Representanter för Europaparlamentet, Ministerrådet och EU-kommissionen ställde sig veckan före jul bakom den text som ska ersätta nationell lagstiftning om dataskydd från 2018. Det formella beslutet i samtliga beslutande EU-instanser förväntas komma under våren 2016.
I ett pressmeddelande från kommissionen poängteras att de nya reglerna innebär ett starkare skydd för individers integritet. Reformen ger rätt för människor att få kontroll över sina persondata och hur de används. Enskilda ges också en rätt att få bli bortglömda i systemen och de ska också informeras om exempelvis företag eller andra organisationers datasystem utsatts för hackerangrepp.
Samtidigt gynnas näringslivet av att enhetliga regler införs i Europa. En förenkling är att det räcker att ha kontakt med en instans inom EU och inte med alla medlemsländer. Regler för dataskydd införs tidigt i innovationsprocessen för varor och tjänster. Metoder som anonymiserar och stärker den personliga integriteten ska uppmuntras.
Men det finns samtidigt i överenskommelsen viktiga undantag från dessa huvudregler vilka garanterar forskningens användning av data för viktiga syften, som till exempel att öka kunskapen om hälsa och sjukdomar och utveckla behandlingsmetoder inom den medicinska forskningen.
Förutsättning för stabila villkor
– Texten är i linje med nuvarande svenska regler för forskningsdatabaser, säger Magnus Stenbeck, som leder projekt inom bättre databasinfrastruktur för registerforskning inom Karolinska Institutet.
Framåtblickande svensk medicinsk registerforskning har levt med osäkra villkor under senare år sedan Datainspektionen den 16 december 2011 stoppade forskningsprojektet Lifegene med hänvisning till att den stred mot PUL, personuppgiftslagen. Tillfälliga regler har möjliggjort fortsatt verksamhet i avvaktan på permanenta lagregler. Den 25 juni 2014 presenterade enmansutredaren Bengt Westerberg förslag för forskningsdatabaser som inte åsidosatte forskningsdeltagares personliga integritet.
I väntan på EU-förordning
Men Bengt Westerbergs förslag har inte beretts vidare i regeringskansliet på grund av att resultaten från arbetet på EU-nivå med en ny förordning, General Data Protection Regulation, inväntades.
Från forskarhåll fanns stor oro över förslaget till ny förordning. Konsekvensen av tidiga versioner av den nya förordningen skulle enligt svenska forskare ha blivit att forskningsprojekt som Lifegene inte kunde tillåtas. Inga undantag från förordningen skulle nämligen medges för forskning, såsom var fallet för andra vitala samhällsintressen som brottsbekämpning.
Flera års ihärdiga argumentering från forskarhåll gav emellertid till slut ett resultat Magnus Stenbeck är nöjd med.
– Vi är nöjda. Det finns utrymme till och med för att stärka möjligheterna att bygga upp långsiktiga databaser för forskning. Nu kan arbetet med förslagen från Bengt Westerbergs utredning komma igång. Och den tillfälliga lagstiftningen som berör forskning som Lifegenes kan ersättas av en permanent lag, säger han.