Flera globala chefer varnar för negativa konsekvenser i Europa av den amerikanska läkemedelspolitiken.
Som Life-time tidigare rapporterat visar en undersökning bland Lif:s forskande läkemedelsföretag att lanseringar av nya läkemedel kan försenas eller helt utebli som en följd av Trumps prispolitik kring läkemedel, främst via instrumentet MFN, Most Favoured Nation. Över hälften av de tillfrågade 35 medlemsföretagen uppger att de sannolikt kommer att avstå från att lansera vissa nya läkemedel i Sverige de kommande tre åren.
Flera av de globala läkemedelsbolagens vd:ar luftar samma farhågor i intervjuer. I en intervju med den amerikanska ekonomikanalen CNBC säger Novartis vd Vas Narasimhan att europeiska regeringar måste agera snabbt när det gäller att ”belöna innovation”.
– Annars riskerar vi att se en situation där lanseringar i Europa fördröjs och de patienter som behöver de här medicinerna kommer inte att få dem, säger Vas Narasimhan.
Han poängterar att Novartis vill undvika ett sådant läge, men är kritisk mot att EU-regeringarna agerar alldeles för långsamt.
– MFN kommer att slå igenom inom de närmaste 18 månaderna och jag tycker att det verkar saknas en insikt hos europeiska regeringar om vilken omfattande påverkan den kommer att få, säger Vas Narasimhan.
Han tycker också att det är mycket oroande att den tyska regeringen föreslagit fler besparingar i landets sjukvårdssystem – bland annat genom att rabattera patenterade läkemedel.
Ett byråkratiskt Europa
Thomas Schinecker, vd för Roche, är även han djupt kritisk till att EU:s regeringar inte tar itu med frågan – i en intervju med nyhetsbyrån Reuters säger han att Europa ligger långt efter och håller på att förlora kampen om en värdefull industri:
– Den häpnadsväckande byråkratin och överregleringen i Europa håller tillbaka innovation och underminerar en av regionens få industriella krafter. Läkemedelsindustrin är en av de industrier som EU verkligen har nytta av, men de (regeringarna) måste fatta rätt beslut, säger Thomas Schinecker.
USA mest lönsamma marknaden
Det som står på spel för läkemedelsbolagen är att MFN innebär att de amerikanska prisnivåerna på läkemedel knyts till de lägsta nivåerna i jämförbara rika länder – till exempel i Europa, bland annat Sverige, där prisnivåerna är mycket lägre än i USA. USA är den mest lönsamma marknaden för läkemedelsbolagen men MFN kan alltså leda till att intäkterna i landet minskar. Ökade investeringar och lanseringar i USA kan därför vara att föredra framför att satsa på Europa.
Astra Zenecas vd Pascal Soriot har tidigare sagt i en intervju med CNBC att ”om gapet mellan de amerikanska priserna och priserna i ett referensland blir alltför stort så kommer bolaget inte att kunna lansera läkemedel i referenslandet”.
Storbritannien, som inte är med i EU, är ett av få länder som agerat relativt snabbt efter att MFN presenterats – den ”speciella relationen” med USA har blivit varmare genom ett nytt avtal på läkemedelsområdet. Avtalet innebär att Storbritannien slipper USA-tullar och i i utbyte kompenserar genom att höja priserna på läkemedel inom det offentligfinansierade NHS, National Health Service.
AstraZeneca återupptar investeringar
Det amerikansk-brittiska avtalet innebär att de två läkemedelsbolagen Astra Zeneca och Boehringer Ingelheim återupptar sina tidigare skrinlagda planer på investeringar i Storbritannien. Astra Zeneca satsar 300 miljoner brittiska pund på bland annat en utbyggnad av Cambridge Biomedical Campus, och Boerhringer Ingelheim i sin tur investerar 150 miljoner brittiska pund i en AI-forskningshubb i Kings Cross.
– Bägge satsningarna innebär att Storbritanniens position som global destination för investeringar i life science har återupprättats. Bara för sex månader sen såg det annorlunda ut. Flera stora bolag hade då pausat eller dragit tillbaka viktiga investeringar, eftersom de inte ansåg att affärsklimatet i vårt land var tillräckligt bra. Läkemedelsavtalet har förändrat industrins syn på Storbritannien, säger Richard Torbett, chef för läkemedelsindustrins brittiska intresseorganisation ABPI.