”Sverige borde rankas bland de bästa”

”Sveriges internationella attraktionskraft och lyskraft som Life Science-nation”. Så namnger branschorganisationen SwedenBio sitt inspel till den kommande forskningspropositionen. I Life Science-strategin behöver vikten av internationalisering understrykas för samtliga aktörer, betonar organisationen.

  • Av: Sten Erik Wreile-Jensen
  • Tisdag 19 november 2019

”Öka anslagen till statliga finansiärer”

I sitt inspel till den kommande forskningspropositionen är branschorganisationen Swedish Medtech kritiskt till ökade basanslag till universiteten på bekostnad av anslag till statliga forskningsfinansiärer. I stället föreslås större anslag till exempelvis Vinnova. Man vill också se forskningsplattformar för samarbeten mellan större och mindre medicinteknikföretag.

  • Av: Sten Erik Wreile-Jensen
  • Måndag 18 november 2019

Kliniska prövningar ökar i Jönköping

Region Jönköping har lyckats vända den negativa trenden och öka antalet kliniska läkemedelsprövningar. Vi har fått en bra struktur där klinikerna har incitament att delta i prövningar, menar regionstyrelsens ordförande Mia Frisk i en intervju från kristdemokraternas riksting.

  • Av: Kent Björkqvist
  • Fredag 15 november 2019

”Satsa på behovsstyrd forskning”

Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, utgår från att inriktningen i den förra forskningspropositionen bevaras och förstärks. Forskning ska vara samhällsrelevant och leda till innovationer som implementeras i praktiken. Kommuner och regioner är en strategisk resurs av ”yttersta vikt” för att målen ska nås, anser SKL.

  • Av: Sten Erik Wreile-Jensen
  • Måndag 11 november 2019

”Kraftsamla inom Life Science i Sverige”

Vetenskapsrådet vill se en statlig kraftsamling kring Life Science. Regeringens kontor för Life Science bör få utökade resurser, och ytterligare satsningar behövs för att främja klinisk forskning, anser myndigheten i sitt inspel till regeringens kommande forskningspolitiska proposition.

  • Av: Kent Björkqvist
  • Fredag 8 november 2019

”Stärk Sveriges unika förutsättningar”

Stiftelsen Forska!Sverige uppskattar att regeringen lyfter hälsa och vård inför den kommande forskningsproposition. Stiftelsen lämnar flera förslag som syftar till att öka kvaliteten på grundforskning, klinisk forskning och därmed hälso- och sjukvården.

  • Av: Sten Erik Wreile-Jensen
  • Torsdag 7 november 2019

KI fördjupar samarbete med Janssen

Karolinska Institutet (KI) och läkemedelsföretaget Janssen fördjupar sitt pågående samarbete inom forskning och utveckling. Det gemensamma forskarlaget ska bland annat använda avancerade analysmetoder för att hitta nya metoder att tidigare kunna identifiera personer som riskerar att drabbas av allvarliga sjukdomar som exempelvis Alzheimers sjukdom och olika cancerformer.

  • Av: Kent Björkqvist
  • Måndag 14 oktober 2019

Hur ska medicinen få mer precision?

Precisionsmedicin kan ge bot och bättre liv för patienter. Men lagar behöver ändras och delning av hälsodata måste öka utan att individers integritet kommer i kläm. Lina Nordquist, riksdagsledamot för Liberalerna, vill se en ny prioritetsutredning så att vården får hjälp att göra rätt.

  • Av: Sten Erik Wreile-Jensen
  • Tisdag 8 oktober 2019

Pionjär inom bioinformatik prisas

Vad är det som gör att vissa kvinnor med riskfyllda genmutationer inte utvecklar bröstcancer? Och varför blir vissa med diabetes blinda, medan andra inte blir det? Bioinformatikprofessorn Søren Brunak har utvecklat avancerade metoder för att lägga pusslet kring hur olika sjukdomar utvecklas. För detta arbete belönas han nu med Eric K Fernströms stiftelses stora Nordiska pris.

  • Av: Ia Wadendal
  • Tisdag 1 oktober 2019

Akademiska läkemedelsprövningar oftast lokala

Kliniska läkemedelsprövningar som initierats av företag bedrivs ofta i flera regioner i landet, medan akademiska läkemedelsprövningar är mer lokala. Det visar en jämförande rapport från Vetenskapsrådet.

  • Av: Sten Erik Wreile-Jensen
  • Fredag 27 september 2019

Tydligare besked om blodsockernivåer vid diabetes

En ny svensk studie ger tydligare besked om vilken nivå på blodsockret hos patienter med typ 1-diabetes som ger ökad risk för njur-och ögonskador.

  • Av: Madeleine Salomon
  • Fredag 20 september 2019

Lasker-pris till forskare bakom Herceptin

Miljontals kvinnor med aggressiv bröstcancer har behandlats med Herceptin, en antikroppbehandling som ger en god prognos för överlevnad och bättre livskvalitet. Nu får de tre forskarna Michael Shepard, Axel Ullrich och Dennis Slamon, det prestigefyllda Lasker-priset för sina upptäckter, och för att de vidareutvecklat antikroppen till en behandling som räddar liv.

  • Av: Ia Wadendal
  • Måndag 16 september 2019

Svensk antikropp mot Alzheimers sjukdom

Kan den svenskutvecklade antikroppen BAN2401 i framtiden bromsa Alzheimers sjukdom? Om tre år förväntas resultaten från en fas 3-studie som inleddes tidigare i år, och bakom forskningen står professor Lars Lannfelt, Uppsala. Alzheimerforskningen är intensiv över hela världen. Just nu prövas cirka 30 läkemedelskandidater i den sista kliniska fasen.

  • Av: Sten Erik Wreile-Jensen
  • Fredag 13 september 2019

Alzheimers hett område trots misslyckanden

Gång på gång har läkemedelsföretagens förhoppningar kring nya läkemedel mot Alzheimers sjukdom grusats. Men enligt professor Lars Lannfelt är detta ganska väntat eftersom det bara är 35 år sedan amyloid-beta, som orsakar sjukdomen, upptäcktes. Tänk på utvecklingen av läkemedel mot höga blodfetter och diabetes, säger han.

  • Av: Sten Erik Wreile-Jensen
  • Onsdag 11 september 2019

Statiner minskade risk för levercancer

En stor svensk studie visade att fettlösliga statiner, läkemedel mot högt kolesterol, är kopplade till lägre risk för levercancer för personer med en kronisk infektion av hepatit B eller C. Det behövs dock mer forskning innan vården kan rekommendera behandling i stor skala, anser professor Jonas F. Ludvigsson.

  • Av: Sten Erik Wreile-Jensen
  • Tisdag 3 september 2019

Starkt stöd för svensk medicinsk forskning

Hela 87 procent av svenskarna tycker att det är viktigt att Sverige är en världsledande nation inom medicinsk forskning. Stödet för att dela sina egna hälsodata för forskning är ännu högre. Det visar en Sifo-undersökning från stiftelsen Forska!Sverige.

  • Av: Kent Björkqvist
  • Tisdag 27 augusti 2019

Regioner och universitet vill se ny biobankslag

Regeringen måste sätta igång processen med att ta fram förslag till en ny biobankslag. Dagens lagstiftning är föråldrad och ett direkt hinder för medicinsk forskning. Det anser Biobank Sverige, samarbetsorgan för regioner, medicinska universitet och branschorganisationer inom Life Science.

  • Av: Kent Björkqvist
  • Torsdag 22 augusti 2019

Bebisar screenas för typ 1-diabetes

Spädbarn med hög ärftlig risk för typ 1-diabetes ingår i en studie som undersöker om oralt insulin kan fördröja eller förhindra sjukdomen. I Sverige erbjuds screeningen än så länge bara i Skåne, men fler regioner kan få chansen framöver.

  • Av: Ia Wadendal
  • Tisdag 20 augusti 2019

Nollvision målet inom barncancer

Vid ett seminarium i Almedalen som arrangerades av LIF, Barncancerfonden och Dagens Nyheter diskuterades utmaningarna i barncancervården och hur Sverige ska lyckas nå visionen om hundraprocentig överlevnad. I fokus var elvaårige Victor som drabbades av cancer 2014.

  • Av: Eva Nordin
  • Torsdag 11 juli 2019

Centrum för hälsodata ska underlätta forskning

Snabbare tillgång till stora mängder hälsodata för forskare, effektivare behandlingsmetoder för patienterna och ökad tillväxt för Life Science-företag i Stockholmsregionen. Det är tankarna bakom regionstyrelsens beslut att inrätta ett centrum för hälsodata i Stockholm.

  • Av: Ia Wadendal
  • Onsdag 26 juni 2019

Nationell handlingsplan behövs för hälsodata

Förutsättningarna för att driva framgångsrik forskning och kliniska studier i Sverige behöver förbättras. Regeringen bör besluta om en nationell handlingsplan för lagring, insamling, delning och användning av hälsodata. Det anser stiftelsen Forska!Sverige i rapporten Agenda för hälsa och välstånd 2019.

  • Av: Boel Halldén
  • Onsdag 29 maj 2019

Allt färre kliniska prövningar i Sverige

Antalet företagsinitierade kliniska läkemedelsprövningar som startades i Sverige minskade under 2018. Därmed fortsätter den negativa trend som funnits under det senaste decenniet, visar preliminära siffror från LIFs FoU-rapport.

  • Av: Kent Björkqvist
  • Fredag 17 maj 2019

Medicinspiral kan ge bättre vård i utvecklingsländer

En medicinspiral i magsäcken kan ersätta stora dagliga doser av antibiotika och underlätta för patienter i utvecklingsländer. Idén med läkemedelsspiralen kläcktes under ett forskningssamarbete mellan KTH i Stockholm och MIT i Boston. Den har testats framgångsrikt på grisar och intervjuer med 300 tuberkulospatienter i Indien visar att det finns en stor acceptans för att prova metoden.

  • Av: Ia Wadendal
  • Tisdag 23 april 2019

Elektronisk hundnos hittar cancer

Ett elektroniskt utandningstest kopplad till mobilen eller datorn för hitta cancer testas nu vid flera medicinska centra runtom i världen. Det är forskare på Israels tekniska universitet Technion i kuststaden Haifa, som ligger bakom en utandningsmätare som med stor tillförlitlighet kan upptäcka cancer innan patienten själv känner av den.

  • Av: Madeleine Salomon
  • Måndag 15 april 2019

Gener kan påverka återhämtning vid stroke

För första gången har forskare visat att vanliga genvarianter hos människan kan vara kopplade till hur det går efter en ischemisk stroke. Tidigare har man sett att generna har betydelse för risken att insjukna i stroke.

  • Av: Madeleine Salomon
  • Torsdag 4 april 2019

Samtal om värdet av kliniska prövningar

Alla parter vill se att fler kliniska läkemedelsprövningar görs i Sverige, men den långsiktiga trenden är ändå nedåtgående. En ny rapport visar att fler studier vore värdefullt för Sverige. Ett seminarium ägnades nyligen åt frågor om hur trenden kan brytas.

  • Av: Sten Erik Wreile-Jensen
  • Tisdag 12 mars 2019

Svensk hjärtstoppsstudie stoppas i Sverige

Världens största kliniska hjärtstoppstudie leds och finansieras av Sverige, men i Sverige får man inte använda läkemedel på medvetslösa i forskning. Vi borde harmoniseras med övriga EU där läkemedel i den här sortens studier är tillåtna, anser Niklas Nielsen, forskare vid Centrum för hjärtstopp i Lund och huvudansvarig för hjärtstoppsstudien.

  • Av: Ia Wadendal
  • Tisdag 19 februari 2019

Forskningssamverkan över Öresund kring barnlöshet

Forskning över gränsen i öresundsregionen har goda förutsättningar att bli världsledande, anser Aleksander Giwercman som leder en flerårig studie kring infertilitet hos män och kvinnor. Ofrivillig barnlöshet är ett växande problem i EU:s medlemsländer och även i andra länder i världen.

  • Av: Ia Wadendal
  • Måndag 18 februari 2019

Svensk forskning bakom ny migränmedicin

Över en miljard människor i världen lider av migrän. Fler än av diabetes, astma och epilepsi – tillsammans. Nu får migränpatienterna sina första nya läkemedel på över tjugo år. Fyra läkemedelsföretag lanserar nya preparat som alla bygger på en upptäckt från Lund.

  • Av: Lisa Kirsebom
  • Fredag 15 februari 2019

Svenska fördelar måste utnyttjas mer

Sverige har både för- och nackdelar när de globala läkemedelsföretagen tittar på vad som krävs för att kliniska prövningar ska förläggas här. Representanter från Life Science-industrin anser att registren och möjligheten till virtuella prövningar är två faktorer som Sverige borde utnyttja mer, framkom vid den nationella konferensen om kliniska studier i Malmö.

  • Av: Ia Wadendal
  • Måndag 11 februari 2019

Pris för revolutionerande cancerforskning

Deras forskning har lett till att tusentals cancerpatienter överlevt. De amerikanska cancerforskarna Brian Druker och Dennis Slamon har revolutionerat cancervården genom att utveckla metoder för målinriktad behandling. Nu belönas de med Sjöbergpriset och en miljon dollar i prispengar från Kungliga Vetenskapsakademin.

  • Av: Ia Wadendal
  • Onsdag 6 februari 2019

Stort värde av kliniska läkemedelsprövningar

Högre kompetens i vården, kunskapsöverföring och positiv effekt på samhällsekonomin – det är effekten av företagsinitierade kliniska prövningar, enligt en ny rapport beställd av LIF. Nu hoppas organisationen på diskussion om hur Sverige kan få fler kliniska studier.

  • Av: Lisa Kirsebom
  • Tisdag 5 februari 2019

Antibiotikaanvändning på rekordlåg nivå

I fjol minskade försäljningen av antibiotika i Sverige med 4,2 procent. Förskrivningen av antibiotika på nationell nivå är den lägsta någonsin. Det visar en färsk rapport från Folkhälsomyndigheten.

  • Av: Boel Halldén
  • Måndag 4 februari 2019

Snabba framsteg för ungt Umeåföretag

Ansökan i maj, intervju i Bryssel i juni och ett positivt beslut i juli. Någon EU-byråkrati handlade det knappast om när läkemedelsföretaget Lipum i Umeå sällade sig till en exklusiv skara med finansiering från forskningsprogrammet Horizon 2020.

  • Av: Fredrik Mårtensson
  • Fredag 25 januari 2019

Genombrottsår för nya läkemedel

Fler nya läkemedel, och fler läkemedel mot sällsynta sjukdomar. Det är tydliga trender i europeiska läkemedelsmyndighet EMAs statistik för 2018. Av de 84 läkemedel som godkändes av myndigheten är 42 helt nya substanser.

  • Av: Madeleine Salomon
  • Torsdag 17 januari 2019

Avtal för snabbare forskningsprojekt

För att snabbare få fram lovande forskningsresultat som kan lindra de neurologiska sjukdomarna MS, spinal muskelatrofi och alzheimers sjukdom har Karolinska Institutet och företaget Biogen slutit ett övergripande samarbetsavtal.

  • Av: Ia Wadendal
  • Måndag 17 december 2018

Pristagare inspirerade av evolutionen

Det är lördag morgon, nästan i gryningen när kemipristagarna George P. Smith, Gregory P. Winter och Frances Arnold levererar sina Nobelföreläsningar i Aula Magna på Stockholms universitet.

  • Av: Madeleine Salomon
  • Onsdag 12 december 2018

Ödmjuka Nobelpristagare föreläste

I helgen höll årets pristagare i medicin sin Nobelföreläsningar på Karolinska Institutet. Det var två mycket lågmälda och ödmjuka herrar som en åt gången äntrade scenen inför en fullsatt aula för att hålla sina föreläsningar.

  • Av: Madeleine Salomon
  • Tisdag 11 december 2018

Mikael Damberg: Sverige bör bygga AI-samarbeten

Det är farligt att bygga diskussionen kring utveckling av AI att det handlar om att maskiner tar över. Ny teknik ska hjälpa människorna, inte ta deras jobb. Vi bör diskutera AI som beslutsstöd i vården, menade Mikael Damberg, närings- och innovationsminister i övergångsregeringen, under Forska!Sverige-dagen.

  • Av: Boel Halldén
  • Onsdag 5 december 2018

Radikala förändringar krävs för AI i vården

För att införandet av artificiell intelligens, AI, inom svensk sjukvård ska gå snabbare krävs ökad kompetens hos ledning och medarbetare, lagstiftning kring data och en radikal förändring av vårdens IT-system. Det framkom under ett panelsamtal under Forska!Sverige-dagen.

  • Av: Boel Halldén
  • Tisdag 4 december 2018

Visa fler artiklar