Genetiskt modifierade CAR T-celler redo att föras tillbaka till patienten.
CAR T är en immunterapi som framför allt använts inom cancervården, och den är godkänd som rutinbehandling mot lymfom och akut lymfatisk leukemi. Studier under de senaste åren har visat att metoden också kan ge mycket lovande resultat mot autoimmuna sjukdomar som SLE – systemisk lupus erythematosus – och MS, multipel skleros.
De tidigare studier som gjorts av CAR T-behandling mot SLE har visat att upp till 84 procent av de deltagande patienterna har kunnat avsluta sin antireumatiska underhållsbehandling och att sjukdomsaktiviteten därefter antingen varit låg eller försvunnit helt.
Stor internationell studie
Ett 30-tal studier pågår runtom i världen just nu, och Akademiska sjukhuset, Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet ingår i en svensk del av en stor internationell studie. Det amerikanska läkemedelsbolaget Fate Therapeutics tillhandahåller den senaste generationen av CAR T-celler till den kliniska prövningen.
Intresset för att använda den här metoden mot reumatologiska sjukdomar väcktes för fem år sedan när en svårt sjuk SLE-patient fick CAR T-behandling av sin läkare i Tyskland. Efter cellterapin gick patienten in i en nästan fullständig remission och har inte behövt medicinera alls.
– Den här patienten hade fått prova många olika behandlingar men inget fungerade. CAR T visade sig ha en bra effekt, och nu efter fem år är hon fortfarande i remission utan behandling. Det är en helt fantastisk historia som väckte intresse runtom i världen, och sedan dess har många olika studier med både kraftigare och mildare behandling inletts, berättar Dag Leonard, överläkare och docent i reumatologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Han är huvudprövare för den svenska delen av en internationell studie där CAR T-metoden ska provas och utvärderas när det gäller säkerhet och effekt. I Uppsala ska tre patienter – som i likhet med den tyska patienten genomgått behandlingar som inte gett någon bra effekt – rekryteras till studien som håller på i några år framåt. Även Karolinska Universitetssjukhuset och KI kommer att rekrytera ytterligare ett litet antal patienter till prövningen.
Följer patienten noga
Behandlingen ges som en engångsfusion och sedan följs patienten noga. Först får deltagarna i studien sluta med sin pågående behandling – som kan vara till exempel i form av monoklonala antikroppar – och efter förbehandling och infusion med CAR T-celler läggs de in på avdelning i en vecka. Därefter följs de upp med täta besök på den onkologiska avdelningen, som har lång erfarenhet av CAR T-behandling.
– Jag tycker att det finns en fantastisk potential med den här behandlingen. En engångsbehandling som innebär att många kanske direkt går in i långtidsremission, det är ju lovande. Frågan är då om man kan säga att man botat någon – det skulle vara helt nytt inom reumatologin i så fall. Men det får framtiden utvisa, det beror på om effekten finns kvar över tid, om biverkningarna är acceptabla och att kostnaderna inte blir för höga, säger Dag Leonard.
Allogena CAR-T-celler
CAR T-behandlingen som används i studien är baserad på så kallade allogena CAR T-celler – det innebär att cellerna inte kommer från patienten själv, något som är fallet när det gäller cancerbehandling. I stället används en så kallad ”human pluripotent stamcell” som omvandlas till att bli en T-cell. Vid behandling mot SLE så riktas CAR T-cellerna mot patientens B-celler – de celler som producerar auto-antikroppar vid autoimmun sjukdom – och genom att ta kål på en stor del av dessa B-celler så återställs immunförsvaret. Kroppen får helt enkelt en slags ”reset” eller återställning. Fördelen med allogen CAR T-behandling är att den kan finnas tillgänglig på sjukhus och snabbt sättas in vid behov.
– Det går att expandera cellerna så att det räcker till tusentals patienter, och det är dessutom något man kan ha på hyllan på mottagningen. Det går fortare att framställa allogena celler och det blir mycket billigare än proceduren med de autologa som är komplicerad och dyr, säger Dag Leonard.