Rong Ma, doktor i kemi från Stanford-universitetet i USA är en ung prisad forskare som lockats till en tjänst på Karolinska Institutet.
De nordiska länderna sjösatte flera initiativ för att locka internationella toppforskare förra året, berättade Life Science Sweden nyligen. Finland satsar mest i form av finansiering av utlysta tjänster, men Sverige och Norge ligger inte långt efter.
De allra flesta som söker tjänsterna i Norden kommer från lärosäten i USA, och Rong Ma, doktor i kemi från Stanford-universitetet i USA är en ung prisad forskare som lockats till en tjänst på KI i Stockholm.
– Så fort jag såg utlysningen av tjänsten som biträdande lektor var min första tanke att skicka in en ansökan. KI bedriver biomedicinsk forskning som är i världsklass, har en excellent infrastruktur och är nära kopplat till sjukhuset (Karolinska Universitetssjukhuset). Det gör KI till en speciell plats för många, inte minst mig. Att nu få arbeta nära så många fantastiska forskare är väldigt spännande, säger Rong Ma i en intervju med Life-time.
Flyttar nu till Sverige
Rong Ma är i nuläget docent på Stanford-universitets bioteknik-avdelning, men flyttar till Sverige och börjar sin nya tjänst på KI under våren. Hennes forskning är inriktad på kvantitativ biofysik, bioteknik och immunologi. Rong Ma:s banbrytande metod för att undersöka och mäta hur människans immunceller kommunicerar – med hjälp av så kallad mekonoteknologi – har lett till att hon fått Michelson Prize, ett prestigefyllt pris för unga lovande forskare.
– Jag ser framför mig att jag på KI kommer att kunna utveckla och integrera teknologier för att förstå molekylers mekanik och uppträdande i levande celler, säger Rong Ma.
Hur ser du på Sverige som forskningsnation inom medicin- och bioteknikområdet?
– Jag tycker att Sverige som land har ett otroligt driv när det gäller innovation inom bioteknik, till exempel spatial transkriptomikdata och Olink Proteomics. Jag högaktar också det svenska forskarsamfundets engagemang för “open access”-resurser som till exempel Human Protein Atlas – det gynnar forskare världen över, säger Rong Ma.
Rekordstort intresse för KI
När KI förra året gjorde sin utlysning av 20 tjänster som biträdande lektorer under sex år blev antalet ansökningar rekordstort – 1 560 forskare i 89 länder skickade in över 2 700 ansökningar. En av tjänsterna lockade hela 382 sökande. De flesta av ansökningarna kom från forskare på lärosäten i USA och Tyskland. De 20 som fått tjänsterna får ett startpaket på mellan 9 och 12 miljoner kronor under sex år och möjlighet till vidareanställning.
Sten Linnarsson, dekan på KI i Solna och professor vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, konstaterar att genomslaget för satsningen visar att KI har en mycket stark position som ett av de mest attraktiva medicinska universiteten i Europa.
– Det är väldigt roligt att se, och det visar att KI är attraktiv arbetsplats för unga forskare. Jag tror att vårt upplägg är attraktivt med både startpaket och att man får besöka den framtida arbetsplatsen och prata med blivande kollegor innan start – det är viktigt att kunna känna att kulturen på institutionen passar en. Satsningen har också haft en bra effekt på KI internt, och verkat sammansvetsande på oss, säger Sten Linnarsson.
Han tillägger att 2025 sannolikt varit ett väldigt bra år för rekryteringen – situationen i USA har lett till att fler unga forskartalanger sökt sig till Europa och KI.
Bidrag till utländsk rekrytering
Även Vetenskapsrådet har sett en kraftig ökning av antalet ansökningar om forskningsbidrag under 2025. Drygt 7 400 ansökningar kom in, och av dem beviljades 1 043. Det innebär att 5,62 miljarder kronor har delats ut till forskning vid svenska lärosäten – en miljard mer än 2024. Vetenskapsrådet har också beviljat 2,99 miljarder kronor för finansiering av forskningsinfrastruktur. En särskild satsning har varit inriktad på att hjälpa svenska lärosäten att rekrytera utländska forskare med hög vetenskaplig nivå. Fyra bidrag har delats ut för rekrytering av medicinska forskare, och de har gått till Göteborgs Universitet, Umeå Universitet och KI.
– Det har varit en hård konkurrens om bidragen. Vi har lagt vikt vid att forskaren i fråga ska hålla hög vetenskaplig kvalitet och att Sverige som forskningsnation kan stärkas av rekryteringen. Att få in excellenta internationella forskare gynnar forskningsmiljön i Sverige, förklarar Lucas Pettersson, chef för avdelningen för forskningsfinansiering vid Vetenskapsrådet.