Långsam central vaccinprocess fick landstingen att ta saken i egna händer

Vid sidan av det allmänna vaccinationsprogrammet har flera landsting och regioner infört egna lokala lösningar vilket bidrar till skillnader mellan olika delar av landet. Får detta några konsekvenser för landets smittskydd? Det var en fråga för en paneldiskussion på Dagens Medicins seminarium ”Hur länge ska vården vänta på nya vacciner?” den 13 mars 2014. Ett exempel på att det kan ta lång tid innan ett nytt vaccin tas med i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn är vaccin mot hepatit B. Konsekvensen av att vi väntar på ett nationellt beslut är att barn inte blir vaccinerade, trots att vi inte väntar på ny kunskap, konstaterade Ann Söderström, hälso- och sjukvårdsdirektör, Västra Götaland under paneldiskussionen. Ann Söderström arbetade tidigare som smittskyddsläkare och var ordförande i den expertgrupp som på Socialstyrelsens uppdrag tog fram ett kunskapsunderlag inför beslut om en allmän vaccination mot hepatit B åren … Läs mer

Om Sten Erik Jensen

Frilansande skribent med 30 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin och Läkemedelsvärlden.

Sjunkande kostnader men ökande användning av läkemedel inom OECD

Den omfattande globala ekonomiska krisen i slutet av 2000-talets första decennium har starkt påverkat läkemedelskostnaderna i länderna inom den internationella organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD. Men samtidigt som kostnaderna har pressats tillbaka har användningen av flera stora läkemedelsgrupper ökat. Mellan år 2000 och 2009 ökade utgifterna för läkemedel med i genomsnitt 3,5 procent per år och invånare räknat i fasta priser. Men under åren 2009-2011 sjönk utgifterna i stället med i genomsnitt 0,9 procent per år. Chile och Australien gick mot strömmen med en högre ökningstakt 2009-2011 än under 2000-2009. I Grekland minskade läkemedelskostnaderna med 10 procent både 2010 och 2011. Även Estland, Portugal, Island och Irland hade kraftiga minskningar av läkemedelskostnaderna mellan 2009 och 2011. Prissänkningar efter överenskommelser med läkemedelsföretagen, introduktion av referenspriser, påtvingade rabatter, krympta … Läs mer

Om Sten Erik Jensen

Frilansande skribent med 30 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin och Läkemedelsvärlden.

Många länder brottas med brist på sjuksköterskor

Brist på sjuksköterskor är ett växande problem för sjukvården i många länder. Växande efterfrågan och stora pensionsavgångar är en utmaning för många OECD-länder. Det framgår av rapporten ”Health at a glance” som nyligen har publicerats med data och jämförelser om sjukvården i de 34 medlemsländerna. Sjuksköterskor och läkare är centrala yrkeskategorier i sjukvården. Av rapporten framgår att olika OECD-länder valt olika sätt att möta befolkningarnas medicinska behov. Brist på sjuksköterskor är ett problem i många OECD-länder och bristen förväntas förvärras framöver i takt med dels ett växande behov av sjuksköterskor, dels på grund av stora pensionsavgångar. Många länder har utökat antalet utbildningsplatser för sjuksköterskor för att möta den växande efterfrågan. Under 2011 blev i genomsnitt 43 nya sjuksköterskor per 100 000 invånare examinerade inom hela OECD. Flest nya sjuksköterskor redovisas för Korea, Slovenien och … Läs mer

Om Sten Erik Jensen

Frilansande skribent med 30 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin och Läkemedelsvärlden.

Svensk sjukvård i en omfattande jämförelse med övriga 33 OECD-länder

Få dödsfall i trafiken och låg spädbarnsdödlighet är två parametrar där Sverige ligger i topp när den internationella organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD, nyligen presenterade sin sjunde upplaga av ”Health at a glance”. Rapporten innehåller många data och jämförelser om sjukvården i de 34 medlemsländerna. Efter lång tid av en ökningstakt av sjukvårdskostnaderna på minst 4 procent per år inträffade det inom OECD en kraftig inbromsning 2008. Mellan 2009 och 2011 ökade den genomsnittliga sjukvårdskostnaden med 0,2 procent. I 11 av de 34 OECD-länderna till och med sjönk kostnaden för sjukvård; i Grekland med 11 procent och på Irland med 7 procent. Israel och Japan var de enda länderna som redovisade ökade resurser till sjukvården sedan 2009. Prissänkningar på läkemedel har använts som en åtgärd för att sänka de offentliga sjukvårdskostnaderna. Flera länder, bland annat Grekland, Irland, Island och Estland har … Läs mer

Om Sten Erik Jensen

Frilansande skribent med 30 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin och Läkemedelsvärlden.

Fasta priser och patienters val ökade vårdkvaliteten utan att kostnaderna skenade

I England har konkurrens funnits inom sjukvården i drygt två decennier. Carol Propper är professor i nationalekonomi och har under lång tid forskat om brittiska erfarenheter av konkurrens i sjukvården. En lärdom har varit att en kombination av möjligheten för patienter att välja vårdgivare och fasta priser för sjukvårdsåtgärder kan förbättra vårdens kvalitet utan att kostnaderna ökar. En het fråga i sjukvårdsdebatten är om och hur konkurrens i sjukvården påverkar sjukvårdskostnaderna och vårdens kvalitet, till exempel mätt som väntetider, effektivitet, medicinsk kvalitet samt hur patienter uppfattar vården. I USA råder konkurrens både mellan utförare och beställare/försäkringssystem – något som inte har begränsat kostnaderna. Till skillnad mot USA har England infört konkurrens enbart för utförare av sjukvård. Carol Propper är professor i nationalekonomi vid University of Bristol och vid Imperial College Business School i London. Hon har … Läs mer

Om Sten Erik Jensen

Frilansande skribent med 30 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin och Läkemedelsvärlden.

Ingrid Petersson utreder bättre förutsättningar för kliniska prövningar

I den senaste forskningspropositionen, som presenterade i oktober 2012, avsatte regeringen resurser till ett ”system för nationell samordning, rådgivning och stöd för kliniska studier”. Totalt handlar det om upp till 50 miljoner kronor per år. Under andra halvåret 2013 ska Ingrid Petersson, tillträdande generaldirektör för forskningsrådet Formas, utreda formerna för hur detta ska åstadkommas. Klinisk forskning har länge haft en negativ utveckling i Sverige. Inte minst handlar det om att antalet kliniska prövningar av läkemedel som har minskat mycket kraftigt. På sju år har antalet personer som arbetar med klinisk forskning på företagen halverats i landet. Ingrid Petersson har fått i uppdrag att, i enlighet med forskningspropositionen, föreslå ett system för nationell samordning, rådgivning och stöd till aktörerna inom klinisk forskning. Förslaget, som hon redan börjat arbeta med, ska lämnas före årsskiftet 2013-2014. Ingrid Petersson var … Läs mer

Om Sten Erik Jensen

Frilansande skribent med 30 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin och Läkemedelsvärlden.

Brittiska företag ska publicera konsultarvoden till anställda i sjukvården

Från årsskiftet ska läkemedelsföretag i Storbritannien publicera uppgifter om konsultarvoden till anställda i sjukvården. Beslutet gäller för ersättningar som betalas ut under 2012 och senare. Den 1 januari 2012 trädde den nya uppdaterade versionen av den brittiska Code of Practice i kraft. Bakom regelverket står ABPI, Association of the British Pharmaceutical Industry, den brittiska motsvarigheten till svenska LIF. Mycket av innehållet i Code of Practice stämmer överens med det svenska regelverket. Men på en punkt skiljer sig det brittiska från det svenska. Från och med i år ska de brittiska läkemedelsföretagen publicera omfattningen av konsultarvoden som betalas ut till läkare, sjuksköterskor, och andra sjukvårdanställda (”health professionals”). Skyldigheten gäller också när ersättning betalats ut till vederbörandes arbetsgivare eller till välgörande ändamål. – Skälet till ändringen är att öka transparensen när läkemedelsföretag … Läs mer

Om Sten Erik Jensen

Frilansande skribent med 30 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin och Läkemedelsvärlden.

Föredömlig brittisk satsning på innovation

Om Anders Blanck

Anders Blanck är
VD på LIF, bransch-
organisationen för
forskande läkemedels-
företag verksamma i Sverige.

Det var en viktig symbolisk åtgärd när den brittiske premiärministern David Cameron själv i december presenterade sin regerings stora satsning på klinisk forskning. Vi vill gärna se Sveriges statsminister göra ett motsvarande utspel för att lyfta fram forskning och innovation som en avgörande förutsättning för vårt framtida välstånd. Brittisk sjukvård har en situation som liknar Sveriges. Den är till största del offentligt finansierad och liksom i Sverige har man sett att forskning och innovation har pressats tillbaka under senare år. Nu är ambitionen att åter bli ett världsledande land inom life science. En tydlig skillnad är att den brittiska regeringen agerat betydligt mer offensivt och kraftfullt än den svenska när det gäller forsknings- och innovationspolitiken. Den brittiska regeringen har insett dess betydelse för landets välstånd, och de visar det inte bara i ord utan också i konkreta beslut (läs mer). Inom livsvetenskaperna, life … Läs mer