Sjukvården i Ukraina är under hård press med ett stort antal skadade i kriget. Här opereras personer som skadats i en granatattack i staden Mariupol, vid en förlossningsenhet omgjord till akutmottagning.
Sjukvården i Ukraina har skickat en detaljerad lista till EU med uppgifter om vilka läkemedelssubstanser som är högst prioriterade. Det gäller bland annat antibiotika, smärtstillande preparat, insuliner och olika läkemedel för traumavård. Det fortsatta arbetet med att snabbt få fram mediciner till Ukraina leds av EU-myndigheten HERA, som samverkar med den europeiska läkemedelsbranschen, EFPIA. I Sverige är det krismyndigheten MSB som är kontaktpunkt för samverkan med HERA.
Bengt Mattson, sakkunnig inom läkemedelsförsörjning på Lif – de forskande läkemedelsföretagen, betonar värdet av samordning på EU-nivå kring vilka läkemedel som ska prioriteras och hur leveranserna ska genomföras.
– Alla kan inte göra allting och det gäller inte minst transporterna - man kan exempelvis notera att Röda Korset tackat nej till läkemedelsdonationer. Det bästa vore att alla svenska aktörer stödjer EU-samarbetet med HERA som ansvarig EU-myndighet för läkemedel och andra hälso- och sjukvårdsinsatser till Ukraina, säger Bengt Mattson.
Oklarheter i regelverk
Vid en pressträff på onsdagen meddelade socialminister Lena Hallengren tillsammans med generaldirektörerna för Socialstyrelsen och Läkemedelsverket att Sverige kommer att skicka en stor mängd sjukvårdsmateriel till Ukraina, som olika bandage, droppslangar och venkatetrar.
När det gäller donationer av läkemedel finns oklarheter i regelverken. Nätapoteksbolaget Apotea var tidigt ute med krav att regeringen ska agera för att underlätta läkemedelsleveranser till Ukraina. Regelverket sätter bland annat hinder för donation av läkemedel med utgångsdatum inom fyra månader.
– Regeringen och berörda myndigheter ser nu skyndsamt över vilka åtgärder som kan behöva vidtas för att möjliggöra eventuella försändelser från Sverige av läkemedel som kan undvaras, sade Lena Hallengren vid pressträffen.
Läkemedelsverket betonade samarbetet med den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA utifrån en inriktning att stödja en krigsdrabbad region ”i så stor utsträckning som det går”.
– Vi stödjer aktörer med råd och kunskap och bland annat diskuterar vi möjliga undantag från regelverket men också att visa möjligheter som finns inom regelverket, sade generaldirektör Björn Eriksson med tillägget att frågor kring transport, förvaring och mottagande har särskild prioritet.
Pär Svärdson är vd för Apotea:
– Det känns ju väldigt märkligt att tvingas destruera läkemedel i Sverige när behoven är så stora i Ukraina. Det är positivt att regeringen och myndigheter nu tittar på frågan om undantag och det jag önskar nu är att man blir klara mycket snabbt. Risken är annars stor att vägarna in till Kiev stängs. Vi behöver också besked i branschen för samordning av leveranser från alla apotek.
Bengt Mattson menar att frågan är högaktuell även för enskilda läkemedelsföretag och vårdgivare och hoppas att regeringen tar ett helhetsgrepp kring möjligheterna att donera läkemedel.
– Apotek kan nog ge bort läkemedel och vi upplever att det blivit lite för snävt fokus når diskussionen hittills har gällt kort, fortsatt hållbarhetstid på läkemedel, säger Bengt Mattson.
– Det finns vissa juridiska frågeställningar vad gäller donationer från läkemedelsföretag och regioner som snabbt bör klarläggas och där behöver regeringen agera.
Ingen brist i Sverige
Läkemedelsverket gör också bedömningen att det i nuläget inte finns någon risk för brist på läkemedel i Sverige men varnar för att hamstring kan förändra situationen.
– Vi har nära dialog med apotek och förskrivare och följer utvecklingen noga för att undvika en situation där läkemedel tar slut, säger Björn Eriksson.
Lif instämmer i myndighetens bedömning om låg risk för en bristsituation på kort sikt. Bengt Mattson påpekar bland annat att varken Ryssland eller Ukraina är stora producentländer för europeisk läkemedelsmarknad.
– I ett längre perspektiv är det svårt att överblicka krigets och olika sanktioners påverkan på världshandel och läkemedelsförsörjning. En mängd saker kan påverka som tillgången till insatsvaror, vilka distributions- och transportvägar som är möjliga och inte minst eventuella restriktioner mot Europa från viktiga producentländer som Kina och Indien om de skulle välja att ställa sig på Rysslands sida i konflikten, säger Bengt Matsson.
Fotnot: Via hemsidan FASS.se kan man enkelt se vilka apotek i Sverige som har ett visst läkemedel i lager.