Av det stora antalet globala initiativ det senaste året från WHO, FN, EU, G7, G20, samt globala läkemedelsföretag att döma har det hot mot hela mänskligheten som AMR utgör nu sjunkit in på allvar: om inte utvecklingen av resistenta bakterier kan stoppas riskerar många miljoner människor att dö, och hälso- och sjukvården kan kastas tillbaka till tiden före penicillinet. En vanlig knäoperation skulle ske med risk för livet som insats. Den första lägesrapporten från WHO:s globala övervakningssystem GLASS visar att antibiotikaresistens är utbredd idag i såväl låg- som höginkomstländer (läs artikel i LIFe-time.se).
De senaste veckorna har en rad andra analyser och rapporter lagts fram. Antimicrobial Resistance Benchmark 2018 från den oberoende organisationen Access To Medicines Foundation i Nederländerna jämför företagens pågående forskning och andra åtgärder för att minska antibiotikaresistensen. Rapporten jämför hur de ledande företagen inom AMR-området forskar kring nya antibiotika, arbetar för bättre produktionsmetoder, och verkar för att antibiotika dels är tillgängliga, dels används på ett ansvarsfullt sätt.
Enligt rapporten finns i dag 28 nya antibiotika i senare utvecklingsfas som riktas mot patogener som av WHO anses vara prioriterade. Endast två av dessa kandidater har dock färdiga planer som säkerställer tillgång och ansvarsfull användning. Företagen GSK och Johnson & Johnson pekas ut som ledande av de forskande läkemedelsföretagen. GSK är också ledande när det gäller att helt skilja anställdas bonussystem från försäljningsvolym av antibiotika, något som har betydelse för att se till att antibiotika används ansvarsfullt.
– Läkemedelsföretagen har kommit igång med AMR-frågan, men de flesta har bara börjat sitt arbete. Det finns nya viktiga läkemedel i pipeline, men det är allmänt känt att de inte räcker för att ersätta de antibiotika som inte längre fungerar. Vår jämförelse visar också på några mycket bra exempel på företag som hanterar frågan om tillgång och ansvarsfull användning, säger Jayasree K. Iyer, chef för Access To Medicines Foundation.
Generikaföretag har nyckelroll
Generikaföretag tillverkar majoriteten av den antibiotika som säljs i dag, eftersom de flesta antibiotika funnits länge på marknaden och saknar patent. Generikaföretagen visar enligt rapporten generellt en ganska låg nivå på öppenhet om sina åtgärder jämfört med forskande läkemedelsföretag. Samtidigt har generikaföretagen en nyckelroll när det gäller att bromsa utsläppen från tillverkning.
– Ett av de starkaste budskapen från vår jämförelse är att generikaföretagen har enorma möjligheter att stoppa superbakterier. De här företagen tillverkar de största volymerna av antibiotika, och har så gjort i decennier. En del företag har nyligen börjat adressera AMR-frågor. Om de kan förmås att verkligen öka sina ansträngningar skulle detta få stor effekt, säger Jayasree K. Iyer.
Även i en lägesrapport från läkemedelsföretagens globala initiativ AMR Industry Alliance framkommer att dagens forskning är otillräcklig när det gäller att få fram nya viktiga antibiotika. En majoritet av företagen betecknade FoU-projekten som "lovande men lång väg kvar" eller "otillräckligt i relation till utmaningen" (läs LIFe-time.se-artikel).
Samtidigt har det europeiska forskningsprojektet DRIVE AB, som drivs av EU, företag, branschorganisationer och akademi, lagt fram en rapport med förslag på en engångsersättning på en miljard dollar för ett nytt antibiotikum som bedöms särskilt värdefull, men också förslag på betydande forskningsanslag för att få fram flera nya antibiotika inom 10-20 år (läs LIFe-time.se-artikel). Här är framför allt de ekonomiska musklerna inom länderna i G20-gruppen av betydelse.
Antalet fall i Sverige fyrdubblas
På hemmaplan har samtidigt Folkhälsomyndigheten prognostiserat framtida direkta vårdrelaterade kostnader, indirekta kostnader och andra konsekvenser orsakade av AMR i Sverige. Myndighetens prognoser som publiceras i en ny rapport bygger på simuleringar till åren 2030 och 2050 baserade på grunddata om AMR i Sverige åren 2012-2016.
Under 2016 rapporterades 15 500 fall av AMR i Sverige. Myndighetens prognos pekar mot cirka 32 000 fall år 2050 och 70 000 fall år 2050. Det är bakterier av typen MRSA (meticillinresistenta gula stafylokocker), samt ESBL (enzymer som gör att olika tarmbakterier blir resistenta mot antibiotika) som beräknas öka mest.
– Antalet anmälningspliktiga fall av antibiotikaresistenta bakterier kommer att öka. Det får stora konsekvenser både för utsatta riskgrupper och för samhället i stort, säger Malin Grape, enhetschef på Folkhälsomyndigheten.
Folkhälsomyndigheten beräknar samhällskostnaderna för AMR i Sverige till 4,3 miljarder kronor fram till år 2030 och 15,8 miljarder kronor till år 2050. Eftersom beräkningarna bygger på faktiska data anser myndigheten att beräkningarna bygger på säkrare grund än de internationella studier som tidigare publicerats.
De beräknade kostnaderna i Sverige förefaller i ett internationellt perspektiv vara ganska låga. I rapporten förklaras detta med att Sverige har ett mer gynnsamt resistensläge än de flesta andra länder, till följd av vårt långsiktiga arbete för att minska smittspridningen inom vården och genom ansvarsfull antibiotikaförskrivning.
Många i Sverige kan komma att dö
Det är enligt myndigheten svårt att beräkna antalet dödsfall till följd av infektion orsakad av resistenta bakterier. Det saknas tillgängliga data i registren SmiNet och dödsorsaksregistret för att fastställa vilka som avlidit direkt eller indirekt på grund av en resistent bakterie. Folkhälsomyndigheten har utgått från data från ECDC, Europeiska smittskyddsmyndigheten, samt världshälsorganisationen WHO för att göra en prognos över överdödligheten i Sverige.
När de internationella riskantagandena appliceras på svenska förhållanden blir prognosen att mellan 33 000 och 42 000 personer kan komma att dö i Sverige till följd av AMR fram till 2050.
