arbetsförmedling och socialtjänst. Det finns många som på olika håll arbetar med sällsynta diagnoser i samhället, konstaterar Anders Olauson, styrelseordförande för Ågrenska. – Ett problem är att dessa finns på öar som idag inte på ett funktionellt sätt är sammankopplade. En viktig uppgift för oss är att bygga broar så att samarbetet mellan alla dessa öar blir bättre. Samordning är jätteviktig för att underlätta vardagen för personer med sällsynta diagnoser. Inledningsvis har vi bland annat kartlagt de goda öarna, säger Anders Olauson. Sprida kunskap och förståelse En annan högt prioriterad uppgift är att sprida kunskap och … Läs mer

Om Sten Erik Jensen

Frilansande skribent med 29 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin och Läkemedelsvärlden.

Klinisk forskning fyller dagstidnings sajt

I satsningen på att bredda engagemanget i befolkningen provar de brittiska statliga hälsomyndigheterna nya metoder. Ett exempel är ett nära samarbete på internet med en av landets stora dagstidningar, The Guardian. The Guardian har på sin sajt en egen avdelning för klinisk forskning – ”Healthcare Network – The Clinical Research Partner Zone”. Den är ett samarbete mellan tidningen och NIHR – National Institute for Health Research, den myndighet som organiserar och finansierar statsstödd forskning. I bakgrunden till strävandena för att göra Storbritannien till en världsledande forskningsnation understryker regeringen att det inte räcker med att satsa på translationell forskning och på att bättre utnyttja patientinformation. Det är nödvändigt att minska byråkratin och förkorta tiden från att ett forskningsprojekt beslutas tills den första patienten rekryteras. Samarbetet med The Guardian inleddes för att öka öppenheten i kliniska studier. På … Läs mer

Om Sten Erik Jensen

Frilansande skribent med 29 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin och Läkemedelsvärlden.