Vårdval och vårdgaranti har inte ökat tillgängligheten för de svagaste patienterna

I sin granskning av valfrihetsreformerna i primärvården konstaterar Riksrevisionen att makt har flyttats från politiker och tjänstemän till patienterna. Men det är de resursstarka patienterna som tagit för sig mest. Riksrevisionen menar att reformerna och ersättningssystemen inte lyckats förena medborgarnas efterfrågan med att vården ska styras utifrån etiska principer formulerade i hälso- och sjukvårdslagen. Bristande tillgänglighet för patienter har varit den viktigaste anledningen till reformer som vårdgaranti och vårdval i primärvården. I granskningen konstaterar Riksrevisionen att det har tillkommit vårdcentraler och bättre kontaktmöjligheter. Men det mesta av förbättringarna inträffade före reformerna. Den fria etableringen har lett till fler vårdcentraler – men de har främst hamnat i befolkningstäta, socioekonomiskt starka områden där vårdbehoven generellt är lägre, konstaterar rapporten. Nerläggningar har framför allt drabbat områden med större vårdbehov.

Kontinuiteten är sämre

Behovet av hyrläkare är stort i hela landet och därmed uppstår problem med kontinuitet. Riksrevisionen menar att det är svårt att mäta, men anser att förutsättningarna för bra kontinuitet har försämrats sedan valfrihetsreformerna infördes. Många nya besökare med lindriga medicinska besvär har tillkommit i primärvården, men samtidigt blir besöken av de svårast sjuka färre. I Region Skåne fanns 1 700 individer med svår sjukdom som inte träffade läkare under en tvåårsperiod – samtidigt som 47 000 nya besökare kom med lindriga eller självläkande symptom. En tanke från regering och riksdag var att reformerna skulle minska skillnaderna mellan de olika landstingens vårdvalssystem. Så är inte fallet, enligt rapporten. Det råder fortfarande skillnader i både uppdrag och villkor för ersättning till vårdgivare. Inte heller har ambitioner om ökad öppenhet kring primärvårdens resultat infriats.

Nytänkande lyser med sin frånvaro

Att det har blivit fler privata vårdgivare inom den offentligt finansierade primärvården tycks inte ha stimulerat till nytänkande. Riksrevisionen tror att en förklaring är att kraven från stat och landsting varit alltför styrande, något som hämmat nytänkande och nya arbetssätt. Ersättningssystemen i landstingen har styrt mot att premiera det som är lätt att mäta, exempelvis antalet besök. I landsting där diagnoser påverkar ersättningen har det inträffat att patienter fått irrelevanta diagnoser. Att patientens val kan få ekonomiskt negativa effekter riskerar att ickemedicinska faktorer försvårar vårdpersonalens fokus på patientens medicinska behov vid besök. I rapporten rekommenderar Riksrevisionen regeringen att

• Göra utformningen av vårdvalssystemen för primärvården enhetliga. Ersättningssystemen bör vara så enkla som möjligt och styra mot vårdens etiska principer. Primärvårdsuppdraget ska inte heller definieras för brett.
• Verka för att hälso- och sjukvårdens undantagsbestämmelse om särbehandling används. Landstingen bör stödja etablering i områden med högre sjuklighet och lägre socioekonomisk standard.
• Ge ansvariga myndigheter ett tydligt uppdrag att följa upp primärvården inför rapportering till riksdagen och kommande beslut om primärvården.

 

Bilder

Vägskylt som visar till ”Vårdcentral”. Public domain – Transportstyrelsen. Omslag ”Primärvårdens styrning – efter behov eller efterfrågan?”. Riksrevisionen (omfattas inte av CC. All rights reserved)