Folkhälsomyndigheten fick i slutet av juni i uppdrag av regeringen att granska om det LIF-modellen för ersättning av nya antibiotika kan testas i praktiken. Modellen avser att både skapa incitament för att tillhandahålla nya antibiotika i Sverige och att komma runt problemet med att för få nya antibiotika utvecklas eftersom det idag inte lönar sig.

– Det som är riktigt spännande är att vi i Sverige kan vara först med att i praktiken försöka lösa den här problematiken, säger Karolina Antonov, chefsanalytiker på LIF och en av dem som arbetat fram det förslag som regeringen nu vill testa.

Andra länder intresserade

LIF har tagit fram tillsammans med medlemsföretagen AstraZeneca, MSD, GlaxoSmithKline och Astellas som alla är verksamma inom antibiotikaområdet. I den föreslagna antibiotikamodellen (läs mer här) föreslås värdet av att "addera ett nytt verktyg i verktygslådan" mätas. Det skiljer sig från traditionell hälsoekonomisk värdering där värdet av att "ersätta ett befintligt verktyg i verktygslådan" ligger till grund för läkemedelsprissättningen. Betalningsmodellen har flera olika komponenter, som syftar dels till att företag ska känna det vara rimligt att hålla ett läkemedel som ska användas i synnerligen liten omfattning tillgängligt på marknaden, och dels en takpriskonstruktion för att landstingen ska säkras mot alltför stora utgifter om läkemedlet på grund av sjukdomsutbrott plötsligt trots allt ska användas i större omfattning (se även faktaruta).

– Fungerar det så tror vi att det kan inspirera andra länder så att modellen får spridning. Jag känner till att det finns intresse exempelvis från Norge och från Storbritannien för modellen. Det är också möjligt att modellen kan skapa incitament att tillhandahålla vissa äldre läkemedel som inte finns på den svenska marknaden idag eftersom det inte lönar sig för företagen, säger Karolina Antonov.

Sverige i framkant

Den svenska regeringen har antibiotikaresistens som ett prioriterat område, och sjukvårdsminister Gabriel Wikström har tagit en rad initiativ på området. I samband med ett LIF-seminarium i Almedalen höll ministern ett långt tal som underströk regeringens engagemang inom antibiotikaområdet och det globala hälsohot antibiotikaresistens utgör.

Sverige har länge varit engagerat i frågan inom Världshälsoorganisationen (WHO) och den 24 augusti invigdes vid Folkhälsomyndigheten ett nytt internationellt centrum för antibiotikaresistens, WHO Collaborating Centre for Antimicrobial Resistance Containment. Centret ska ge stöd åt WHO i arbetet för att bromsa utvecklingen av antibiotikaresistens. Arbetet handlar bland annat om att få fram resistensdata av hög kvalitet. Centret ska också medverka i utvecklingen av WHO:s globala övervakningsprogram för antibiotikaresistens, GLASS.

– I och med centret har vi bättre förutsättningar att bidra till att bekämpa och förebygga antibiotikaresistens även på den internationella arenan. Att verka på global nivå och bidra med de rika erfarenheter och resurser vi har i Sverige är viktigt då inget land kan bekämpa problemet på egen hand, säger Sonja Löfmark, projektledare för centret i ett uttalande.

FN-toppmöte om antibiotika

De senaste åren har en lång rad larmrapporter lagts fram kring det konkreta hälsohot som antibiotikaresistens utgör. Den senaste i raden var den brittiska så kallade O'Neill-rapporten som varnade för astronomiska kostnader och allvarliga hälsoeffekter vid uteblivna åtgärder. 

Många hoppas att trycket på kraftfulla globala åtgärder mot antibiotikaresistens ökar ytterligare när världens stats- och regeringschefer träffas för ett särskilt FN-toppmöte i New York om antibiotikaresistens i samband med Generalförsamlingen den 21 september. Det är mycket ovanligt att enskilda hälsofrågor diskuteras på högsta möjliga nivå. Tidigare har endast hiv, ebola och kroniska sjukdomar, tagits upp på särskilda toppmöten i FN.