Det var när en ny substans mot kroniska smärttillstånd testades på ett hundratal frivilliga som de svåra biverkningarna inträffade. Sex av de personer som hade fått den högsta dosen fördes till sjukhus. En av dem avled, ytterligare fyra fick hjärnskador. Studien genomfördes av företaget Biotrial på uppdrag av det portugisiska läkemedelsbolaget Bial Labs.
Nu har en oberoende expertkommitté på uppdrag av den franska läkemedelsmyndigheten ANSM analyserat det som hände. Slutsatsen i rapporten som nu publicerats är att även om inga formella fel begicks, så gick delar av studiens genomförande emot sunt förnuft. Rapportförfattarna skriver att även om prövningsprotokollet följde internationella regler, så följde man ”lagens bokstav, snarare än lagens anda”. Följderna blev så allvarliga att det finns anledning att se över såväl det formella regelverket som övriga rekommendationer (best practices).
Substansen orsaken
Allt tyder på att orsaken till skadorna var den testade substansen i sig själv, som tillhör gruppen FAAH-hämmare. De blockerar enzymet fettsyreamidhydrolas som ingår i regleringen av kroppsegna cannabinoider. Genom att blockera enzymet skulle substansen i den franska studien öka kroppens egen halt av cannabinoider, som bland annat fungerar smärtstillande.
Skälet till skadorna var sannolikt en överdosering, beroende på att upptaget av ämnet gick långsammare än beräknat. Det skulle förklara varför de testpersoner som fick den högsta engångsdosen klarade sig, medan de som fick högst totaldos fördelad över flera dagar drabbades av hjärnskador – troligen ackumulerades substansen.
Sex rekommendationer
Rapportförfattarna ger sex rekommendationer för att öka säkerheten i fas I-studier. Mest svidande är kritiken bakom den första rekommendationen: En substans ska bara testas om man har god anledning att tro att den faktiskt kan vara till hjälp. I det här fallet visade tidiga tester i och för sig inga risker, men de visade att den potentiella effekten var ”som bäst blygsam” för den huvudsakliga indikationen, nervsmärta. Av över sextio sidor prekliniska data var det mindre än två som handlade om på vilket sätt substansen skulle kunna påverka just detta smärttillstånd.
Tre av rekommendationerna handlar om doseringen. Ökningar bör göras i ett sansat tempo, inte bara grunda sig på en matematisk modell. I den aktuella studien dubblades dosen vid varje nytt intag. Dessutom bör prövningsprotokollet vara upplagt så att doseringsplanen kan justeras ner under studiens gång, om tidiga data antyder att det är lämpligt. När doserna höjs bör bara en person i taget få den högre dosen, även om det förlänger studietiden.
Säkerheten måste sättas främst, konstaterar experterna i rapporten. De vill dessutom att frivilliga genomgår en noggrannare neuropsykologisk screening i framtiden. Minst två av de skadade i den franska studien har i efterhand visat sig olämpliga som testpersoner, på grund av tidigare skallskador respektive högt blodtryck.
Vill ha öppenhet
Rapportförfattarna efterlyser också diskussion inom EU såväl som globalt om hur fas I-data kan göras mer tillgängliga. Om data redovisas öppet ökar möjligheterna kraftigt för myndigheter att jämföra bland annat säkerhetsprofil och effekt hos liknande substanser, innan man ger grönt ljus för studiet av en ny. Det skulle vara utmanande med tanke på patentskydd och företagshemligheter – men det skulle öka säkerheten för försökspersonerna, konstaterar rapporten.
Enligt Gunilla Andrew-Nielsen, Läkemedelsverkets enhetschef för kliniska prövningar och licenser, studerar myndigheten med intresse rapporten men man vill inte kommentera rekommendationerna.
– Vi tittar naturligtvis både på expertrapporten och på allt annat tillgängligt material om den här studien för att värdera vad det kan betyda för oss i vårt arbete. Vi samarbetar med andra EU-länders läkemedelsmyndigheter kring kliniska frågor, och 2018 kommer en ny klinisk prövningsförordning som kommer att vara EU-lag. Vi ser inget skäl att gå före med förändringar i enbart ett land, utan det är bättre om vi kommer överens om hur vi ska förbättra vårt arbetssätt, säger Gunilla Andrew-Nielsen.