WHO:s generalsekreterare Tedros Adhanom Ghebreyesus på en presskonferens när han nyligen besökte provinshuvudstaden Bunia.
– Ebola som orsakas av bundibugyo-varianten går att överleva tack vare bra sjukvård och vissa här i Ituri-provinsen har redan återhämtat sig från sjukdomen. Det viktiga är att söka vård och få behandling så tidigt som möjligt, sade WHO:s generalsekreterare Tedros Adhanom Ghebreyesus på en presskonferens när han nyligen besökte provinshuvudstaden Bunia.
Han betonade att han och hans team från Världshälsoorganisationen kommit dit för att lyssna och stötta.
– Vi vill bygga förtroende för det vi gör genom att lyssna på lokalbefolkningen, kvinnogrupper, religiösa ledare, journalister och ungdomar, sade Tedros Adhanom Ghebreyesus.
Ituriprovinsen har drabbats hårdast av ebolautbrottet, och är dessutom sen länge ett område fyllt av konflikter och stor misstänksamhet mellan människor. Att WHO nu satsar på att försöka bygga förtroende hos lokalbefolkningen grundar sig i att vårdteam och Röda Korsets begravningsteam angripits efter att anhöriga inte fått besöka sina sjuka släktingar eller tvätta deras kroppar inför begravningar. Så skedde också i början av det stora utbrottet i Västafrika 2014 till 2016, och lärdomen därifrån är att ta hjälp av inflytelserika personer i de lokala samhällena.
Att ebola som sjukdom ingjuter skräck i människor innebär också att många drar sig för att söka vård och att låta sig testas.
Den ebola-variant som sprids i Kongo-Kinshasa och Uganda – bundibugyo – har bara orsakat mindre utbrott tidigare och det finns inget vaccin eller behandlingar mot sjukdomen i nuläget. Dödligheten beräknas ligga mellan 30 och 50 procent.
Men nu vaknar ett hopp om att tre vaccinkandidater snart ska kunna testas i kliniska försök, och förhoppningsvis därefter användas för att få slut på utbrottet i centrala Afrika.
Den globala hälsoorganisationen Cepi – Coalition for Epidemic Preparedness Innovations – har donerat 60 miljoner amerikanska dollar till tre vaccinproducenter. En är IAVI – International AIDS Vaccine Institute – som arbetar med att modifiera det befintliga ebolavaccinet Ervebo (det fungerar mot den så kallade Zaire-varianten) så att det ska få immunförsvaret att agera även mot bundibugyo. Lovande djurförsök har redan genomförts med denna vaccinkandidat.
Oxford Universitys vaccingrupp arbetar med vaccinkandidaten ChAdOx1 Bundibugyo, som baseras på samma teknologi som covidvaccinet som togs fram av Oxford och Astra Zeneca. Det här vaccinet ska, om det visar sig vara lyckosamt, produceras av Indiens Serum Institute till doser som behövs i kliniska försök.
– Oxford och Seruminstitutet visade förra året under utbrottet av Rift Valley-feber i Mauretanien och Senegal att doser till kliniska tester kunde tas fram på bara sex veckor, något som är mycket snabbare än normalt, sade Richard Hatchett, generaldirektör för Cepi i en intervju med Reuters.
Den tredje vaccinkandidaten mot bundibugyo tas fram av amerikanska Moderna, som använder den mRNA-teknik som nådde framgång under covidpandemin.
– Vi har arbetat på ebola i prekliniska modeller och nått bra resultat, säger Modernas vd Stephane Bancel i en intervju med Reuters.
Cepis Richard Hatchett betonar att den stora utmaningen efter att ett vaccin blivit bedömt som säkert och funktionellt blir att få ut doser till de områden där behovet är som störst.
– Det behövdes 300 000 doser av Ervebo för att få det senaste stora utbrottet 2018 till 2020 under kontroll.
Även den globala vaccinalliansen Gavi och Världsbankens pandemifond skänker pengar till insatserna mot ebolautbrottet i Kongo-Kinshasa och Uganda – 50 miljoner respektive 220 miljoner dollar.