Pandemins effekter märks fortfarande i vården, genom att köerna är längre än de var innan, och att fler väntar på att få vård och besök i den specialiserade vården, enligt Socialstyrelsen.

En uppföljning av lägesbilden i vården till följd av pandemin som Socialstyrelsen gjort visar att regionerna arbetat för att komma i kapp med operationsköerna. Data från patientregistret visar att det gjordes fler specialistbesök och operationer i december 2021 än samma månad 2017–2019. Samtidigt hade fyra av tio patienter väntat på operation i mer än vårdgarantins 90 dagar.

Sevim Barbasso Helmers
Sevim Barbasso Helmers

– Pandemins effekter märks fortfarande i vården, genom att köerna är längre än de var innan, och att fler väntar på att få vård och besök i den specialiserade vården. Samtidigt vet inte vi om alla som har behov verkligen har sökt sig till vården. Vi vet inte vad mörkertalet är, och det är svårt att analysera, säger Sevim Barbasso Helmers som är utredare på Socialstyrelsen.

Emma Spak, sektionschef på avdelningen för vård och omsorg på Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, håller med om att vården fortfarande dras med konsekvenserna av våren 2020.

– Vi har personer som har covid-19 fortfarande, vi har personer som har symptom efter covid-19, och vi har en hälso- och sjukvård där personalen har arbetat extremt intensivt de senaste två åren, både med vaccination, med omhändertagande och med testning. Så det är klart att vården fortfarande påverkas av pandemin, säger hon.

Emma Spak
Emma Spak

Enligt SKR genomfördes lika många operationer, åtgärder och planerade besök i den specialiserade vården 2021 som åren före pandemin. Att vården klarade detta trots en periodvis hög belastning, 11 miljoner PCR-test och nästan 18 miljoner vaccinationer är ett styrkebesked som visar på vårdens stora kapacitet och förmåga, framhåller Emma Spak i ett blogginlägg på SKR:s hemsida.

– Vi ser nu en sakta återhämtning under 2022, men vissa patientgrupper får fortfarande vänta för länge, skriver hon där.

Framför allt är det patienter inom ortopedi, öron-näsa-hals och ögon som väntat länge på åtgärder. Störst är patientgrupperna inom ortopedin, som väntar på knä- eller höftledsoperationer, drygt 30 000, liksom patientgruppen som väntar på operation eller annan åtgärd inom ögonsjukdomen, som gråstarr. Här stod 23 000 personer i kö enligt siffrorna från februari i år.

– Det här behöver vi jobba med. Vi behöver förstå vilka det är som väntar och få ett bättre flöde. Men vi behöver samtidigt säkra att det är de med de största medicinska behoven som får vård. Vården gör ett enormt arbete och producerar väldigt mycket vård men behöver jobba med tillgängligheten. Det är svårt att ta igen, för att kunna ta igen behöver man få upp produktionen ytterligare, och den är personalberoende, resonerar Emma Spak.

Nedgången i vård har påverkat alla åldersgrupper, enligt Socialstyrelsen. Förutom inställda besök och behandlingar tidigt i pandemin så valde många patienter att själva avboka sina besök i vården.

Det är viktigt att regionerna, utöver att beta av vårdköerna, också lägger fokus på insatser som syftar till att stärka tillgängligheten och jämlik hälsa bland befolkningen. Det hälsofrämjande och förebyggande arbetet behöver prioriteras för att minska de ojämlikheter som pandemin fört med sig, skriver Socialstyrelsen i sin samlade lägesbild med förslag till insatser. Regionerna har tidigare i år kunnat söka statsbidrag för till exempel satsningar på mobila team, riktade hälsosamtal, vårdlotsar och regionövergripande upphandlingar av privata vårdgivare.

Med tanke på att smittspridningen fortsätter är det svårt att säga hur de ökade köerna kommer att påverka hälsoläget i befolkningen, hur patienternas vårdbehov kommer att se ut och hur vårdköerna kommer att utvecklas, skriver Socialstyrelsen i sin rapport.
Någon prognos över när pandemins effekter på vården är svår att ge konstaterar Sevim Barbasso Helmers och Emma Spak, som säger:

– Vi vet inte hur länge vi kommer att ha en påverkan av pandemin, vi vet inte hur covid kommer att bete sig framöver. Nu ska vi vaccinera nya grupper igen. Kommer vaccinationer att bli en återkommande uppgift i hälso- och sjukvården? Och kommer det att finnas långsiktiga effekter av pandemin?