Läkarbristen består inom primärvården. Läkarförbundets granskning visar att målet om en läkare per 1 100 invånare inte uppnås i någon region.
De regionala skillnaderna är stora och täcker exempel på att även små glesbygdsregioner kan lyckas rekrytera läkare, visar Läkarförbundets granskning med en enkät som gick ut till drygt 1200 vårdcentraler.
Riktvärdet 1 allmänläkare per 1100 invånare sattes av Socialstyrelsen 2022. Läkarförbundet ser nuvarande läkartäthet som ett stort misslyckade för regionerna.
– Trots att Sverige i ett decennium haft en lagstiftning som ska ge patienter rätt till en fast läkarkontakt går utvecklingen trögt. Regeringen behöver ställa tydligare krav på regionerna, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande för Läkarförbundet.
Många läkare fattas
I en tidigare studie har Läkarförbundet beräknat att det fattas 4 400 specialistläkare i allmänmedicin.
I en analys från 2024 gjordes bedömningen att läkartätheten i primärvården var så låg som 1 per 2 100. Men Läkarförbundet manar till försiktighet med jämförelser: förra uträkningen byggde på data från myndigheter, den studie som nu presenterats har sin grund i svar från vårdcentraler.
Med en svarsfrekvens på 71 procent misstänker Läkarförbundet också att det är vårdenheter med svag bemanning som utgör bortfallet och att läkartätheten i verkligheten är sämre än 1 per 1 750.
En ökning av antalet ST-läkare i allmänmedicin under senare år kan dock delvis förklara en ökning av antalet doktorer inom primärvården, enligt förbundet.
Svårt rekrytera i glesbygd
Studien från Läkarförbundet visar på en stor spännvidd i läkartäthet, från Jämtland-Härjedalens 1 specialist per 1 275 invånare till drygt 1 per 2 300 i Västernorrland och Örebro.
Trots att Jämtland och Gotland har högst läkartäthet så är det allmänna mönstret att det är svårare att rekrytera läkare till glesbygdsregioner och offentligt drivna vårdcentraler.
Läkarförbundet gör också en koppling mellan ”patientnöjdhet” och hög läkartäthet efter att ha jämfört med resultat från NPE, nationella patientenkäten.
Ett exempel är mindre, privata vårdcentraler som inte tillhör en koncern. De ligger högst i läkarbemanning och har flest nöjda patienter.
– Att alla svenskar ska kunna välja en namngiven läkare är den enskilt viktigaste åtgärden för att förbättra kontinuiteten och tillgängligheten i vården. Regeringen behöver sätta ett hårdare tryck på regionerna, genom att ställa tydligare krav hur medlen används och ta initiativ till en skärpt lagstiftning som innebär att invånare listas på läkare, säger Sofia Rydgren Stale.
Stora utmaningar i Västernorrland
Enligt Läkarförbundet har endast tre regioner – Stockholm, Uppsala, Gotland – en handlingsplan med tidssatt mål för att nå riktvärdet 1 per 1100.
Region Västernorrland har enligt studien 1 specialist per 2 309 invånare. I en kommentar till P4 Västernorrland kopplar moderata regionrådet Viktoria Jansson situationen till den infekterade sjukhusdebatten om Sollefteå sjukhus, som är det minsta av regionens tre sjukhus.
– Vi vet att vi har den dyraste sjukhusvården i hela Sverige och vi har den lägst finansierade primärvården. Och vi behöver göra en förflyttning av pengar, resurser och vård från tre sjukhus ner till våra vård- och hälsocentraler, säger Viktoria Jansson.
Läkarförbundet föreslår ett antal åtgärder som kan förbättra situationen:
- Fler små och läkardrivna vårdcentraler.
- Lagstiftning om att patienter ska listas på en fast läkare – nuvarande lagkrav är listning till vårdcentral.
- Större resurser för att bygga ut primärvården.
- Krav på regionerna att jobba strategiskt för att nål målet 1 läkare per 1 100 invånare.