Receptionisten hos Region Skåne ringer på chefssekreteraren, men Alf Jönsson kommer själv ner och hämtar. På väg till kaffemaskinen är det han som ställer frågorna.

– Jag är nyfiken av mig, som du märker, kommenterar regiondirektören.

Den nyfikenheten har han fått användning för i "kaffe med Affe"; informella möten med vårdens anställda runtom i Skåne. Det senaste året har han rest runt och frågat, lyssnat och berättat. Alf Jönsson brukar säga att en region inte kan styras med hjälp av ekonomi, utan måste styras med värderingar. Vad menar han egentligen med det?

– Att vi måste vara överens om vad vi ska leverera och hur vi ska uppfattas, och så utgå från det. Om vi gör rätt sak från början innebär det att vi får lägre kostnader. Om vi ger rätt behandling, rätt information till patienten, undviker vårdrelaterade infektioner, skickar begripliga kallelser...det är klart att det är oerhört lönsamt. Därför vill vi engagera alla våra medarbetare i att göra Region Skåne till en värderingsstyrd organisation. Vi ska vara välkomnande, drivande, och visa omtanke och respekt när vi bemöter andra, agerar och fattar beslut.

Inte nöjd med ersättningsnivån

Men vårdens möjligheter växer fortare än resurserna, konstaterar Alf Jönsson. Nya läkemedel och behandlingar finns, men skattekraften i regionen är inte så hög att allt kan utnyttjas fullt ut. Han vill se fler skåningar i arbete, och gärna högre läkemedelsersättning från staten.

I juni blev avtalet för 2016 klart mellan SKL och regeringen om statens ersättning till landstingen för läkemedel inom läkemedelsförmånen. Drygt 3 miljarder går till Skåne men det räcker inte, menar Alf Jönsson. Han säger att det skett en förskjutning från öppenvård till slutenvård så att allt fler dyra terapier förskrivs inom slutenvården. Då räcker inte de pengar som staten skickar.
– Ersättningen är inte på den nivå vi önskar. Det gäller till exempel nya läkemedel inom cancerområdet. Rätt vad det är ramlar det ner en nota som är en kvarts miljard högre än vi fått ersättning för.

Avtalsstopp lägger stort ansvar på staten

Alf Jönsson är inte heller förtjust i att den nya överenskommelsen satte stopp för avtal mellan enskilda landsting och industrin vid inköp av läkemedel till slutenvården. En statlig utredning ska se över finansieringen och den nationella prissättningen av läkemedel, och under utredningstiden ska inga fler enskilda avtal tecknas. Om ett landsting ändå sluter ett sådant avtal för att få rabatt på ett läkemedel som ligger inom förmånen, kommer det statliga bidraget att minska med samma summa.

– Det här lägger ett stort ansvar på staten. Ska man istället ha generella avtal är det viktigt att de innehåller samma fördelar som separata avtal inneburit. Vi har kunnat garantera en viss volym, så att företagen vet hur mycket de kommer få sålt. De fick trygghet, och vi ett bättre pris. Jag kan inte se att någon sådan garanti finns redovisad i planerna för en ny modell. Det är viktigt att den utvecklas i den riktningen, annars riskerar vi att färre patienter får tillgång till de nya medicinerna.

Att avtalet för 2016 slöts först i juni tycker Alf Jönsson också är problematiskt. Han vill inte själv precisera hur en optimal läkemedelsersättning skulle se ut – men han vill ha tydliga, långsiktiga besked, inte ryckiga förhandlingar.

Fältarbete har sänkt läkemedelskostnaderna

För tio år sedan hade Skåne landets högsta läkemedelskostnader. Nu är det bara fyra landsting som har lägre kostnad per invånare. Regionen utvärderar kontinuerligt gamla och nya läkemedel och publicerar årliga rekommendationer. Så gör andra landsting också, men Skåne har skilt ut sig genom att studera förskrivningen på både vårdcentraler och specialkliniker. Region Skånes läkemedelsenhet har gjort ett omfattande fältarbete på kliniker och vårdcentraler, och genom information och dialog försökt se till att riktlinjerna följs.

– Min uppfattning är att det har handlat om systematiskt, envist arbete från vår läkemedelsenhet och att de har vunnit förtroende hos professionen. Diskuterar man med personalen och kommer överens om vad som blir bäst för patienten, så följs rekommendationerna, säger Alf Jönsson.

Men flera gånger återkommer han till att en kostnadseffektiv vård kräver att man tittar på helhetsbilden, inte bara på enskilda delar – som läkemedelskostnaderna. Han lyfter fram att Skåne måste arbeta preventivt för att minska andelen människor som drabbas av kronisk sjukdom. En större del av vårdens resurser behöver också frigöras för de som har svåra och kroniska problem, medan enklare frågor bör lösas med hjälp av smidiga e-hälsosystem, och så kallade m-hälsosystem (mobila hälsoappar och övervakningssystem)

Med moderna IT-system finns stora möjligheter

Det där sista känns som en avlägsen dröm för den som hört historier om den svenska vårdens osmidiga och användarovänliga IT. Alf Jönsson har heller inget förmildrande att säga om dagens system.

– Jag tror vi har precis de IT-system vi har betalt för. Vi har inte haft några strategier för vad vi ska använda data till, så det har blivit som datakyrkogårdar, uppsamlingsplatser bara. Det betyder att vi inte kan dra nytta av våra erfarenheter. I framtiden behöver vi utan att äventyra patienternas integritet kunna ta ut information ur systemen. Som beslutsstöd för oss, men också för att vi ska bli en attraktiv partner för till exempel Life Science-industrin som behöver patientdata, säger Alf Jönsson.

IT-upphandlingar pågår, säger han, men konstaterar lite missnöjt att beslutsprocesserna alltid är långa. Ändå är han optimistisk. Att det har dröjt så länge kanske gör att det går att hoppa över några tekniksteg och få in det allra nyaste och bästa.

– Vi har ett unikt läge. Vi kan ta till oss den senaste tekniken och vi har de stora forskningsanläggningarna MAX IV och ESS på gång i Skåne. Dessutom har vi de svenska kvalitetsregistren som verkligen kan bidra till ny forskning. Många är intresserade av regionen, och av forskningsklustret här. Det är ingen slump att vi blir kontaktade av amerikanska universitet som vill diskutera samarbeten med oss. Jag ser ljust på framtiden.