Influensa är en sjukdom som är tämligen lindrig för fullt friska individer. Men för äldre, gravida och personer med en rad olika sjukdomar kan en influensa innebära livshotande komplikationer. Vaccin kan skydda mot influensa.
Sedan slutet av 1970-talet har så kallat trivalent vaccin använts mot influensa. Vaccinet skyddar mot två influensa A-typer och en influensa B-typ. Under de senaste tio åren har fyra olika virusstammar cirkulerat över världen, två A-typer och två B-typer. Olika typer kan dominera från år till år vilket kan leda till att säsongens vaccin har olika stark skyddseffekt hos befolkningen. Ibland ingår skydd mot den vanligaste B-typen i säsongens vaccin och ibland inte.
Det är Världshälsoorganisationen WHO som åtta, nio månader före inledningen av säsongens vaccinationer beslutar vilka virusstammar som ska ingå i säsongens vaccin. Besluten kan se olika ut för norra och södra halvklotet. Sammansättningen av virusstammarna kan variera från land till land vilket innebär att skyddseffekten kan bli olika hög i olika länder på norra halvklotet.
Risk att ”fel” virus dominerar
Den svagaste skyddseffekten uppstår de år som ”fel” B-virus är framträdande, det vill säga det som saknas i det trivalenta vaccinet. Folkhälsomyndigheten har kartlagt hur effektiva säsongsvaccinerna har varit de senaste 22 säsongerna. Myndighetens slutsats är att virus av A-typ dominerat 15 gånger medan B-typer dominerat 3 säsonger och under fyra tillfällen har fördelningen mellan typerna varit relativt jämn. Under fem säsonger har vaccinet inte skyddat mot den vanligaste B-typen.
Sedan några år finns vaccin som skyddar mot de fyra olika virustyperna, så kallade tetravalenta vaccin. Folkhälsomyndigheten bedömer att tetravalenta vacciner är kostnadseffektiva eftersom en högre skyddseffekt hos dem minskar behovet av sjukvård mer än de trivalenta vaccinen. Myndigheten bedömer också att tetravalenta vaccin är på väg att ersätta trivalenta.
Influensa ingår inte i det nationella vaccinationsprogrammet. Det innebär bland annat att även om många landsting erbjuder vaccination till reducerat pris, eller till och med gratis, för riskgrupper, så ser tjänsterna olika ut i landet (se faktaruta).
För få vaccineras
Generellt sett är det såklart bra att mer heltäckande vacciner ersätter vaccin som ger skydd mot färre typer av influensavirus, tycker Bengt Mattson, sakkunnig på LIF, de forskande läkemedelsföretagen. Men han är bekymrad över att WHO:s rekommendationer om hur stor andel i riskgrupperna som bör vara vaccinerade inte uppnås.
– Sverige har ett väl fungerande nationellt barnvaccinationsprogram där nästan alla barn vaccineras. Men för vuxna och för riskgrupper är deltagandet inte alls i närheten av det som rekommenderas av folkhälsoskäl av WHO. Inte ens hälften av de som är 65 år och äldre vaccineras. Uppenbart måste landstingen och regionerna bli mycket mer aktiva så att andelen vaccinerade stiger, säger han.
Diabetiker, personer med kronisk hjärt- och lungsjukdom, med lever- eller njursjukdom tillhör medicinska riskgrupper som bör vaccineras. Men enligt en sammanställning som gjorts av smittskyddet i Stockholms läns landsting var det endast mellan 3 och 10 procent av sådana patienter som vaccinerades mot influensa under säsongen 2017–2018.
Pensionärsorganisationerna PRO och SPF Pensionärerna föreslog i en rapport 2015 att det införs ett nationellt vaccinationsprogram för äldre efter den modell som fungerat så bra för barn.
– PRO och SPF Pensionärerna har helt rätt. Det behövs ett nationellt program med genomtänkt struktur och organisation för information, kallelser med mera. En särskild utmaning är att influensavaccin måste ges varje år eftersom de cirkulerande virusstammarna ser olika ut olika år. I Sverige värdesätter vi ofta preventiva, det vill säga förebyggande, insatser högt. Det borde även gälla för vaccin till äldre, säger Bengt Mattson.