Överlevnaden efter en hjärtinfarkt har fördubblats på tjugo år, främst tack vare en snabb introduktion av nya behandlingsmetoder som ballongvidgning. På de flesta områden har vården förbättrats sedan 2009 utom för rökstopp efter en akut hjärtinfarkt. Få landsting når målen för hjärtsviktsbehandling och särskilt alltför få kvinnor får en inopererad sviktpacemaker vid hjärtsvikt. Det framgår av en aktuell utvärdering av hjärtsjukvården från Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen har formulerat tolv nationella målnivåer för hjärtsjukvården: nio för kranskärlssjukdom, två för rytmrubbningar och en för hjärtsvikt.
Vården av akut hjärtinfarkt håller hög internationell klass i Sverige och överlevnaden är bättre än genomsnittet för OECD-länderna. Det beror bland annat på att allt fler hjärtinfarkter behandlas med ballongvidgning och ett bättre samarbete mellan ambulans- och akutsjukvården.
Sämre är eftervården. För att motverka nya infarkter behövs ett bättre arbete med livsstilsförändringar för att minska riskfaktorer som rökning och förhöjda blodkolesterolnivåer. Att motivera till rökstopp är en av de viktigaste åtgärderna för att motverka nya hjärtinfarkter och en förtida död i hjärtsjukdom. Risken för en ny infarkt eller hjärtdöd inom ett år halveras med rökstopp.
Svagt stöd för rökstopp och fysisk träning
Ändå fortsätter nästan varannan patient att röka ett år efter infarkten. Endast Gotland når målnivån att 75 procent av de som rökte när de fick sin infarkt hade slutat ett år senare. Sämst var Uppsala (51 procent), Östergötland (49 procent) och Örebro (47 procent).
Störst andel patienter som slutat röka fanns bland män med lång utbildning medan den lägsta andelen fanns bland kvinnor med kort utbildning.
Fysisk träning inriktad på hjärtrehabilitering förbättrar riskfaktorer för nya infarkter och utfallet blir bättre ju tidigare insatser sätts in. Bara Gotland och Västmanland klarar målet att få minst 60 procent av patienterna att delta i fysisk träning inom specialiserad hjärtrehabilitering 6-10 veckor efter sin hjärtinfarkt. Lägst är andelen i Dalarna (17 procent), Uppsala (13 procent) och Jämtland (8 procent).
Runt 1 300 fler om året skulle behöva delta för att målet för hela landet ska nås.
Fler men för få behandlas för strokerisk
Förmaksflimmer ökar risken för stroke och för att minska risken ges antikoagulerande behandling med läkemedel. Läkemedlen minskar risken för att blodproppar som kan blockera blodkärl i hjärnan bildas.
Idag finns flera olika läkemedel och andelen behandlade patienter har ökat under senare år, men inget landsting nådde målnivån 80 procent behandlade patienter. Högst andel (77 procent) hade Västmanland och Gotland och lägst (62 procent) hade Örebro.
Hjärtsviktsbehandling brister
Hjärtsvikt är ett allvarligt tillstånd hos var tionde person över 80 år och totalt är minst 250 000 personer berörda. Bara Gotlands kommun, Västerbottens läns landsting och Region Örebro län når Socialstyrelsens målnivå om att ge minst 65 procent av hjärtsviktspatienterna en basbehandling som består av två olika läkemedel.
Andelen patienter som fick basbehandling var 59 procent 2014. Andelen för män var något högre än för kvinnor. Andelen har påverkats lite under senare år trots att nya läkemedel med annorlunda biverkningsprofil har lanserats och att några läkemedel blivit billigare efter patentutgångar.
För få kvinnor får sviktpacemaker
En så kallad sviktpacemaker kan förbättra hjärtats pumpförmåga. När Socialstyrelsen gjorde en utvärdering 2009 bedömdes ett behov av cirka 16 operationer per 100 000 invånare. Myndigheten konstaterade att för få patienter behandlades med sviktpacemaker. Dessutom har forskning visat att kvinnor har större klinisk nytta än män redan vid lindrig hjärtsvikt.
Underbehandlingen består enligt den senaste utvärderingen. Under perioden 2012 – 2014 fick endast 3,3 kvinnor av 100 000 en sviktpacemaker jämfört med 12,8 män per 100 000. Jämfört med 2009 var andelen lika stor för kvinnor men något högre för män.
Fakta/ Målnivåer för hjärtsjukvården
- Minst 85 procent. Reperfusionsbehandling vid ST-höjningsinfarkt, patienter yngre än 80 år.
- Minst 70 procent. Reperfusionsbehandling vid ST-höjningsinfarkt, patienter 80 år och äldre.
- Minst 90 procent. Reperfusionsbehandling inom målsatt tid vid ST-höjningsinfarkt, patienter yngre än 80 år.
- Minst 90 procent. Reperfusionsbehandling inom målsatt tid vid ST-höjningsinfarkt, patienter 80 år och äldre.
- Minst 55 procent. Kranskärlsröntgen vid icke ST-höjningsinfarkt, patienter 80 år och äldre med riskfaktor.
- Minst 90 procent. Statinbehandling efter hjärtinfarkt.
- Minst 60 procent. Måluppfyllelse för LDL-kolesterol efter hjärtinfarkt.
- Minst 75 procent. Rökstopp efter hjärtinfarkt.
- Minst 90 procent. Specialiserad hjärtrehabilitering efter hjärtinfarkt ≥ 60 %
- Minst 80 procent. Tidig åtgärd vid hjärtstopp på sjukhus – första defibrillering.
- Minst 80 procent. Antikoagulantia vid förmaksflimmer och riskfaktor för stroke.
- Minst 65 procent. Basbehandling vid hjärtsvikt – landstingsnivå.
Källa: Hjärtsjukvård – Indikatorer och underlag för bedömning
Bilder
Hjärtsjukvård. Foto: IStockPhoto (omfattas inte av CC. All rights reserved)
Rapport. Skärmdump från pdf, LIF (omfattas inte av CC. All rights reserved)
