Bild- och interventionscentrum skapar även förutsättningar för ett närmare forskningssamarbete mellan Sahlgrenska universitetssjukhuset, Sahlgrenska akademin, Chalmers tekniska högskola och industrin, menar Robert Leth, projektchef som funnits med från idéstadiet för över tio år sedan till invigningen den 23 september.
– Den typen av läkemedelsforskning som möjliggörs är helt avgörande för industrins grundforskning. Med en mer avancerad medicinteknisk utrustning så behöver vi även förbättrade bild- och signalanalyser. Det handlar inte bara om högre upplösning och klarare bilder, utan även om virtuell intelligens som kan läsa bilderna tredimensionellt. I samarbete med Chalmers och de program som rullar på Bild- och interventionscentrum kan vi erbjuda det senaste inom bild- och signalanalys.
Tillverkning av läkemedel
I samband med invigningen av Bild- och interventionscentrum hölls en pressvisning av lokalerna. I samlad tropp fick deltagarna en inblick i en tekniktung och hypermodern anläggning där stora delar av verksamheterna nu är i full gång. Den sista etappen beräknas vara klar under 2017.
Visningen startade under mark, på våningsplan 99 som är specialanpassat för arbete med radioaktiva ämnen. Genom en sluss, som fungerar som en radioaktiv barriär, fick deltagarna besöka radiofarmakacentralens lokaler. Petra Bergström, sjukhusfysiker, berättade om cyklotronen, en avancerad partikelaccelerator, som installerades 2015 och som tas i bruk inom några veckor.
– Cyklotronen skapar nya möjligheter för diagnostik och ger tillgång till radionuklider för egentillverkning av läkemedel. I första hand handlar det om det radioaktiva ämnet FDG, fludeoxyglucose, som används för diagnostik av cancersjukdomar som prostatacancer och neuroendokrina tumörer. Tidigare var Sahlgrenska universitetssjukhuset tvungna att vända sig till Lund och Helsingfors för att köpa radioaktiva läkemedel som används vid PET/CT-undersökningar.
– Problemet med radioaktiva läkemedel är den korta halveringstiden, vilket innebär problem när det ska transporteras. Ungefär hälften förstörs när det transporteras långa sträckor och därför var vi tvungna att beställa mer än dubbelt så mycket än den uppskattade förbrukningen. Nu kan vi tillverka det själva och sparar därmed miljontals kronor, säger Petra Bergström.
Från radiofarmakacentralens lokaler kommer radioaktiva läkemedel att skickas med hiss direkt upp till avdelningarna för injektion av patienter inför PET/CT-undersökningar.
– Det tar cirka tre timmar från dess att vi startar tillverkningen till att läkemedlet kan injiceras i patienten, säger Petra Bergström.
Till att börja med är det främst FDG som kommer att tillverkas, men på sikt även kol-11 samt gallium (Ga-68) triklorid.
Snabbare flöden
Från radiofarmakacentralens lokaler gick visningen vidare till den nuklearmedicinska sektionen inom klinisk fysiologi. Här finns fyra gammakameror och två PET/CT. I ett senare skede planeras för ytterligare en PET/CT samt en PET/MR. Tekniken används framförallt vid diagnostik och uppföljning av cancer och många olika organ och sjukdomsprocesser.
– Vi jobbar med stora patientflöden, och radiologi är en central del i dessa flöden. Med utgångspunkt i standardiserade vårdförlopp, individuella vårdplaner och en värdebaserad vård, tillsammans med kompletterande och ny teknik, skapar vi ännu bättre förutsättningar att hålla våra ledtider, hitta nya arbetsflöden och skapa en bättre tillgänglighet för patienterna, säger Martin Rösman, verksamhetschef för radiologin.
På plan två och tre finns interventionssalar som används för diagnostik och kateterburen behandling av kroppens kärl i ben, buk, hjärna och hjärta. Här arbetar anestesiologer, buk/kärlradiologer, kärlkirurger, kardiologer och neuroradiologer tillsammans med högspecialiserade sjuksköterskor, undersköterskor och medicinska sekreterare.
En stor diagnosgrupp som behandlas här är patienter med allvarlig stroke. Jan-Erik Karlsson, neurolog och överläkare, berättade om den avancerade utrustningen som skapar ännu bättre möjligheter att rädda ännu fler patienters liv.
– Här räddar vi hjärnor och minskar patienters lidande. Närheten till labb och till övrig verksamhet gör att vi ytterligare kan förkorta ledtiderna till diagnostik och behandling.
Sahlgrenska universitetssjukhuset har den snabbaste tiden för trombolysbehandling i Sverige. Här utförs också de flesta trombektomibehandlingarna i landet.
Den avancerade utrustningen skapar även nya möjligheter till forskning inom stroke, men även andra kärlsjukdomar i hjärna, hjärta, buk och ben, menar Jan-Erik Karlsson.
Infrastruktur för visioner
Det mest unika med Bild- och interventionscentrum, menar projektchefen Robert Leth, är det nära samarbetet mellan verksamhetens företrädare och projektledarna.
– För drygt tio år sedan vände vi oss till 15 olika verksamhetsgrupper inom exempelvis stroke och cancer för att ta reda på hur de såg på framtidens diagnostik och behandling och vad som krävdes. Vi arbetade med mer eller mindre provocerande inspel och vi gjorde även flera studiebesök i London, på Rikshospitalet i Oslo samt på Nya Karolinska.
Bild- och interventionscentrum, menar Robert Leth, är ett försök att möta den framtid som verksamheterna trodde på och sedan skapa den nödvändiga infrastrukturen för att kunna sina visioner och mål.
– Vi kommer att se stora praktiska effekter när vi får snurr på hjulen. Ta till exempelvis cancerpatienter som är en stor grupp. Vi kommer på ett mycket bättre sätt än idag kunna ställa rätt diagnos vad gäller cancer och cancerns utbredning. Vi kommer även att kunna göra en individuell vård- och behandlingsplan utifrån behandlingsresultaten från operation, strålning, cellgiftsbehandling. Vi får förutsättningar för att bättre kunna göra utvärderingar och en mer skräddarsydd behandling för varje enskild patient. Vi kommer också att kunna göra bättre prioriteringar och därmed fokusera på patienter med störst behov av diagnostik och behandling, säger Robert Leth.