Samtalet var det andra i en serie rundabordssamtal på hög nivå som Brittisk-Svenska handelskammaren (BSCC) arrangerar kring life science-samarbetet. När parterna träffades för ett år sedan hade en ganska nyligen tillträdd Trumpadministration visserligen skapat oro med hot om tullar, vilket också var ett diskussionsämne den gången. Men sedan dess har mycket hänt. Framför allt har den amerikanska presidentordern om Most favored nation (MFN) pressat läkemedelsföretag dels till kraftiga prissänkningar, dels till snabba beslut om stora investeringar i USA inom forskning och utveckling samt inom produktion. Handelspolitiken skapar stora osäkerheter inom life science-sektorn, ger en helt ny dynamik för läkemedelsföretag, och leder i stort till allmänt ansträngda relationer mellan Europa och USA.
Samantha Job, Storbritanniens ambassadör i Sverige, hyllade samförståndsavtalet inom life science med Sverige som nu funnits på plats i fyra år. Ett mått på att avtalet verkligen fungerar och fördjupar relationerna är att länderna tecknade ytterligare ett samförståndsavtal under 2025, ett bredare avtal kring forskning och innovation. Samantha Job gav en exempel på genomförda aktiviteter det senaste året, som inom AI, diabetes, kliniska prövningar och antbiotikaresistens. Och att avtalet kan drivas framåt kan till stor del förklaras av att infrastrukturen finns på plats i form av kontor för life science i respektive regeringskansli.
Sverige i hyfsad form
Carolina Lindholm, statssekreterare i finansdepartementet, menade att i den turbulens som råder i dag måste Sverige bli mer motståndskraftigt. Vi har starka statsfinanser och kan möta de ekonomiska effekter av det pågående kriget i Mellanöstern ”i hyfsad form”, som nyligen konstaterades i en ledare i Dagens Industri
– Vi ska hantera den här krisen men också blicka framåt. Den viktigaste uppgiften för den här och en ny regering är att bygga upp vår motståndskraft. Vi måste bibehålla starka statsfinanser eftersom det här inte kommer vara över på kort tid, sade Carolina Lindholm.
Aida Birinxhiku, riksdagsledamot för socialdemokraterna, lyfte fram att life science spelar en avgörande roll för att stärka Sveriges konkurrenskraft, förmåga att attrahera kompetens och skapa långsiktiga samarbeten. Något som trots vår relativa storlek gjort oss till ett ledande innovationsland.
– Nu står vi inför stora utmaningar med handelshinder och geopolitisk osäkerhet. Därför måste vi stärka förutsättningarna för innovation, forskning och för kliniska prövningar. Lika viktigt är att skapa långsiktiga samarbeten med likasinnade partners som Storbritannien. Det finns ett stort värde i att dela perspektiv och att lära av varandra. De länder som agerar strategiskt nu, som investerar i människor och i innovationsvänlig politik kommer att forma nästa generations medicinska genombrott och forma framtiden för life science, sade Aida Birinxhiku.
Bättre förståelse efterlystes
Flera ledande företrädare för läkemedelsbranschen fanns på plats under samtalet som hölls på Cirio Advokatbyrå, bland andra Helena Anderin, samhällspolitisk chef för Novo Nordisk, och Suzanne Håkansson, chef för samhällskontakter vid AstraZeneca, och Ivo Roussev, Sverigechef för GSK.
Sofia Wallström, vd för Lif – de forskande läkemedelsföretagen, lyfte fram tre viktiga perspektiv för branschen:
– Vi skulle vilja se bättre förståelse för hur de globala förändringarna påverkar Sverige och den svenska läkemedelsbranschen. Det andra är behovet av ett mer innovationsinriktat tänkesätt vad gäller policyfrågor inom life science, och det tredje ett investeringsinriktat tänkesätt för att kunna konkurrera i den globala innovationskapplöpning vi ser i dag. Vi kan inte konkurrera och inte försvara våra positioner som ledande nationer inom life science om vi fortsätter att fokusera på kostnadsbesparingar. Det är omöjligt, sade Sofia Wallström.
Ivo Roussev, Sverigechef för brittiska läkemedelsföretaget GSK, utvecklade resonemanget kring att i större utsträckning se behandling med innovativa läkemedel som en investering i bättre hälsa, snarare än som kortsiktiga kostnader inom hälso- och sjukvården. Han tog ett cancerläkemedel från det egna företaget som ett konkret exempel, ett läkemedel som varit tillgängligt i Storbritannien i ett år, men som kan nå svenska patienter tidigast om ett halvt till ett år:
– En eloge till Storbritannien som faktiskt just nu är världsledande när det gäller att föra ut innovationer till patienterna. Jag skulle verkligen vilja se Sverige gå hand i hand, eller kanske till och med framöver knuffa Storbritannien ytterligare lite framåt. Men naturligtvis på ett ekonomiskt hållbart sätt, sade Ivo Roussev.
Lockar USA-forskare
Life Science-samordnaren Jeanette Edblad som leder life science-kontoret i regeringskansliet är den som från svensk sida driver på arbetet inom samförståndsavtalet. Hon gav flera exempel på hur Sverige och Storbritannien samverkar allt djupare inom life science. Något som både kan lyckas och vara utmanande:
– Det finns ett fantastiskt samarbete med Genomic Medicine Sweden inom projektet GeneBridge, den svensk-brittiska databron för att främja forskning inom barncancer. Men det finns även exempel där svensk lagstiftning tyvärr stått i vägen för ett framgångsrikt utbyte av dataset av randomiserade hälsodata, sade Jeanette Edblad.
Och hon lyfte även fram att både Sverige och Storbritannien i åtminstone ett avseende kan dra fördel av den nuvarande hårdförda amerikanska forskningspolitiken – att ledande medicinska forskare ger upp och packar sina väskor.
– Vi följer noga utvecklingen när det gäller amerikanska forskare som vill flytta till Storbritannien eller Sverige, sade Jenette Edblad.
