Jan Nilsson
Staffan Josephson
Bra infarktvård kan bli bättre
Också inom hjärtinfarktvården finns utrymme för ytterligare förbättringar. Patienter med de allvarligaste infarkterna (ST-höjningsinfarkt) ska snabbt behandlas med antingen propplösande läkemedel eller med ballongvidgning. Enligt riktlinjerna bör 90 procent av patienterna få sådan behandling inom 30 respektive 90 minuter. Inga sjukhus lever upp till 90 procent.
Ulrica Klettner
Ekonomisk stress ökar hjärtrisk för ensamstående
Att ha en ekonomisk marginal på mindre än 10 000 kronor innebär en kraftigt höjd risk för hjärtsjukdom – särskilt för ensamstående män, enligt en svensk studie som nyligen har publicerats. Ensamstående män utan ekonomisk marginal hade fyra gånger högre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom än sammanboende män med en ekonomisk marginal. En förklaring är att ekonomisk stress kan leda till kronisk stress som i sin tur kan orsaka sjukdom – För att antalet insjuknade och avlidna i hjärtsjukdom ska minska måste de socioekonomiska skillnaderna tas på större allvar. Samhället måste göra mer för en jämlik vård i hela landet, satsningar på eftervården måste öka. Framsteg i hjärtsjukvården görs tack vare forskning och för ytterligare framsteg behövs ännu mer satsningar på forskning, sade Ulrica Klettner.250 pågående forskningsprojekt
Hjärt-Lungfonden är den största icke-statliga finansiären av hjärt-kärlforskning. Fonden är även den tredje största finansiären av hjärt-kärlforskning i Europa. Och inom lungsjukdomar är fondens forskningssatsningar större än statens. Fonden stöder ungefär 250 pågående forskningsprojekt och delar ut mer än 200 miljoner kronor per år. Jan Nilsson, professor vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö och ordförande i Hjärt-Lungfondens forskningsråd. – Under de senaste 30 åren har hjärtforskningen räddat 150 000 liv. En 65-årig man som skulle ha avlidit i sin hjärtinfarkt år 1980 skulle idag leva i ytterligare tolv år. Och det ekonomiska värdet för samhället är mer än 1000 miljarder kronor. Vi kan verkligen tala om att forskning lönar sig, sade han.Forskning har minskat hjärtdödlighet
Hälften av framstegen inom infarktvården beror direkt på forskning som lett till nya läkemedel och ett bättre omhändertagande. Den andra hälften beror på förbättrade livsstilsfaktorer, till exempel mindre rökning, bättre kostvanor, men även detta beror till stor del på forskning som till exempel har visat att rökning är farligt för hjärtat. En stor andel av dem som avlider i en hjärtinfarkt gör det innan de kommer till sjukhus. En stor utmaning för att få ner dödligheten ytterligare är att tidigt hitta personer med förhöjd risk att få en infarkt.30 000 svenskar i världens största hjärtstudie
SCAPIS är ett omfattande unikt projekt som inleddes tidigare i år. Inom de närmaste åren ska 30 000 personer runt om i landet engageras i studien. Ingen annan liknande studie i världen är ens nästan lika stor. Först ut var Göteborg och Malmö. På sikt ska samtliga svenska universitetssjukhus vara med i studien. – Projektet syftar till att vi i framtiden ska hitta dessa individer och sätta in behandling innan de drabbas av en hjärtinfarkt. Tidigare har vi inriktat oss på riskfaktorer men med SCAPIS tittar på kärlen. Riskfaktorerna är bra indikatorer på befolkningsnivå, men blodtryck och blodvärden är trubbiga instrument för den enskilde individens risk att få en hjärtinfarkt. Kan vi hitta de som har begynnande kärlskador har vi också hittat individer som har stor nytta av aktiv behandling, sade Jan Nilsson.Varannan hade sömnapné
Intressanta data börjar redan komma från SCAPIS. I en pilotstudie från Göteborg, där 1000 personer ingick, visas att förekomsten av sömnapné, andningsunderhåll under sömnen, är betydligt vanligare än forskarna tidigare trott . – Upp till 60 procent av männen och 40 procent av kvinnorna hade sömnapné. Sömnapné innebär att man sover med kronisk stress och syrebrist som på sikt ökar risk för både diabetes, hjärt-kärlsjukdom och stroke. Det kommer att behövas mycket forskning framöver bland annat för att få bättre behandlingar, sade Jan Nilsson.Ökande hjärtsvikt bland unga
Hjärtsvikt blir allt vanligare bland unga vuxna. I åldersgruppen 18-34 år var ökningen 50 procent under perioden 1987 till 2006. I gruppen 35-44 år var ökningen 43 procent. Bland äldre uppstår hjärtsvikt nästan alltid efter kranskärlssjukdom och hjärtinfarkt. Men bland de yngre anar forskarna en helt annan bakgrund. – Förr avled de flesta barn med medfödda hjärtfel. Cirka 1000 barn föds med hjärtfel varje år. Idag överlever nästan alla efter kirurgi, men det innebär inte att de är helt hjärtfriska. De har kvar störningar i hjärtat som kan leda till hjärtsvikt. Här saknas kunskap om hur vi på bästa sätt ska ta hand om dessa nya patienter, sade Jan Nilsson.Hjärtsjukvården i Sverige i korthet
Hjärtrapporten 2014- Dödligheten i hjärtinfarkt har halverats sedan 1996.
- Antalet som insjuknar i hjärtinfarkt har minskat kraftigt, med undantag för kvinnor mellan 45 och 54 år.
- Enligt kvalitetsregistret Swedeheart hade Västerviks sjukhus den bästa hjärtsjukvården i landet under 2013. Störst förbättring sedan året innan står Närsjukhuset i Köping för.
- Bara 12 procent av landets sjukhus når målen för eftervården ett år efter en hjärtinfarkt. Skillnaderna är stora mellan sjukhusen i hur man når målen för eftervården. 13 procent av infarktpatienterna tas åter in på sjukhus inom ett år. Av infarktpatienter med diabetes är andelen ännu högre, 19 procent.
- Ekonomisk stress ökar risken för hjärt-kärlsjukdom och död, i synnerhet bland ensamstående män utan ekonomisk marginal.
- Nästan var femte hjärtinfarktspatient med den allvarligare formen av infarkt (ST-höjningsinfarkt) tar sig till sjukhuset på annat sätt än i ambulans.
- Allt fler unga vuxna drabbas av hjärtsvikt. Trots behandlingsframsteg ligger dödligheten inom fem år efter diagnos på cirka 50 procent. Personer med hjärtsvikt är en underbehandlad grupp.
- Forskare har med stöd av Hjärt-Lungfonden utvecklat en metod att med ultraljudsundersökning av handleden upptäcka kärlförändringar som är en riskmarkör för hjärt-kärlsjukdomar.
- Ny forskning visar att sömnapné, andningsuppehåll i sömnen, är vanligare än man tidigare trott.