Den amerikanska politiken på läkemedelsområdet kan få negativa konsekvenser för svenska patienters tillgång till nya läkemedel, visar en undersökning från Lif.
Den amerikanska politiken för att sänka läkemedelspriserna i USA via instrumentet Most favored nation (MFN) har redan enligt ny internationell data börjat ge effekter i Europa vad gäller tillgång till nya läkemedel. MFN-systemet innebär att priserna i USA ska motsvara de lägsta priserna i ett antal länder i Europa. Det skapar stora osäkerheter eftersom den amerikanska marknaden alltjämt är den viktigaste för företagens försäljning. Resultatet blir fördröjda eller uteblivna lanseringar i olika länder i Europa.
Nyligen presenterade analysföretaget GlobalData en undersökning av läkemedelslanseringar i europeiska länder under en tidsperiod av tio månader efter att MFN presenterades i maj 2025, jämfört med tio månader före beskedet. Resultatet var en tydlig nedgång i nästan samtliga länder. På stora marknader som Tyskland, Storbritannien och Italien mer än halverades lanseringar av nya läkemedel, och i Sverige var nedgången 56 procent.
Kan få skadliga effekter
Lifs vd Sofia Wallström konstaterar att vi nu under en längre tid sett mycket allvarliga signaler om att företag tvingas bromsa lanseringar till följd av den amerikanska politiken:
– Den tydliga kopplingen mellan priser i USA och i Europa skapar osäkerheter där företagen måste ta hänsyn till konsekvenser på olika marknader samtidigt. Den nuvarande situationen kan få skadliga effekter för ekosystemet längs hela kedjan från tidig forskning till produktion, och det drabbar ytterst patienterna, säger Sofia Wallström.
För att få ett bättre underlag om vilka effekter den amerikanska politiken kan få har Lif genomfört en undersökning bland forskande medlemsföretag i Sverige. Undersökningen som var helt anonymiserad och som besvarades av 35 företag pekar mot att konsekvenserna kan bli mycket allvarliga:
- Över hälften uppger att de inom tre år sannolikt kan komma att avstå från att lansera vissa nya läkemedel i Sverige, och fyra av fem företag på längre sikt.
- De flesta företag förväntar sig att lanseringar av nya läkemedel kommer att bli fördröjda.
- En tredjedel av de företag som svarat ser en risk för att de kan behöva dra tillbaka läkemedel som i dag används i Sverige.
- Två tredjedelar bedömer att de kommer att minska antalet kliniska prövningar i Sverige.
Lif menar att undersökningen ska tolkas försiktigt. Man påpekar i rapporten att syftet är endast att belysa möjliga effekter på systemnivå. Svaren ska ses som hypotetiska bedömningar av hur företagen kan tänkas agera utifrån vissa regulatoriska förutsättningar. Företagens svar ska därmed inte tolkas som en bedömning av hur enskilda företag kommer att agera.
Sveriges attraktionskraft
– Det här handlar ytterst om patienters tillgång till läkemedel, men det handlar också om Sveriges attraktionskraft för investeringar i kliniska prövningar, forskning och utveckling, vår långsiktiga tillväxt och vår förmåga att finansiera välfärden. Läkemedelsindustrin är en av Sveriges mest värdeskapande näringar. Om företag väljer bort Sverige för lanseringar och kliniska studier slår det direkt mot vår förmåga att bibehålla och attrahera världsledande forskning, säger Sofia Wallström.
Regeringen har reagerat på den amerikanska politiken på läkemedelsområdet genom att ge pris- och subventionsmyndigheten TLV i uppdrag att analysera de möjliga konsekvenserna för Sverige. Nyligen tillsatte även socialminister Jakob Forssmed en stor utredning av hela läkemedelssystemet.
Sofia Wallström menar att branschen ser mycket positivt på dessa initiativ. Samtidigt är utvecklingen inom området mycket snabb och nödvändiga åtgärder kan inte invänta en statlig utredning.
– Vi önskar att regeringen snarast tillsätter en task force för att med berörda parter ta fram förslag på åtgärder som man möta den utveckling vi ser, och därmed säkra patienters tillgång till nya behandlingar och Sveriges position som ledande life science-nation, säger Sofia Wallström.