Som väntat innehåller regeringens budgetförslag en hel del satsningar inom forskning och innovation. De totala anslagen till forskning höjs successivt åren 2017-2020 med 2,8 miljarder kronor. Ungefär en fjärdedel av satsningen på forskning utgörs av fyra strategiska samhällsutmaningar, och en av dessa är vad regeringen kallar "hälsoutmaningen".
För att möta hälsoutmaningen höjer regeringen anslagen till Vetenskapsrådet successivt de kommande fyra åren med 115 miljoner kronor. Tre områden ska prioriteras: biobanker, klinisk forskning och antibiotikaresistens.
Regeringen föreslår en satsning på en nationell forskningsinfrastruktur för insamlande och bevarande av biologiskt material i biobanker. Satsningen ska också bidra till starka forskningsmiljöer som utnyttjar och utvecklar de svenska kvalitetsregistren.
Mer samverkan
Vad gäller klinisk forskning anser regeringen att stärkt samverkan mellan akademi, sjukvård och näringsliv är centralt. Satsningen bör dels innehålla en förstärkning av klinisk behandlingsforskning, dels stimulera till mer samverkan inom forskning och innovation med fokus på folksjukdomar. Forskningsresultat från akademin ska via mer samverkan med sjukvården och näringslivet komma till bättre nytta.
Förekomst och spridning av antibiotikaresistenta bakterier betecknas som ett allvarligt globalt hälsohot som måste angripas tvärsektoriellt såväl på humansidan som inom lantbruket. Här ser regeringen behov av både grundforskning och tillämpad forskning.
Noterbart vad gäller regeringens forskningssatsningar är att merparten av pengarna ligger längre fram i tiden, efter nästa riksdagsval. Av den totala forskningssatsningen på 2,8 miljarder satsas endast 390 miljoner kronor under 2017, och av de 115 miljonerna till Vetenskapsrådet faller endast 25 miljoner konor ut under nästa år.
Cancersatsning fortsätter
Regeringen fortsätter den särskilda satsningen på kortare väntetider och minskade regionala skillnader inom cancerområdet på 500 miljoner kronor per år även under 2017-2018. Den viktigaste åtgärden är att införa standardiserade vårdförlopp för alltfler cancerdiagnoser. Hittills har 18 vårdförlopp införts och ytterligare 10 är på gång. Satsningen på en mer sammanhållen cancervård via RCC, regionala cancercentrum, fortsätter.
Oppositionspartierna, som har majoritet i riksdagens socialutskott, beslutade i våras om ett så kallat tillkännagivande till regeringen, där man ville att regeringen ska ta initiativ till att samla avancerad cancervård till färre sjukhus för att höja vårdkvaliteten. I budgeten konstaterar dock regeringen att detta arbete redan pågår via RCC i Samverkan. Alla landsting har beslutat följa RCC:s rekommendationer om att sex specifika åtgärder inom cancervården ska koncentreras till färre sjukhus från 2017, och ytterligare förslag om nivåstruktureringar är på gång. Regeringen påpekar också att man just nu bereder den statliga utredningen Träning ger färdighet (SOU 2015:98), som föreslår ökad koncentration av högspecialiserad vård.
Avgiftsfri vård
Hälso- och sjukvård inom öppenvården blir avgiftsfri för alla personer som är 85 år eller äldre. Ett tydligt krav under budgetförhandlingarna från Vänsterpartiet var att även läkemedel skulle bli avgiftsfritt för de äldre, men denna del återfinns inte i regeringens budgetförslag.
Syftet med förslaget med avgiftsfri öppenvård är att förbättra hälsan hos äldre som har omfattande vårdbehov och där upprepade besök i öppenvården kan bli kännbara trots högkostnadsskyddet. Reformen beräknas kosta 200 miljoner kronor per år och landstingen får motsvarande summa i bidrag av staten.
Regeringen föreslår också att preventivmedel inom läkemedelsförmånerna ska vara kostnadsfria för unga under 21 år. Syftet med reformen som beräknas kosta 27 miljoner kronor om året, är enligt regeringen att värna unga kvinnors rätt till sexuell hälsa utan oönskade graviditeter.