Det finns fler diabetessjukdomar än typ 1 och typ 2, och så många som var tredje diabetespatient kan ha fått fel diagnos. Det visar forskningen vid Lunds Universitets Diabetescentrum, där 11 000 skånska diabetespatienter deltar i ett världsunikt projekt. Arvsanlagen har stor betydelse för utvecklingen av diabetes och det räcker inte med traditionella metoder för att sätta rätt diagnos på patienten. – Att diagnostisera diabetes genom att bara mäta blodsocker är lite grann som att undersöka en infektion genom att ta febern, säger Leif Groop, överläkare och forskningsledare vid CRC, Clinical Research Centre i Malmö och Lund. Forskarna vid CRC har kommit fram till att det finns ett antal bland- och mellanformer av diabetes, som inte uppfyller de vanligaste kriterierna för typ 1 och typ 2. Två sådana blandformer är LADA och MODY. LADA är precis som typ 1 en autoimmun sjukdom, men eftersom den huvudsakligen drabbar personer i medelåldern och uppåt misstas den ofta för typ 2-diabetes. MODY är en ärftlig form av diabetes som drabbar unga och därmed blandas ihop med typ 1 – men alla patienter med MODY kan inte använda insulin.

Bättre diagnos för skräddarsydd behandling

Leif Groop
Leif Groop
Det kan finnas fler undergrupper till de här formerna av diabetes och CRC:s projekt har som mål att kartlägga vilka de är, och få fram bättre diagnosmetoder där patienten i förlängningen kan få en helt individuell behandling. – Med blodprover och genetiska analyser kan vi göra en mer ingående diagnos där man ser undergrupperna och vilken som är den bästa behandlingen för individen. Det är första steget mot en mer personlig behandling av diabetes, säger Leif Groop. En av de patienter i Skåne som fått en individualiserad behandling är 37-åriga Annika Jönsson från Höör. Sedan hon fick sin diabetesdiagnos vid 19 års ålder har hon tagit insulinsprutor varje dag – något som varit helt i onödan eftersom hon inte har typ 1-diabetes utan istället en variant av MODY. Det upptäcktes av forskarteamet vid CRC då Annika efter 14 år med insulinbehandling fick göra ett gentest.
Diabetikiern Annika Jönsson i Höör med insulinsprutan hon inte längre behöver.
Diabetikiern Annika Jönsson i Höör med insulinsprutan hon inte längre behöver.

Kunde byta insulinet mot tablett efter 14 år

– Jag kunde sluta med sprutorna och övergå till att ta en tablett om dagen, säger Annika Jönsson, som känner sig lättad över att ha fått rätt diagnos. Om några månader kommer den första rapporten från Andisprojektet där alla nya fall av diabetes i Skåne kartlagts sedan 2008. Antalet diabetiker ökar för varje år, och i Skåne beräknas ungefär 10 procent av befolkningen ha någon variant av folksjukdomen.

Världsdiabetesdagen 14 november

Lunds Universitets Diabetescentrum är under den här veckan medarrangör till Världsdiabetesdagen i Malmö, dit experter från hela landet kommer på fredag den 14 november. Under lördagen den 15 november kan allmänheten lyssna på diabetesforskare som presenterar sina upptäckter mellan 10.30 och 16 i Malmö Börshus.
 

Två upptäckta variationer av diabetes

LADA – Latent Autoimmune Diabetes in the Adult – kan drabba personer från 35 år och uppåt som har GDA 65A, antikroppar mot glutaminsyredekarboxylas-65. MODY – Maturity Onset Diabetes of the Young – är en speciell ärftlig form av diabetes som ofta debuterar före 25 års ålder. Sjukdomen karaktäriseras av insulinbrist som orsakas av en genmutation – och diagnosen sätts med gentest. Det finns flera varianter av MODY. Källa: Andisprojektet vid Lunds Universitet

Bilder

CRC. Foto:  Sara Liedholm (omfattas inte av CC. All rights reserved) Leif Groop. Foto: Apelöga (omfattas inte av CC. All rights reserved) Annika Jönsson. Foto: Drago Prvulovic/Malmöbild (omfattas inte av CC. All rights reserved)