Regionernas ekonomi ser dyster ut kommande år, enligt SKRs ekonomirapport.
Förra årets resultat för regionsektorn – plus åtta miljarder kronor – ger visserligen andrum.
Men det är en tillfällig ljusning. SKR, Sveriges kommuner och regioner, bedömer att det ekonomiska resultatet nu vänder stadigt nedåt mot ett underskott på sex miljarder kronor 2029.
Samtidigt bär 10 av 21 regioner med sig negativa balanskravsresultat som behöver återställas för att uppfylla lagkrav.
Det är framför allt demografin med fler äldre och den medicintekniska utvecklingen som sätter press på regionernas ekonomi.
– Det demografiska trycket är högre för regionerna med vårdkostnader för äldre, summerade SKR:s chefsekonom Emelie Värja när vårens ekonomirapport presenterades.
Samtidigt har regionerna i snitt en årlig kostnadsökning på 0,6 procent utöver demografiska förändringar, räknat i fasta priser.
– Det är en effekt av den medicintekniska utvecklingen som gör att vi kan bota fler och förbättra vården. En fantastisk utveckling på individnivå men utmanande kostnadsmässigt för regionerna, sade Emelie Värja.
Hyfsade siffror för 2025
För 2025 blev det samlade resultatet ändå hyfsat för regionerna. Högre statsbidrag och lägre pensionskostnader gjorde att budgeterade en miljard kronor i överskott landade på åtta miljarder. Det var också en rejäl förbättring jämfört med 2024 – minus tio miljarder kronor.
Men redan i år väntas resultatet för regionsektorn sjunka till fyra miljarder kronor. Fyra regioner har budgeterat för ett negativt resultat eller kring noll.
Samtidigt räknar SKR med att regionerna måste skapa ekonomiskt utrymme för ökade investeringar.
– Mycket av välfärden byggdes på 60- och 70-talen med en teknisk livslängd på fastigheterna, bland annat sjukhus, som går mot sitt slut, sade Emelie Värja under presskonferensen.
Regionernas investeringar har inte legat på samma nivå som inom kommunsektorn.
– Men det finns ett stort underliggande behov att investera i sjukhus och vårdcentraler och där man också behöver ta hänsyn till nya arbetssätt inom vården. Det ställer krav på starka finansiella resultat för att upprätthålla en långsiktig stabilitet i regionsektorn, sade Emelie Värja.
Läkemedelskostnader ökar måttligt
På läkemedelsområdet konstaterar SKR att kostnaden inom läkemedelsförmånen hade en lägre ökningstakt 2025 – fyra procent – jämfört med tidigare. Kostnaderna för 2026 ser också ut att bli lägre än läkemedelsöverenskommelsen.
Effekterna av patentutgångar och ökad priskonkurrens, särskilt för hjärt- och kärlläkemedel, bedöms ligga bakom utvecklingen.
SKR lyfter även gen- och cellterapier som ”nya kostsamma läkemedelsterapier med osäker behandlingseffekt på längre sikt”. Enligt SKR kan osäkerheten försvåra ett ändamålsenligt införande i hälso- och sjukvården.
”SKR har därför efterlyst ett statligt delansvar för vissa läkemedelsterapier. Det finns även ett behov av att se över dagens system för prissättning och subvention, där priskonkurrensen i flera delar bedöms fungera bristfälligt.”, skriver SKR i ekonomirapporten.