Den samlade varuexporten inom life science uppgick till cirka 186 miljarder kronor enligt den årliga Life Science barometern.
2022 hade landets nära 4 000 life science-företag en nettoomsättning på 474 miljarder kronor. Den samlade varuexporten uppgick till cirka 186 miljarder kronor enligt den årliga Life Science barometern. Läkemedel står för 75 procent av exportvärdet, motsvarande 139 miljarder kronor.
Branschens ökande export, motsvarande 9,4 procent av den totala exporten, gör den till en viktig ekonomisk faktor och en betydande svensk grundnäring i klass med skogs- och fordonsindustrin, framhåller organisationen. Som en jämförelse var den totala exporten av trävaruprodukter 195 miljarder kronor 2022.
Med siktet på export
Tillsammans sysselsatte företagen, varav merparten är små och unga, drygt 52 400 personer. En enkätundersökning som SwedenBIO gjort visar att de flesta av de 207 företag som svarade, har siktet ställt på den globala marknaden.
Sedan 2014 har nettoomsättningen mer än dubblerats, till 474 miljarder kronor, vilket motsvarar 2,1 procent av Sveriges BNP. Exportsiffrorna visar att life science-branschen bidrar starkt till svensk ekonomi och stärker Sverige som en framstående forskarnation, konstaterar Maja Neiman som är vetenskapschef på SwedenBIO.
– Framgångarna är till stor del ett resultat av en kombinerad satsning på forskning och tillverkning. För att behålla och stärka Sveriges position i den hårda internationella konkurrensen och för att tillgodose framtidens välfärd gäller det att fortsätta att satsa rejält på forskning, innovation och avancerad produktion, säger hon i ett skriftligt uttalande.
Planerar att expandera
Trots det senaste årets ekonomiska kris har mer än en tredjedel av företagen i enkäten nyanställt och många känner en optimism inför 2025. Mer än hälften av de tillfrågade företagen räknar med att öka antalet anställda. Det branschen framför allt efterfrågar är
kompetenser i form av marknadsföring och försäljning, forskning och utveckling samt affärsutveckling och ledarskap.
Rapporten visar att utbildningsnivån i branschen är hög och könsfördelningen jämn. Men medan kvinnliga medarbetare i genomsnitt har en högre utbildningsnivå än sina manliga kollegor, så är vd:n oftast en man. Bara en fjärdedel av vd-posterna i branschen innehas av en kvinna.