Panelsamtal om kliniska prövningar, fr v: Moderator, Frida Lundmark, Lif, Adam Szulkin, ordförande för arbetsgruppen för kliniska prövningar på LIF/SwedenBIO, Jesper Peterson, forskningschef Region Skåne, Helena Lüning, ordförande ASCRO, Anders Ahlsson, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Stockholm, samt Karin Looström Muth, hälso- och sjukvårdsutvecklingsdirektör i Västra Götaland.

Antalet ansökningar om att genomföra kliniska prövningar i Sverige har haft en vikande trend sedan mitten av 2000-talet; en trend som Sverige hittills inte förmått vända, konstaterar aktörerna bakom studien, som finansierats av Swelife.

Arbetet drogs igång våren 2024, efter det att utredaren Peter Asplund på regeringens uppdrag utrett hur Sveriges konkurrenskraft kan stärkas. Syftet med förstudien var att undersöka och analysera ett antal bärande delar i ett konkurrenskraftigt svenskt partnerskap för kliniska prövningar.

Sedan dess har Peter Asplund fått uppdraget att även förbereda införandet av SweTrial. Han var också gäst när förstudien presenterades vid ett webinarium, och kallade det en lycklig omständighet att utredningarna kunnat arbeta parallellt, och i dialog.

– Båda uppdragen bygger ju på att samverka och samråda, konstaterade han.

Samverkan mellan vårdgivare

En utgångspunkt för förstudien har varit att partnerskapet ska stärka konkurrenskraften för de företagsinitierade kliniska läkemedelsprövningarna. För det krävs strategiska prioriteringar av insatser, resurser och finansiering, och en ökad genomförandekapacitet för de kliniska läkemedelsprövningarna inom svensk hälso- och sjukvård.

– En stark samverkan mellan vårdgivare är avgörande för målet, betonade Kristina Kannisto, forskningsstrateg på Region Stockholm som varit projektledare.

Parterna i partnerskapet kommer att behöva enas genom avtal, troligen på flera nivåer. Och det svenska partnerskapet ska också kunna samarbeta med sina motsvarigheter i Danmark och Norge. Projektet har också tagit fram en modell för ett datadrivet beslutsstöd för strategiska prioriteringar.

Viktigt arbeta tillsammans 

Det viktigaste med projektet är att regionerna och näringslivet arbetat tillsammans, tyckte Jesper Peterson, forskningschef Region Skåne, under panelsamtalet som följde på presentationen.

– Samverkan på det här sättet, och på det här området, har vi inte haft tidigare, och inte heller med näringslivet på det nationella planet.

Liknande tankar var Karin Looström Muth, hälso- och sjukvårdsutvecklingsdirektör i Västra Götaland inne på:

– Det finns en väldigt tydlig utpekad väg hur vi ska gå framåt, det finns en nationell enighet och det finns också en enighet mellan oss regioner om att det här är viktigt.

Adam Szulkin, ordförande för arbetsgruppen för kliniska prövningar på LIF/SwedenBIO, lyfte behovet av att kunna använda tillförlitlig nationell data i det strategiska arbetet.

– Jag tror att det blir oerhört viktigt framöver att vi får fram korrekta och väl genomarbetade data över de kliniska prövningarna som görs. Det finns länder som är mycket bättre på att lyfta fram sina data och har bättre koll på vad som händer och vilka utmaningar de har, och adresserar de utmaningarna. För alla har utmaningar, konstaterade han.

Omvärlden tittar på Sverige som helhet

Det behövs en strategiskt beslutad affärsmodell för Sverige som helhet, framhöll Helena Lüning, ordförande i branschorganisationen ASCRO vars medlemsföretag till stor del är ute i hälso- och sjukvården och genomför kliniska prövningar: 

– Den globala industrin bryr sig inte om patienterna kommer från region ett eller två. De vill se de patienter vi har lovat i hela Sverige. Och det mäts vi på. Bolaget som jag representerar har ungefär 30 heltidsanställda som bara jobbar med att titta på var ska vi förlägga prövningarna vi får in. Där kommer Sverige inte ens kommer upp i sökningarna, för vi har levererat så undermåligt under en lång tid.

Den utvecklingen är det jätteviktig att vända på, sade hon och tillade:

– Det vi tar på oss måste vi leverera på.

Forskning som gödning

Nu gäller det att få med sig medarbetarna i vården, i industrin, i akademin och i politiken, genom att förklara vinsten med att få fler kliniska prövningar fastslog Anders Ahlsson, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Stockholm:

–  Under min doktorandtid fick jag möjlighet att vara klinisk prövare, och den möjligheten gav mig mer än doktorandutbildningen i hur man genomför studier. Kompetensen vi får genom att bedriva de här prövningarna göder allt annat. Och vi forskar för att göda vår verksamhet och för att förbättra för våra patienter. Så jag tror att vi måste paketera frågan, för att vi nu tappar mark.

På frågan om vad som hänt om ett år sammanfattade Helena Lüning sina förhoppningar:

– Då har vi etablerat SweTrial, påbörjat strategiska prioriteringar som mynnar ut i ett konkurrenskraftigt erbjudande till industrin. Ett Sverige AB. Vi har en bild av Sveriges samlade genomförandekapacitet och vi ser också support från privata aktörer för att snabbt öka genomförandekraften. Och vi har påbörjat utlysning av medel till nätverk.

En liknande spaning kom från Adam Szulkin:

– Om ett år har de första kliniska prövningsnätverken fått finansiering, där de har fått stöd av SweTrial att bygga upp sin verksamhet. Man har gjort en inventering av som pågår inom terapiområdet i Sverige; vilka kliniska prövningar som pågår och vilka som planeras, vilka kompetenser som finns och vilka som behöver utvecklas, och så har man börjat samla in data från respektive terapiområde och nätverk. Och så har de börjat planera för hur de ska marknadsföra sig internationellt. Och förklarat varför företag ska komma hit till Sverige.