EU har antagit life science-strategi

EU-kommissionärerna Ekaterina Zaharieva Olivér Várhelyi presenterade på onsdagen EU:s nya strategi för life science. Båda betonade Europas styrkor på området, men också de svagheter som gör att EU riskerar att halka efter i det globala innovationsracet. De gav en känsla av krismedvetenhet – EU behöver agera snabbt och kraftfullt för att säkra sin konkurrenskraft inom life sciences. Kommissionär Várhelyi underströk särskilt behovet av en omfattande översyn av det europeiska regelverket. Han konstaterade att läkemedelspaketet och den kritiska medicinakten redan är på plats. I dag tar det enligt honom alltför lång tid att få nya produkter godkända, vilket hämmar både innovation och patientnytta.

Strategin vill bygga ett mer sammanhållet ekosystem för life sciences i Europa. Trots världsledande forskning har EU problem med att omsätta vetenskapliga genombrott i konkreta lösningar som snabbt kan marknaden. Fragmentering mellan länder och discipliner bromsar utvecklingen. 

Kommissionen kommer att utarbeta en EU-investeringsplan för att underlätta finansieringen av kliniska prövningar i flera länder och stärka den europeiska infrastrukturen för klinisk forskning. Strategin kommer att mobilisera upp till 100 miljoner euro inom ramen för arbetsprogrammen för Horisont Europa 2026–2027 för att utveckla och införa mikrobiombaserade lösningar. Dessutom kommer 250 miljoner euro att mobiliseras för sektorsövergripande livsvetenskaplig teknik, för att stödja utvecklingen av nya produkter som driver industriell innovation och hållbarhet, inklusive nya metodologier, nya molekyler, avancerade material och effektivare biologisk tillverkning.

För att påskynda marknadstillträdet för innovationer inom biovetenskap kommer kommissionen att föreslå en EU Biotech Act som kommer att skapa ett mer innovationsvänligt ramverk inom biotekniksektorerna. Kommissionen kommer också att lansera en matchmaking-plattform för att sammanföra nystartade företag, industri och investerare.

Kommissionen kommer att mobilisera 300 miljoner euro för att stimulera upphandling av innovation inom livsvetenskaper inom områden som anpassning till klimatförändringar, nästa generations vacciner och prisvärda cancerbehandlingar. Kommissionen kommer också att inrätta en samordningsgrupp för life science, på samma sätt som Sveriges life science-kontor i regeringskansliet, för att samordna politik och finansiering mellan olika sektorer och stödja samarbetet med viktiga aktörer, däribland industrin och medborgarna.

Ekaterina Zaharieva, kommissionär med ansvar för nystartade företag, forskning och innovation säger i en kommentar:

– Vetenskap förändrar liv, men bara om vi stöder människorna bakom den. Med denna strategi gör Europa just det – stödjer life science från laboratorium till marknad, stöder nystartade företag, påskyndar marknadstillträdet och bygger förtroende. Vi ser till att djärva idéer inte stannar i labbet, utan förbättrar livet här i Europa. Detta kommer inte bara att förbättra våra medborgares liv, utan också göra Europa till en mer attraktiv och konkurrenskraftig plats för livsvetenskapsföretag att investera, innovera och växa. 

Torsdag 3 juli 2025

Nationell läkemedelslista – fortsatt utveckling

Den särskilda utredaren om Nationell läkemedelslista har i ett betänkande bland annat analyserat och tagit ställning till om och hur uppgifter om ordination och administrering av sådana läkemedel som patienter får vid behandling inom hälso- och sjukvården, inklusive vacciner, kan läggas till i nationell läkemedelslista. I betänkandet föreslår utredningen bland annat att dessa uppgifter om rekvisitionsläkemedel ska omfattas. Vidare föreslås att uppgifter om vissa administrerade läkemedel med långvarig effekt bör samlas i ett nationellt register. Uppgifter om genomförda vaccinationer bör vara en del av den nationella infrastrukturen tillgänglig för vårdpersonal och patient.

Torsdag 19 juni 2025

Halv miljard ska korta köer

Regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att fördela och följa upp 507,5 miljoner kronor i prestationsbaserade medel till regionerna under 2025. Syftet är att öka antalet operationer inom grå starr, höftproteser och framfall – och därmed korta vårdköerna. Socialstyrelsen ska betala ut medlen till de regioner som ökar sin vårdproduktion jämfört med tidigare år. Uppdraget omfattar även att följa upp resultaten och regelbundet rapportera till Socialdepartementet om utvecklingen i varje region. Uppdraget är en fortsättning på den satsning som regeringen presenterade i mars 2025 (S2025/00401), där 497 miljoner kronor aviserades för att öka antalet operationer inom samma områden. 

Torsdag 19 juni 2025

Sverige ger 130 miljoner till WHO

Sverige ger ett obundet frivilligt bidrag till Världshälsoorganisationen (WHO) via Sida för 2025. Det är ett stöd på 130 miljoner kronor till WHO:s viktiga arbete för bättre hälsa runt om i världen, inte minst för de människor som befinner sig i utsatta länder och svåra humanitära situationer. Sveriges bidrag ges i syfte att stötta WHO i deras prioriterade arbete med att bekämpa spridningen av smittsamma sjukdomar, stärka hälso- och sjukvårdssystem samt säkerställa alla individers fulla åtnjutande av sexuell och reproduktiv hälsa (SRHR). Det svenska bidraget stärker även WHO:s normativa och kunskapsgenererande arbete inom prioriterade områden som bekämpningen av antimikrobiell resistens och ökad tillgång till vaccinationer, vilket är av stor vikt för Sverige. WHO innehar dessutom en viktig roll i det globala humanitära systemet som samordnare inom hälsoområdet, inte minst i Ukraina.

Torsdag 5 juni 2025

Kompetenslyft i vården

Utredningen om behörighet och yrkesreglering inom hälso- och sjukvård och tandvård föreslår att fortbildning blir ett lagkrav för både arbetsgivare och vårdpersonal. Utredningen föreslår att vårdgivare från 2028 ska vara skyldiga att erbjuda regelbunden fortbildning, och att all legitimerad personal får en uttrycklig skyldighet att delta. Fortbildningen föreslås dokumenteras i den årliga patientsäkerhetsberättelsen – ett dokument som vårdgivare upprättar varje år för att redovisa sitt arbete med att förebygga vårdskador och säkra kvaliteten i vården. Ett annat förslag är att införa Vårdprofessionslyftet – ett nytt nationellt system där staten köper vidareutbildningar från lärosäten och arbetsgivare får statsbidrag för att personal ska kunna studera på deltid. 

Torsdag 5 juni 2025