Under ett antal år har frågan om bättre användning av antibiotika för att minska hotet från utveckling av resistens stått i fokus. Ett dilemma är att nya antibiotika måste användas sparsamt och under kontrollerade former för att bakterier inte ska hitta sätt att göra läkemedlet overksamt, utveckla resistens. Eftersom läkemedelsföretag idag ersätts utifrån sålda förpackningar blir följden att rätt användning gör det svårt för företagen att få tillbaka de stora investeringar som krävs för att utveckla ett läkemedel, med lägre intresse från företagen att utveckla nya antibiotika som konsekvens. Samtidigt är sjukvården i stort behov av nya antibiotika för att ersätta läkemedel som bakterier utvecklat resistens mot.

Sverige har kommit längre än de flesta länder vad gäller ansvarsfull antibiotikaanvändning. Samtidigt som det i grunden är positivt, medför det en risk att nya antibiotika inte blir tillgängliga i Sverige då läkemedelsföretagen saknar ekonomiska incitament att tillhandahålla dem. För att lösa problemet har olika ersättningsmodeller som skiljer mellan användning och ekonomisk ersättning de senaste två åren utretts och diskuterats mellan olika myndigheter. Och just före årets Almedalsvecka fick Folkhälsomyndigheten i uppdrag att i samarbete med Vinnova och TLV genomföra ett konkret pilotprojekt.

Det är tillgänglighet vi vill ha

– Det är helt orimligt att fortsätta betala per piller. Det är tillgänglighet vi vill ha och betala för. Det låter ju inte så svårt, men problemet är vad vi ska betala för denna tillgänglighet. Vi har tidigare utrett hur man ska tänka och räkna. Nu går vi vidare med en pilot för att se hur det kan fungera i praktiken att hitta ett rimligt pris så att alla parter - staten, landstingen och läkemedelsföretagen - får en rimlig utkomst. Och samtidigt, hur kan vi på ett bra sätt styra användningen, sade Anders Tegnell, avdelningschef vid Folkhälsomyndigheten, på seminariet.

Han räknar med att projektet kommer att dra igång under hösten. Samtal förs redan med läkemedelsföretag som vill ingå i pilotprojektet. Därefter ska projektet pågå under fyra år och avslutas i december 2022.

Projektet genomförs i samarbete med Vinnova och Karin Eriksson, enhetschef på myndigheten, menade att Sverige har chans att bli ett föregångsland när det gäller att lösa ett problem som många länder brottas med.

– Vi hoppas att det här kan bli så bra att det kan spridas till andra länder. Och chansen är god. Sverige är ett litet land och det är en fördel. Alla aktörer kan samverka på ett bra sätt och vi har uppbackning från landstingen och från läkemedelsbranschen, sade Karin Eriksson.

Börja jobba praktiskt

Karolina Antonov, analyschef på LIF - de forskande läkemedelsföretagen, såg det framför allt som betydelsefullt att Sverige nu tar nästa steg efter att frågan diskuterats under flera år.

– Man ska inte underskatta att börja göra något i praktiken, det är då man ser vad som fungerar. Jag tror att det här projektet, även om det är avgränsat till tillgänglighet i Sverige, kommer ge mycket kunskap för den större frågan - hur vi skapar pull-mekanismer för att ta de substanser som i dag ligger någonstans mitt i den kliniska utvecklingen till kliniska produkter, sade Karolina Antonov.

Christofer Fjellner (M), Europaparlamentariker som under lång tid engagerat sig i antibiotikafrågan, menade att alltfler på politisk nivå i Europa nu insett att det inte räcker att minska onödig antibiotikaanvändning för att hantera frågan om resistens.

– Jag tycker att det saknas ledarskap i hur vi får fram nya antibiotika, och hur de ska användas så att det inte utvecklas resistens. Det skulle ha stor betydelse om Sverige kunde gå före med en ersättningsmodell som betalar för tillgång och inte för sålda produkter, sade Christofer Fjellner.