Läkarna i primärvården tappar raskt sitt förtroende för sjukvårdssystemet

Missnöjet med sjukvårdssystemet ökar snabbt bland Sveriges primärvårdsläkare. Enligt en enkät har andelen som tyckte att systemet fungerar bra halverats från 40 procent till 20 procent. Var tredje primärvårdsläkare anser också att den medicinska kvaliteten har försämrats under de senaste tre åren. Det framgår av en ny rapport från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys. På några områden står Sverige starkt jämfört med de övriga länderna i undersökningen; IT, uppföljning av patientnöjdhet och att läkarna får återkoppling av resultat från verksamheten. I andra fall ligger utfallet för Sveriges räkning på samma nivåer som i övriga länder. Sedan finns områden där Sverige ligger sämre till än övriga länder i undersökningen. Det gäller bland annat för flera aspekter av patientcentrering, som helhetssyn i vården, kontinuitet och samordning. Rapportförfattarna konstaterar att de svar läkarna ger i den aktuella undersökningen … Läs mer

Om Sten Erik Jensen

Frilansande skribent med 30 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin och Läkemedelsvärlden.

Fördubbla anslagen till medicinsk forskning föreslår Forska!Sverige

På sikt vill den oberoende stiftelsen Forska!Sverige fördubbla de offentliga investeringarna i medicinsk forskning så att de sammanlagt uppgår till 4 öre av varje vårdkrona. Stiftelsen sammanfattar sina förslag i nio punkter inför den proposition regeringen ska presentera hösten 2016 om forskning och innovation. Vidare föreslås att propositionen även ska lyfta fram villkoren för den högre utbildningen. En grund för förslagen från Forska!Sverige är att investeringar i medicinsk forskning lönar sig. Exempelvis en brittisk studie visar att satsningar mot hjärt-kärlsjukdom är samhällsekonomiskt lönsam tack vare ökad BNP och minskade kostnader för ohälsa. En svensk studie har visat att hjärtforskning har bidragit till att skjuta upp eller förhindra 150 000 dödsfall i hjärtinfarkt i landet under de senaste 30 åren. Det finns en enighet bland både den breda allmänheten och hos politiker om att det är viktigt att stärka Sverige som kunskapsnation. … Läs mer

Om Sten Erik Jensen

Frilansande skribent med 30 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin och Läkemedelsvärlden.

Vården anammar en av tre rekommendationer i nationella riktlinjer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för hälso- och sjukvården behöver bli fler, tas fram snabbare och uppdateras kontinuerligt samt riktas mer mot vårdens professioner och patienter. Knappt var tredje rekommendation har lett till en mer kunskapsbaserad sjukvård. Det är några slutsatser i Myndighetens för vård- och omsorgsanalys samlade uppföljning, ”Lång väg till patientnytta”, av riktlinjernas effekter från patientperspektiv. I sin nuvarande form har nationella riktlinjer funnits i drygt tio år. Riktlinjerna innehåller ett antal rekommendationer som inte är bindande för sjukvårdens huvudmän och utförare. Främsta rollen är att stödja beslutsfattare i frågor om fördelning av resurser, planering av verksamheten och organisation samt vara underlag för vårdprogram. Rapportförfattarna konstaterar att det inte är helt enkelt att isolera just effekten av nationella riktlinjer från andra åtgärder som påverkar hälso- och sjukvården. Men efter att … Läs mer

Om Sten Erik Jensen

Frilansande skribent med 30 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin och Läkemedelsvärlden.

Sverige använder näst minst läkemedel enligt en internationell jämförelse

Sverige hamnar på plats 12 av 13 jämförda OECD-länder när det gäller användningen av läkemedel. Det framgår av en brittisk undersökning av data från 2012/2013. I en tidigare analys av data från 2008/2009 hamnade Sverige på plats 11. I den nya jämförelsen har Sverige bytt plats med Norge på den näst sista platsen. I undersökningen har användningen av ett antal olika läkemedelsgrupper jämförts(se nedan). Inom varje läkemedelsgrupp rankades länderna från 1 (=högst användning i definierade dygnsdoser per invånare) till 13 (=lägst användning). För att få fram den totala rankningen har rankningen i de olika läkemedelsgrupperna räknats samman. Frankrike, Spanien och USA har den högsta användningen när rankningen av alla läkemedelsgrupper vägts samman. Det var så under båda de jämförda tidsperioderna. Sedan den förra undersökningen har Sverige bytt plats med Norge som nu hamnar på plats 11 i rankningen. Nya Zeeland hade den lägsta … Läs mer

Om Sten Erik Jensen

Frilansande skribent med 30 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin och Läkemedelsvärlden.

EU-kommissionen: Sverige saknar nationell strategi för sällsynta diagnoser

I en ny rapport från EU-kommissionen pekas Sverige ut som ett av få länder som saknar en nationell strategi för sällsynta diagnoser. I dag finns nationella strategier i 16 EU-länder och ytterligare sju länder är på gång. Men Sverige finns inte bland dessa länder. EU-kommissionens rapport är en uppföljning av hur långt medlemsländerna kommit i sitt arbete med att ta fram nationella strategier för hur ovanliga sjukdomar ska uppmärksammas bättre och hur vården ska organiseras. Redan 2008 uppmanades medlemsländerna av kommissionen att ta fram sådana strategier, och arbetet skulle vara klart senast 2013. Men i Sverige har arbetet med en nationell strategi stannat av sedan Socialstyrelsen lämnade in en rapport till regeringen för två år sedan. Stor besvikelse Elisabeth Wallenius, ordförande i Riksförbundet Sällsynta diagnoser, menar att om det finns ett område där ett nära samarbete mellan EU-länderna verkligen är angeläget, så är det inom … Läs mer

Om Kent Björkqvist

Har bevakat och analyserat den svenska sjukvården i 20 år, som journalist på medier som Dagens Medicin, TT och Svenska Dagbladet, samt som strategisk kommunikationskonsult.

Långsam central vaccinprocess fick landstingen att ta saken i egna händer

Vid sidan av det allmänna vaccinationsprogrammet har flera landsting och regioner infört egna lokala lösningar vilket bidrar till skillnader mellan olika delar av landet. Får detta några konsekvenser för landets smittskydd? Det var en fråga för en paneldiskussion på Dagens Medicins seminarium ”Hur länge ska vården vänta på nya vacciner?” den 13 mars 2014. Ett exempel på att det kan ta lång tid innan ett nytt vaccin tas med i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn är vaccin mot hepatit B. Konsekvensen av att vi väntar på ett nationellt beslut är att barn inte blir vaccinerade, trots att vi inte väntar på ny kunskap, konstaterade Ann Söderström, hälso- och sjukvårdsdirektör, Västra Götaland under paneldiskussionen. Ann Söderström arbetade tidigare som smittskyddsläkare och var ordförande i den expertgrupp som på Socialstyrelsens uppdrag tog fram ett kunskapsunderlag inför beslut om en allmän vaccination mot hepatit B åren … Läs mer

Om Sten Erik Jensen

Frilansande skribent med 30 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin och Läkemedelsvärlden.

Sjunkande kostnader men ökande användning av läkemedel inom OECD

Den omfattande globala ekonomiska krisen i slutet av 2000-talets första decennium har starkt påverkat läkemedelskostnaderna i länderna inom den internationella organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD. Men samtidigt som kostnaderna har pressats tillbaka har användningen av flera stora läkemedelsgrupper ökat. Mellan år 2000 och 2009 ökade utgifterna för läkemedel med i genomsnitt 3,5 procent per år och invånare räknat i fasta priser. Men under åren 2009-2011 sjönk utgifterna i stället med i genomsnitt 0,9 procent per år. Chile och Australien gick mot strömmen med en högre ökningstakt 2009-2011 än under 2000-2009. I Grekland minskade läkemedelskostnaderna med 10 procent både 2010 och 2011. Även Estland, Portugal, Island och Irland hade kraftiga minskningar av läkemedelskostnaderna mellan 2009 och 2011. Prissänkningar efter överenskommelser med läkemedelsföretagen, introduktion av referenspriser, påtvingade rabatter, krympta … Läs mer

Om Sten Erik Jensen

Frilansande skribent med 30 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin och Läkemedelsvärlden.

Många länder brottas med brist på sjuksköterskor

Brist på sjuksköterskor är ett växande problem för sjukvården i många länder. Växande efterfrågan och stora pensionsavgångar är en utmaning för många OECD-länder. Det framgår av rapporten ”Health at a glance” som nyligen har publicerats med data och jämförelser om sjukvården i de 34 medlemsländerna. Sjuksköterskor och läkare är centrala yrkeskategorier i sjukvården. Av rapporten framgår att olika OECD-länder valt olika sätt att möta befolkningarnas medicinska behov. Brist på sjuksköterskor är ett problem i många OECD-länder och bristen förväntas förvärras framöver i takt med dels ett växande behov av sjuksköterskor, dels på grund av stora pensionsavgångar. Många länder har utökat antalet utbildningsplatser för sjuksköterskor för att möta den växande efterfrågan. Under 2011 blev i genomsnitt 43 nya sjuksköterskor per 100 000 invånare examinerade inom hela OECD. Flest nya sjuksköterskor redovisas för Korea, Slovenien och … Läs mer

Om Sten Erik Jensen

Frilansande skribent med 30 års bevakning av sjukvård och medicinforskning. Har tidigare bland annat arbetat för Dagens Medicin och Läkemedelsvärlden.