Lundaforskarnas upptäckt kan ge hopp inom den svåra cancerformen AML. Nu har Thoas Fioretos, Niklas Landberg, och Carl Sandén startat ett spinoff-företag och tagit patent på den nya antikroppen.
Immunterapier med riktad behandling mot cancerceller har varit lyckosamma i behandlingen av flera cancersjukdomar, men när det gäller akut myeloisk leukemi har framstegen varit få. Det har sporrat en forskargrupp vid Lunds universitet att i en större studie gräva djupare i vad det är som gör AML så svårbehandlad.
– Det är en väldigt tuff och besvärlig sjukdom att få, och det är bara ungefär 30 procent som överlever efter en femårsperiod. Jag är medicinare i grunden och har alltid haft patienten framför mina ögon, säger Thoas Fioretos, forskargruppledare och professor i klinisk genetik vid Lunds universitet samt överläkare på Skånes universitetssjukhus.
Studien, som han drivit tillsammans med Carl Sandén – forskare vid Lunds universitet – och Niklas Landberg – ST-läkare vid Skånes universitetssjukhus och även han forskare vid Lunds universitet – har nyligen publicerats i den medicinska tidskriften Nature Cancer. Där berättar forskarna om den storskaliga kartläggningen av proteiner hos leukemistamceller och jämförelsen med friska personers blodstamceller.
– Vi ville se vad som kan fungera för en mer riktad behandling och började leta efter ytprotein på leukemistamceller, som vi sedan jämförde med protein på friska blodstamceller. Då hittade vi den här nya formen av immunhämmande mekanism på leukemistamcellerna, som fungerar ungefär som en sköld som lurar immuncellen, säger Thoas Fioretos.
Kan lura immunförsvaret
Upptäckten att det tidigare okända ytproteinet på leukemistamcellerna, SLAMF6, kunde lura immunförsvarets T-celler och låta cancercellerna fortsätta växa ostört ledde vidare till utvecklingen av en antikropp som slår ut den immunhämmande mekanismen.
Den här speciella antikroppen visade sig både i studier i provrör och på möss – som fått mänskliga celler transplanterade – kunna blockera det luriga ytproteinet. Antikroppen väckte T-cellerna ur dvalan och fick dem att känna igen och angripa cancercellerna. Redan efter några veckor kunde man se en klar effekt på mössen i studien.
Utvecklingen av antikroppen har gjorts i samarbete med det nationella vetenskapliga centrat SciLifeLab, och det är en så kallad monoklonal antikropp – som dock inte utvecklats traditionellt utan på centrats plattform Drug Discovery and Development.
Fortsatt utveckling behövs
Det kommer att krävas fortsatt utveckling och kliniska prövningar innan antikroppen kan bli aktuell som behandling för människor som drabbats av AML. Forskarna bakom studien har därför startat ett spinoff-företag – Lead Biologics. Almi Invest och I Love Lund har tillsammans med ett nätverk av affärsänglar investerat cirka 6 miljoner kronor i Lead Biologics.
– Lead Biologics drivs av ett team med akademisk excellens, expertis inom antikroppsutveckling och gedigen erfarenhet från att driva startup-bolag. Detta i kombination med att bolaget utvecklar läkemedel mot helt nya målmolekyler inom ett område med stort globalt behov gör det till en mycket intressant investering, säger Helen Pettersson, Investment Manager på Almi Invest, i ett pressmeddelande.
Men det kommer förstås att krävas betydligt större investeringar för att sätta igång produktion av antikroppen och kliniska prövningar. Lead Biologics för nu samtal med flera läkemedelsbolag om eventuella partnerskap.
– Vår tanke är också att titta på det här i ett bredare perspektiv, ofta kan det som görs för blodcancer också appliceras på andra tumörsjukdomar. Det finns ett väldigt stort intresse för det här just nu, så det känns väldigt spännande, säger Thoas Fioretos.